Patienterna och deras anhöriga på Mjölbolsta i Karis vågar ibland inte berätta för personalen om sådant som de upplever att brister i vården.
Raseborgs stads vårdchef kommer med hårresande exempel och efterlyser en ny vårdkultur.
Sjukhuset i skogen
Den stora byggnaden har sett många vårdarrangörer.Huvudbyggnaden på Mjölbolsta sjukhus. Yle / Pia Santonen
Huvudbyggnaden på Mjölbolsta sjukhus i Karis är en stor grå stenbyggnad i fem våningar mitt i skogen mellan Karis och Svartå.
Här byggdes i tiderna ett av landets många tuberkolossanatorium. Men i dag är det staden Raseborg som ställer och styr här.
Inget tillträde
Yle fick inte besöka avdelningarna.Dörren till en avdelning i sjukhusfastigheten i Mjölbolsta. Lapp uppmanar att hålla dörren stängd. Yle / Pia Santonen
Yle Västnyland fick inte lov att titta in på någon av de sex bädd- eller långvårdsavdelningarna. Motiveringen var att det kan riskera klienternas integritet.
Yle Västnyland frågade i stället några anhöriga hur de tycker att det fungerar med vården. Det fanns både nöjda och missnöjda.
- Först och främst tycker vi att det är för lång väg från Tenala hit, säger en kvinna vid ingången till huvudbyggnaden i Mjölbolsta. Hon ska hälsa på sin man på vårdavdelningen.
- Säkert är det för lite personal, man får vänta.
- För min mammas del är det nog bra, hon trivs. Hon har tidigare varit på en annan avdelning och där var det inte bra, säger en annan besökare.
Äldrerådet i Raseborg besökte vårdavdelningarna på Mjölbolsta, den så kallade bädden, redan i höstas och påpekade då att det finns allvarliga brister, patientrummen är för små, luften är dålig, toaletterna för små och för få och det finns inte heller något ordentligt avskedsrum - det är inte alls bra för många raseborgare får ta farväl av sin nära här på Mjölbolsta.
Produktionschefen kritisk: Anhöriga tiger ibland på grund av rädsla
Vi har en märklig vård om de anhöriga måste gå omkring med en sådan rädsla.
Det allra värsta är ändå att personalen inte alltid bemöter kunderna, det vill säga patienterna och deras anhöriga rätt.
Den här kritiken kommer från Jeanette Pajunen, kvinnan som ansvarar för all den vård som staden själv producerar. Här ett skrämmande exempel på sådan respons som staden allt oftare får.
- Man tar kontakt först efter att ens anhöriga har gått bort och skriver om en rädsla kring att kontakta tidigare. Man har då varit rädd att ens anhöriga ska bli dåligt bemött eller illa behandlad om man klagar på vården.
Pajunen är upprörd.
- Det är obehagligt. Vi har en märklig vård om de anhöriga måste gå omkring med en sådan rädsla.
Pajunen har också märkt att det kommer mera respons direkt till henne. De breven och e-postmeddelandena har hoppat över många andra förmän och ofta är orsaken den att de första kontaktförsöken inte har lett någonvart.
- Jag vet inte hur man riktigt prioriterar den här responsen. Det här har ökat.
Allt för trångt, allt för lite personal
Korridorerna är långa och rummen trånga.En av många korridorer på Mjölbolsta. Yle / Pia Santonen
Produktionschef Jeanette Pajunen på Raseborgs stad medger att det också finns konkreta problem med omständigheterna på Mjölbolsta och de kan delvis förklara bristerna i bemötandet.
Ett problem är personalbristen som inte enbart gäller sommaren.
- Också för tillfället går vi med brister i alla skiften. Personalen blir stressad, orkar inte sköta sitt arbete, arbetsivern minskar och man kanske inte orkar fundera på bemötandet och etiken, räknar Pajunen upp följder av personalbristen.
Mjölbolsta har tillstånd att anställa personal från privata vårdföretag om stadens egen rekrytering för sommaren inte lyckas. Men vårdföretagen inga vårdare att erbjuda, säger Jeanette Pajunen, så situationen är mer än knepig.
Det finns alltså för få händer. Och de händer som finns, ska jobba på oändamålsenliga avdelningar.
"Fokus på bemötandet, inte bristerna"
Jag har fått skakande vårdkritik, säger Jeanette Pajunen.Produktionschef Jeanette Pajunen på Raseborgs stad. Yle / Pia Santonen
Men trots allt är det helt fel att skylla ifrån om klienterna eller deras anhöriga kommer med frågor eller kritik, understryker Pajunen.
- Bemötandet är den viktigaste delen i vården. Bemötandet har inget att göra med var vården är placerad. Att byta plats löser inte de problem vi har med bemötandet.
Pajunen efterlyser nu bättre ledarskap på fabriksgolvet för att skapa en bättre vårdkultur, det gäller att satsa mindre på pappersarbete och mera på kommunikation, både med den övriga personalen och med klienterna och deras anhöriga.
- Vi borde som förmän inte skjuta ifrån oss responsen utan fundera på hur det kändes för en anhörig. Vi borde ge de anhöriga ett svar, kanske be om ursäkt.
Ibland är det lättare att gömma sig bakom ursäkter som personalbrist och dåliga lokaliteter, brådska, vet Pajunen och efterlyser ödmjukhet.
- Vi bör gå tillbaka till grunderna som vi har stressat oss bort från.
Stor vårdenhet
Raseborgs stad har tillfälligt hyrt stora delar av Mjölbolsta av Folkhälsan.Öppen dörr till en vårdavdelning sedd genom en grind. Yle / Pia Santonen
Nästan 150 raseborgare vårdas i dag i den gamla sjukhusbyggnaden på Mjölbolsta mellan Karis och Svartå. De flesta är äldre personer på tre så kallade långsvårdsavdelningar som staden Raseborg för ett par månader sedan tog över av Folkhälsan.
Ett femtiotal får dessutom mera kortvarig och intensiv vård på Ekenäs hälsocentrals två bäddavdelningar - de har sedan 2009 funnits i Mjölbolsta, tillfälligt och i väntan på den nya tillbyggnaden bredvid Västra Nylands sjukhus i Ekenäs. Utöver de här finns det också en sjätte avdelning på Mjölbolsta , Björnidet, ett serviceboende för äldre med mentala problem eller demens.
Mjölbolsta: Vi klarar det
Om någon har kritik att ge, finns det en orsak till det.
- Det är klart att det är trångt, medger Susann Allén som ansvarar för all vård på Mjölbolsta.
- Men det fungerar, vi får det att fungera, fortsätter Carina Kass, biträdande avdelningsskötare på den ena av två hvc-vårdavdelningar på Mjölbolsta.
Kass berättar att personalen på Mjölbolsta nu på allvar försöker fokusera på huvudsaken.
- Bäddavdelningens trumfkort är en ytterst bra och kunnig personal. Nog orkar man, alla har bra och dåliga dagar. Ibland är man frustrerad. Men det viktigaste är att inte låta det gå ut över patienterna och deras anhöriga.
Susann Allén och Carina Kass jobbar för bättre vårdkultur på Mjölbolsta.Susann Allén och Carina Kass jobbar på stadens enheter på Mjölbolsta. Yle / Pia Santonen
- Bemötandet är det viktigaste. Det har jag tutat i här med personalen så att vi får det att fungera.
Kass understryker vikten av en ständig diskussion, på det viset kan nya tankesätt ta rot.
Jobbet på en vårdenhet som Mjölbolsta kan vara tungt och det är viktigt att personalen också stöder varann, ventilerar tillsammans.
Mjölbolstachefen Susann Allén berättar att det tidigare kom mera negativ respons av klienter och anhöriga.
Nu tycker hon att kritiken har minskat tack vare nya attityder bland personalen.
- Om någon har kritik att ge, finns det en orsak till det. Det kan vi alltid ta till oss.
Många anhöriga som Yle Västnyland talar med är nöjda.
- Jag ger tio plus.
- Jag har förstått att det fungerar till och med mycket bra. Min mor är väldigt nöjd med sköterskorna här. Bråttom kan det vara ibland.
Bemötande är tema inom stadens vårdproduktion i år.
Ny organisation på kommande?
Hur ska Raseborgs vårdmaskineri se ut i framtiden?Rollatorhandtag i sjukhuskorridor. Yle / Pia Santonen
Nya utmaningar kan nu vänta personalen inom stadens vårdproduktion, också på Mjölbolsta, ifall stadsstyrelsens idé att slopa beställar-utförarmodellen blir verklighet.
En ny vårdorganisation kan innebära många förändringar, börjandes från samarbetsförhandlingar.