Om du bor i Västnyland betalar du mer för ditt kommunala vatten än många andra i Svenskfinland. Det visar en jämförelse som Yle Nyheter har gjort.
I Västnyland betalar Sjundeåborna mest och lojoborna minst för sitt kommunala vatten.
Lojo har i vår region den lägsta avgiften på 3,60, sedan kommer Raseborg med 4,27, Hangöborna betalar 4,51, Ingås avgift är 4,98 och högst upp ligger Sjundeå på 5,03 euro per kubikmeter vatten. Medeltalet i Svenskfinland är 3,74 euro per 1000 liter vatten.
Men vattenverkets chef i Raseborg, Tom Törnroos, tycker att vattnet i Raseborg är för billigt. Törnroos tycker att invånarna i Raseborg borde betala lika mycket som Sjundeåborna.
Enorma mängder teknik
Tom Törnroos listar upp en lång rad statistik över alla vattenanläggningar som finns i staden.
– Vi har 350 kilometer både vatten- och avloppsledningar som ska skötas om. Vi har 12 vattentäkter, 127 avloppspumpstationer och 4 reningsverk. Två av reningsverken är rätt stora och nysanerade.
Det finns mycket teknik att sköta omYLE/ Micke Wikström
– Vår omsättning är drygt 5 miljoner euro. Per år betalar vi nästan 2 miljoner i räntor, avkastningar och amorteringar.
Mer behöver göras
Saneringen av Karis- och Pojos reningsverk var dyr, men nödvändig. Vattenrören i staden är gamla och behöver saneras.
Allt det sätter tryck på taxorna.
Tom Törnroos tycker dessutom att det egentligen är fel att tala om dyrt vatten eftersom vattenpriserna egentligen inte är särskilt höga.
– Vilken produkt får vi så billigt?
En person använder normalt mellan 100 och 150 liter vatten per dygn, berättar Tom Törnroos.
– Med taxan i Raseborg betyder det att man betalar mellan 50 och 70 cent per dygn. Jag brukar jämföra det med plastkassarna i matbutiken. Där betalar man gladeligen 20 cent för en kasse. Vattnet är nog viktigare än den här plastkassen.
Törnroos säger att det verkliga priset på vattnet i Raseborg borde vara kring 5 euro per 1000 liter. Det skulle ge en miljon euro mera i kassan för bland annat sanering av vattenrör och för reparation av vattentornet i Ekenäs som eventuellt är i fara att rasa. Kunden skulle betala 0,5 cent mer per liter än nu.
Om kunden visste att pengarna verkligen gick till ett bättre vattennät så skulle de också gärna betala, tror Törnroos.
Men riktigt så är det inte eftersom staden vill ha en vinst av vattenverket
Krav på avkastning
Behoven är stora, men mängden pengar begränsad.
Liksom energibolaget Ekenäs Energi har politikerna i Raseborg bestämt att vattenverket ska hjälpa till att få stadens ekonomi på fötter.
Det betyder att en del av de pengar som användarna betalar för sitt vatten inte alls går till bättre vattenledningar utan kanske till sjukvård eller till skolböcker.
I år ska vattenverket ge staden 400 000 euro och år 2014 ska summan vara 600 000 euro.
Tom Törnroos är försiktig i sina kommentarer och understryker att det är ett politiskt beslut. Men han säger att vattenverket verkligen själv skulle behöva de 600 000 euro som nu går till stadens kista.
– Med den summan skulle vi sanera ungefär 2 kilometer ledningar per år.
– Vi har åldrande teknik och vi borde sanera mellan 5 och 6 kilometer ledningar per år för att vara på en saklig nivå. Nu ligger vi på under en kilometer ledning per år.
Törnroos säger att han kommer att diskutera frågan med den nya direktionen som nu börjar jobba.
– Det är också upp till ägaren - Raseborgs stad - att bestämma hur man vill ha det.
Läs också: