Kaj Kunnas är en glad prick. Trots motgångar på hälsofronten har Yles stora profil hållit humöret uppe och har nu valts till Finlands positivaste människa.
Kunnas blev utnämnd till den positivaste finländaren år 2016 av Positiivarit Oy och Finlands Juniorhandelskamrar.
– Det kändes enormt bra då jag hörde om detta. Speciellt då man tar i beaktande vilka fantastiska människor som tidigare valts: Wilson Kirwa, Teemu Selänne, Kiira Korpi, Minna Kauppi och Valentin Kononen, kommenterar Kunnas till Yle Urheilu.
I maj drabbades Kunnas av en hjärninfarkt och hamnade på en lång sjukledighet. Trots den allvarliga incidenten har Kunnas inte gett upp sitt soliga humör.
– Mitt liv har varit sådant att det har varit lätt att hållas positiv. Jag har alltid haft mat, kläder, fred och rent vatten. När jag har rört mig runt i världen har jag sett mycket människor som inte har det lika bra.
– Och fram till maj tänkte jag att jag också har haft en god hälsa. Senast efter att ha överlevt hjärninfarkten förstod jag hur bra jag har det.
Kunnas påminner också att positivitet inte är en medfödd egenskap utan att man själv kan påverka hur man mår genom att ha en god inställning till livet.
– Positivitet är också ett val man gör. Nog har jag också dagar då det känns tungt, men då lönar det sig att anstränga sig lite för att se de positiva sidorna.
Att vara evighetsstuderande betyder att man studerar år efter år utan att ha fått en examen. Så har det gått för Johanna Metsämäki, men hon ser det inte som något problem, utan hon har samlat på sig en massa andra erfarenheter istället.
- Jag kan säkert räkna upp de vanligaste orsakerna. Jobb, resor, sjukdom och mammaledighet.
Det är alltså saker som har inverkat på Johannas studier och fördröjt studierna. Den främsta orsaken till att studietakten avtagit är att hon har prioriterat annat och att hon har tagit emot många jobbchanser som hon har fått.
Bara en femtedel av alla universtitetsstuderande blir färdiga inom utsatt tid, det vill säga fem år, enligt Helsingin Sanomat. Studietakten har inte blivit snabbare, trots att lagen som begränsar studietiden trädde i kraft för elva år sedan.
- Det finns för- och nackdelar med att vara evighetsstuderande. Personligen har det inte påverkat mig så mycket – jag har fått en massa livs- och jobberfarenheter.
Det finns förstås också nackdelar, och en given nackdel är förstås ekonomin, som inte brukar alltid brukar vara den bästa bland studerande. Enligt Päivi Pakkanen som är chef för utbildningsärenden vid Helsingfors universitet är en orsak till att studerande inte blir klara inom utsatt tid det faktum att det kan vara lättare att få jobb som studerande, och på grund av jobbet blir studietakten långsammare.
Man kan inte köpa bostad, eller planera så långt in i framtiden.― Johanna Metsämäki
- Om man både studerar och jobbar samtidigt så lever man ju ganska länge på en ganska låg inkomst. Man kan inte köpa bostad, eller planera så långt in i framtiden.
Johanna har studerat journalistik och nu studerar hon socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. I dagsläget är hon bara månader från sin examen, men resan dit har varit tio år lång.
Stämplad?
Johanna ser inte det som något problem att vara evighetsstuderande. Däremot finns det personer som vill problematisera det.
- Själv upplever jag kanske ibland att man är ett problem eftersom samhället ibland kritiserar en. Det finns också släkt och bekanta som tycker till om vad man borde ha gjort.
Jag tror jag skulle klara mig mycket sämre utan den erfarenhet som jag samlat på mig vid sidan av mina studier.― Johanna Metsämäki
Enligt Johanna lär man sig att se förbi struntåsikter och istället ta till sig av de goda råd man får. Den erfarenhet som hon har samlat på sig under åren är viktig för hennes framtid.
- Jag tror jag skulle klara mig mycket sämre utan den erfarenhet som jag samlat på mig vid sidan av mina studier.
Varför examen?
Avsaknaden av papper från universitetet kan ändå påverka Johanna, och det är därför hon ännu siktar på att få hålla sina examenspapper i handen.
- Det är klart att det spelar roll någon gång. Om man vill avancera från till exempel projektanställningar så kan det vara bra att ha en examen. Och jag tycker om att jobba, och då känner jag att jag får lägga studierna helt bakom mig och bara får koncentrera mig på att jobba, oavsett vad det är jag jobbar med. Det är mera för framtiden.
Examen behövs med tanke på framtiden.― Johanna Metsämäki
Det har också en stor betydelse för den personliga ekonomin, menar Johanna. Får man enbart jobba så är det också lättare att kunna planera för framtiden, försörja familjen och kanske köpa en egen bostad.
Johanna planerar att bli klar med sin kandidatexamen till julen. Efter det väntar magistersstudier, men någon tidtabell för de fortsatta studierna finns inte. Först väntar i varje fall en till mammaledighet.
Säsongen 2016-17 i FM-ligan i handboll blir jämnare och mer oviss än på länge. Upp till sju lag har realistiska möjligheter att kämpa om FM-medalj.
FM-ligan i handboll inleds på lördag. Bakom överlägsna Cocks har styrkeförhållandena jämnats ut efter förra säsongen.
Silver och bronsmedaljörerna GrIFK (tidigare HC West) respektive Dicken har tappat en del profilspelare och lyft in egna juniorer. Verksamheten i klubbarna är ändå på relativt stabil grund och tränarna i klubbarna är desamma som förra säsongen.
Atlas slutade på fjärde plats ifjol och siktar igen på medalj, men lagets situation är något oklar då man letar efter en ny chefstränare när säsongen inleds. Mikael Källman lämnade sin chefstränarpost då han ansåg att klubbens satsning inte var tillräcklig.
Laget som har förstärkts mest under sommaren är BK-46. Med återvändande toppspelare Andreas Rönnberg och Oscar Kihlstedt är Karislaget tillbaka som en av de starkaste medaljkandidaterna.
HIFK har fått en profilförstärkning i landslagsmeriterade Kristian Jansson. HIFK blev endast en hårsmån ifrån att nå semifinalerna ifjol. Den här säsongen är det minst lika realistiskt som senast att försöka komma in bland de fyra bästa.
Yle Sportens power ranking inför FM-ligan i handboll
Ranking 2016-17
Lag
Placering ifjol
1
Cocks
1
2
BK-46
6
3
Dicken
3
4
GrIFK
2 (HC West)
5
HIFK
5
6
SIF
7
7
Atlas
4
8
ÅIFK
8
9
PIF
vann division 1
10
Dynamo
9
Nya seriesystemet – inte enbart positivt
De sex lagen som nämnts (Cocks, BK-46, HIFK, GrIFK, Dicken och Atlas) kämpar om att komma in bland de fyra bästa och således få spela i den övre slutserien.
Det sjunde laget som kan blanda sig in i striden om en plats bland sex slutspelslagen är Sjundeå IF. Sjundeås unga lag är ett år äldre och kan en bra dag slå vem som helst i serien, med undantag för överlägsna Cocks.
Det nya seriesystemet med en övre och nedre slutserie får mestadels positiv respons från lagen. De oväsentliga matchernas antal minskar då de två sämsta lagen i grundserien dessutom tvingas spela mot nedflyttning till division 1.
Endast en dålig aspekt med det nya seriesystemet lyfts fram. De två bästa lagen i övre slutserien vilar i första slutspelsomgången, och det är inte enbart positivt.
- För Cocks som spelar i Baltiska ligan är det en bra sak men för det andra laget som kommer in bland de två bästa är det sämre både ekonomiskt och spelmässigt, poängterar GrIFK:s chefstränare Mikko Koskue.
- Man tappar en del intäkter i och med att man spelar färre slutspelsmatcher. Det är inte idrottsligt enbart positivt heller att man vilar samtidigt som lagen som spelar i kvartsfinal får upp ett slutspelstempo, fortsätter Koskue.
Tre lag kämpar mot nedflyttning
I år spelas ligan med tio lag då Pargas IF tog steget upp från division 1.
I PIF siktar man till och med på en plats bland de sex bästa men en mer realistisk målsättning kunde vara att undvika nedflyttningsserien. Det betyder att PIF i så fall får lämna Åbo IFK och Dynamo Riihimäki bakom sig i grundserien.
Under veckoslutet (10-11.9) kör FM-ligan för herrar i handboll igång. Förra säsongen gick inte allt för väl för de lokala lagen Sjundeå IF och BK-46, men tränarna ser hoppfullt på den nya säsongen.
Grundserien slutade senast med Karislaget BK-46 på en sjätte plats och Sjundeå IF på en sjunde plats av nio totalt. I år deltar tio lag då Pargas IF är med för första gången.
"Det kommer att bli tufft"
Målsättningen för Sjundeå IF är att säsongen ska bli bättre än förra året.
- Höstsäsongen var jobbig med en massa skador och spelet var inte heller det man önskat sig. Vi måste försöka hålla en jämnare nivå, säger tränare Kaj Hagman.
Kaj Hagman tränar Sjundeå IF:s handbollsherrar.Kaj Hagman, tränare för Sjundeå IF.Bild: Yle, Mikael Oivohagman,handboll,kaj hagman,sif,sjundeå if
För BK-46 gäller semifinal på våren, säger tränare Teddy Nordling.
- Det är det gemensamma målet vi har med laget. Jag tycker att det finns realistiska möjligheter att nå det målet men det kommer att bli tufft.
Tre Linusar bland nykomlingarna
BK-46 har förstärkt laget inför säsongen med bland andra Andreas Rönnberg, Oscar Kihlstedt och Ben Weber.
- Vi har dessutom lyft upp tre egna juniorer. Linus Löfgren, Linus Lindberg och Linus Sjöman, berättar Nordling.
Teddy Nordling tränar BK-46 handbollsherrar.Handbollstränaren Teddy Nordling, BK-46, september 2015 (i Sportmagasinet)Bild: Ylebk-46 handboll,chefstränare,teddy nordling
Det innebär att det är ett blandat gäng av yngre förmågor och gamla rävar. Det har fungerat bra, säger Nordling.
- Det har sett väldigt lovande ut på träningarna och det har varit bra samspel. De äldre tillför med sin rutin saker som de yngre gärna tar åt sig, så det har fungerat jättebra, berättar han.
Byter handbollen mot spjutkastning
Sjundeå IF upplevde ett bakslag under försäsongen.
- Oliver Helander är tvungen att operera sin armbåge så det innebär ett långt avbrott, men vi får satsa mera på det kollektiva, konstaterar Hagman.
Helander har också meddelat att han kommer att lägga av med handbollen och satsa på spjutkastning.
- Då man har en sådan begåvning så är det klart att man blir besviken för lagets skull, men jag är inte alls besviken på Helander. Jag sade att han måste följa hjärtat, jag önskar honom lycka till, säger Hagman.
Knäskador drabbade båda lagens målvakter
Målvakten Rony Léven som råkade ut för en knäskada är nu tillbaka i målet för Sjundeå IF, och Mika Malassu fortsätter i laget.
Dessutom har Casimir Hasselblatt från HIFK börjat träna med Sjundeålaget. Axel Rehnberg som var tredje målvakt i fjol har bytt till Grankulla IFK.
Även BK-46 råkade ut för motgångar förra säsongen då målvakt Mikael Heinonen precis som Sjundeåmålvakten drog på sig en knäskada.
Nordling säger att målvaktsläget ser bättre ut inför den stundande säsongen.
- För tillfället ser det ganska ljust ut. Vi har två fungerande målvakter, Martin Pråhl och Niclas Zweigberg, och Heinonen är på intågande, han jobbar på att komma tillbaka, berättar Nordling.
"Smått overkligt med en så fin hall"
Sjundeå IF möter Åbo IFK på lördag (10.9) klockan 16.00 på hemmaplan.
Sjundeås nya allaktivitetshall invigs nu i september. Bilden är från taklagsfesten i november 2015.Sjundeås nya allaktivitetshall hade taklagsfest den 25 november 2015.Bild: Yle/Marica Hildénsjundeå,sjundeå allaktivitetshall,taklagsfest för sjundeå allaktivitetshall,västnyland
Matchen går av stapeln i den nya hallen. Hagman är oerhört nöjd över den nya allaktivitetshallen.
- Det är smått otroligt att vi har en så fin hall ute på landet, det känns fortfarande lite overkligt, säger han.
På söndag är det dags för BK-46 att inleda säsongen på bortaplan klockan 18.00 mot Pargas IF.
Hagman tror att nykomlingarna Pargas IF kan bjuda på tufft motstånd.
- När man kommer som nykomling till en serie är man full av energi och framtidstro, de kommer antagligen att köra stenhårt, säger han.
Helene Schjerfbeck kallade honom "engelsmannen", men hennes fästman var högst sannolikt en svensk konstnär som senare bosatte sig i England. Konsthistorikern Lena Holger berättar levande om Schjerfbeck i en nyutkommen bok.
- Vi vet att hon träffade någon 1883-84 i Bretagne som hon förlovade sig med. Men det fanns inga engelsmän i hennes dåvarande bekantskapskrets, bara amerikaner, konstaterar Lena Holger.
Lena HolgerKonsthistorikern Lena HolgerBild: Ylekonsthistoriker,lena holger
Forskare har därför länge grubblat över Helene Schjerfbecks fästman och hans verkliga identitet. Lena Holger tror nu att han med största sannolikhet var den svenske konstnären Otto Hagborg, som vistades samtidigt i Bretagne tillsammans med Schjerfbeck och andra konstnärer.
På promenad med O
Efter att ha brutit förlovningen bosatte sig Otto Hagborg i England och blev senare brittisk medborgare, alltså just "engelsman".
- Hon skriver om en person som hon brukar gå på promenad med, namnet förkortat till O. Jag är 99% säker på att det är han, men jag måste hitta det slutliga beviset, skrattar Lena Holger.
Hon har fördjupat sig i Helene Schjerfbecks liv och verk sedan 1970-talet och plöjt igenom mängder av brev, tidningar och annat arkivmaterial. Dessutom har hon flera gånger besökt de orter i Frankrike, Italien och Storbritannien som spelat en roll i Schjerfbecks liv.
Gömda och bortglömda verk
Lena Holger räknar med att det finns minst hundra verk av Schjerfbeck som ännu ligger gömda eller bortglömda någonstans.
- Jag har precis varit hos en samlare i västra Sverige, jag hade ingen aning om att han hade så många verk av Schjerfbeck. Ibland får jag gå in i någons bankvalv för att ta en titt. Där kan finnas akvareller, målningar eller teckningar av Schjerfbeck som ingen har sett sedan 1940-talet, säger Lena Holger.
Hennes bok är den första i en ny serie, som presenterar de främsta finländska konstnärerna i Ateneums samlingar. Nästa bok i serien handlar om Hugo Simberg och utkommer 2017.
Efter några tunga säsonger ser BK-46 ut som ett tufft handbollslag igen. Det har varit kris kring Karishandbollen, men nu är det positiva vindar som blåser.
BK-46 har inför ligasäsongen förstärkts med tre tunga namn. Andreas Rönnberg återvänder från Cocks, Oscar Kihlstedt är tillbaka i Karis efter åren i Norge, och Ben Weber som har ett förflutet i Dicken hämtar styrka och storlek till laget.
Det råder det ingen tvekan om att BK-46 är det intressantaste laget i Handbollsligan. Karishandbollen ska börja blomstra igen.
– Jag skulle vilja se ett sådant BK som det var förr i tiden, att ingen vill komma hit och spela. Jag hoppas vi skapar en sådan feelis här i hallen att det är svårt att ta poäng här, och det tror jag att vi kan göra, menar Andreas Rönnberg.
Lagets chefstränare Teddy Nordling medger att BK-46 inte alltid har klarat av att visa upp så starka takter framför hemmapubliken.
– Under de senaste åren har det har varit en tendens att vi har delat ut en del gratis poäng. Det har bara varit att komma hit och plocka dem och så far man hem igen. Men ska man komma och ta poäng nu så får man faktiskt kriga om dem. Det här ska igen vara en besvärlig plats för motståndarna.
Medalj i siktet
BK-46 är Finlands mest framgångsrika lag genom tiderna men nu är det snart tio år sedan laget senast vann än medalj i herrarnas handboll. På våren kan det bli slut på den torkan. Det tror i alla fall Oscar Kihlstedt.
– I år kan man faktiskt förvänta sig att BK presterar. Fast jag har varit utomlands de senaste åren så har jag följt med BK och det har varit lite så att man har hoppats att laget ska lyckas, nu kan man faktiskt förvänta sig framgång.
– Målsättningen är att vara bland de fyra bästa i år. När man når dit är det helt öppet igen och nya förutsättningar. Nu är målet att vara bland de fyra bästa och sen ser vi framåt igen, slår Nordling fast.
Teddy Nordling.Teddy Nordling i BK-46:s träningar.Bild: Yle/Janne KarinkantaBK-46,bk-46 handboll,handboll,Teddy Nordling
– Det är helt klart att vi kommer att slåss om medaljer i år, kompar Rönnberg. Det har sett bra ut under försäsongen. Vi har vunnit alla matcher och har spelat bra handboll. Om vi hålls skadefria kan det bli riktigt bra.
Att det skulle räcka till guld är ändå något som de flesta tvivlar på. Cocks som har firat FM-guld de fyra senaste vårarna är storfavorit också den här säsongen.
– Nog måste man vara realistisk, Cocks har det bästa laget. Men bakom dem är det många lag som kommer att kriga om medaljer. Men på en bra dag kan man nog slå Cocks också, tror Rönnberg.
– Det är Grankulla, Dicken och vi som kommer att slåss om platserna efter Cocks, kanske HIFK också. Det kommer att vara jämnt mellan dehär lagen.
Rönnberg har tillbringat de två senaste åren i Cocks. Trots att det har blivit två guld så har det inte varit någon hemlighet att laget har varit rätt så splittrat och att stämningen inte alltid varit den bästa. I BK är sammanhållningen bättre.
– Nog känns det ju mera hemma här. Jag känner de flesta i laget så det blir ju en annorlunda känsla jämfört med Cocks där spelarna kom från lite olika ställen. Här känner vi varandra bättre och visst är det ju lättare när vi umgås lite mera också utanför plan.
Rönnberg och Kihlstedt friska igen
Under de senaste par åren har skador satt käppar i hjulen för både Rönnberg och Kihlstedt. Förutom näsan som Rönnberg skadade i en träningsmatch så borde han ändå vara i skick och samma gäller Kihlstedt.
– Jag är i full form. Det är länge sedan jag har varit helt skadefri och inte haft ont i kroppen. Det är jävligt positivt, säger Kihlstedt.
Oscar Kihlstedt.Oscar Kihlstedt i BK-46:s träningar.Bild: Yle/Janne KarinkantaBK-46,bk-46 handboll,handboll,oscar kihlstedt
För tillfället lider BK ändå av en del skadebekymmer, men flera spelare förväntas vara återhämtade redan i början av säsongen. Om laget ska nå framgång är det viktigaste ändå att just Rönnberg och Kihlstedt ska hållas i skick.
– Det är väl en fråga om träningsbelastning och vila, säger Nordling.
– När man tänker på Gea som har kommit upp i åren lite och har haft en del skador så kan han inte köra på riktigt lika stenhårt som när han var 20. För Oscars del så är det ju första säsongen på två år som han är skadefri. De har båda sett väldigt pigga ut nu och det känns bra såhär långt.
Rutinerade Rönnberg och Kihlstedt hör utan tvekan till ligans största profiler på plan, men också utanför är duon ett värdefullt tillskott.
– De gör en stor skillnad för oss. De är på samma nivå som de andra killarna men visar ändå exempel. Alla övriga i truppen tar för sig på ett annat sätt, ambitionsnivån har gått upp i laget, berättar Nordling.
Boom i Karis
Att förväntningarna inför ligastarten är höga är något som syns också utanför bollhallen i Karis.
– Det har varit en liten boom märker man när man går omkring på stan. Folk är mer intresserade och snackar mera handboll än vad det har gjorts de senaste åren. Jag vill att vi ska visa att det kommer att gå bra, säger Rönnberg.
Kihlstedt bekräftar att handbollen har fått en hel del uppmärksamhet.
– Det är mycket, mycket positiv energi kring handbollen i Karis. Man går omkring och ler på gatorna och det är roligt igen att tala om handboll.
BK-46 öppnar sin säsong på söndagen då laget gästar liganykomlingen Pargas IF. En rätt så främmande motståndare menar Kihlstedt.
– Jag har ingen aning om Pargas och vem de har i laget. Vi går in som i alla matcher, med 110 i glaset och öppnar stenhårt. Såklart har jag förväntningar att vi ska vinna matchen, det är helt klart det.
Nu ska de värsta groparna på den nya Mjölbolstavägarna rätas ut. 800 meter asfalt läggs som bäst på de vägar som de som bor i området upplevt som dåliga.
De nya vägarna och en ny underfart under järnvägen öppnade i juli och i samband med det stängdes fem plankorsningar. Men trots att byborna uppskattade de nya vägarna så var kritiken hård bland annat för att de var i så dåligt skick.
Asfalteringsmaskinerna dök upp på Mangårdsvägen i början av veckan.Mangårsvägen i Karis asfalteras.Bild: Niklas Weckmanasfalt på mangårdsvägen,karis,mangård,mangårdsvägen,mangårdsvägen asfalteras,västnyland
Men nu har invånarna fått en del av vad de önskat, konstaterar Mjölbolstabon Niklas Weckman som tidigare har varit upprörd över vägarnas skick.
- Vi är verkligen nöjda och tacksamma för asfalten, man har hört på den lilla människan.
Asfaltkaffe?
Det var inte självklart att det skulle komma mera asfalt. Då Yle Västnyland ringde upp Tommi Knaapinen, vd för entreprenören Ralf Ajalin, i somras så konstaterade han att NTM-centralen vill att vi bara asfalterar fram till bron, det vill säga kring 400 meter från riksväg 25. Pengarna var slut.
Men nu har tydligen myndigheterna grävt i fickorna och hittat en extra slant, konstaterar Weckman.
- Kanske vi måste fundera på att fira med lite asfaltkaffe nu, säger han.
Vägbelysning för barnens skull
Han har ännu ett par önskningar. Han skulle fortfarande gärna se att en ny kort vägbit byggs så att de som ska åka mellan byarna inte ska behöva köra cirka 100 meter på riksväg 25. Och så en annan liten önskan:
- Vägbelysning, speciellt för barnen i byn skulle det vara bra, det här är ju ett vargområde, säger han.
Författaren Jörn Donner skräder inte orden vad gäller de nyländska tidningarnas situation. Donner anklagar Konstsamfundet för att ha förstört sina tidningar i östra och västra Nyland.
- Nu finns det två skräptidningar i väst och öst, och Husis som förlorar läsare. Kan du förklara varför ni har gjort den här kapitala dumheten? frågade Donner i torsdagens Obs debatt.
Kaj-Gustaf Bergh kontrar med att hänvisa till de förändrade medievanorna. Det gäller att finnas där läsarna finns, menar han:
- KSF Media har mer läsare idag än någonsin, vi har aldrig haft mer läsare än vi har i dag. Men hela mediefältet har förändrats, sättet att förtjäna pengar har förändrats totalt. Därför är det viktigt att vi också finns i de nya medierna. Det är viktigt för Svenskfinland att vi finns där.
Papperstidningen har ingalunda spelat ut sin roll, intygar Bergh. Det är ändå viktigt att vara medveten om vart trenden pekar:
- Så länge läsarna vill ha en papperstidning så kommer det att utkomma papperstidningar. Men problemet är att de blir dyrare och dyrare efter som det är färre som vill ha dem i den formen. I dag läser över hälften av våra läsare digitalt. Det här är inte en finlandssvensk, eller finsk trend, utan en global trend.
Jörn Donner är mer skeptisk. Enligt honom har papperstidningen inte på långt när spelat ut sin roll.
- Inte sitter alla på Tenalabussen och läser någon platta!
Betalande kunder en bristvara
De senaste åren har varit påfrestande för den finländska tidningspressen. Prenumerationerna har minskat, samtidigt som annonsörerna blivit mer svårflörtade.
- Den tekniska utvecklingen har gjort att annonsörerna kan hitta fram till kunderna mycket effektivare och billigare än med en tidningsannons. Sedan finns det också många människor, inte bara unga, som lärt sig att man kan läsa digitalt och att det inte kostar någonting. Tidningarnas stora utmaning är att nå fram när allt fler är vana vid att det inte kostar, säger Bergh.
I ljuset av de stora omvälvningarna inom branschen kan man vid KSF vara nöjd med vad man uppnått:
- Jag tycker att vi har lyckats bra. Vi finns kvar. Vi är livskraftiga och vi har enligt min åsikt bra digitala sidor. Och trots att Jörn kanske inte understöder, så tycker jag att vi har bra papperstidningar. Och sedan har jag lyckats övertala styrelsen i Konstsamfundet att skjuta till de pengar som behövs. Och det är ganska mycket pengar som man satt dit, säger Bergh.
Jörn Donner påminner i sin tur om de österbottniska tidningarna och tidningen Ålans som klarat ekonomin bättre än KSF:
- Jag tror nog man kan ta efter goda exempel från annat håll. Det gäller framför allt annonseringen. Men fortfarande påstår jag att om vi hade varit utan de förluster som åsamkats av olika misstag så skulle Konstsamfundet ha lite mer pengar för de här tidningarna.
- Det hör nog till affärsverksamheten att man gör misstag, svarar Bergh. - Men nog har vi i Konstsamfundet också gjort bra placeringar. Det viktiga är att vi gör bra placeringar så att vi har pengar att använda på allt det som vi ska. Vi har ju ett ganska stort fält som vi ska täcka med våra pengar.
Det är inte bara Jörn Donner som är kritisk. Det är många som kritiserar Konstsamfundet och den inriktning man valt för sina tidningar. Hur känns det, Kaj-Gustaf Bergh?
- Jag är stolt över det innehåll vi har. Jag tycker vi har bra journalistik. Det är min uppfattning.
Men är kritiken rättvis. Eller orättvis?
- Kritik är alltid rättvist. Det här är till all lycka ett demokratiskt land där man får uttala sig fritt.
I torsdagens Obs debatt diskuterade Konstsamfundets vd Kaj-Gustaf Berg, författaren Jörn Donner och journalisterna Annica Lindström och Lina Lauren de finlandssvenska tidningarnas framtid. Se debatten här!
Byggmaterial, fordon, containrar och lastningsarbeten på en småhustomt i Ingå har lett till en grannfejd.
Ljud från tomten stör omgivningen. Dessutom tycker grannen att fastighetsägarens bråte förfular miljön. Grannen har nu lämnat in en klagan till byggnads- och miljönämnden i Ingå.
Huset renoveras
Fastighetsägaren försvarar sig med att hen använder byggmaterialet till att renovera sitt hus och påpekar att hen har försökt hålla ordninig på sina ägodelar på gården.
Hen har också försökt råda bot på problemet genom att bygga en lång mur som skyddar för insyn.
På tomten finns också byggmaterial som tillhör tomtägarens byggföretag. Avsikten är att hitta en bättre plats för materialet.
Kommunen kräver åtgärder
Kommunens byggnadsinspektion har inspekterat tomten tre gånger under våren och sommaren.
Fastighetsägaren har städat upp en del men det räcker inte.
Nu kräver Ingå kommun att fastighetsägaren skaffar tillstånd för, eller flyttar bort, de containrar som finns på tomten.
Byggnads- och miljönämnden understryker att fastigheten är en bostadstomt och påminner ägaren om att störande lagring och verksamhet inte är tillåten på tomten.
Nykomlingen Larson Österberg, konstnär från Ekenäs, möter Karisbon Robert Louhimies i fredagssnacket den 9 september.
Veckans snackare drar sig till minnes hur de fick tag på alkoholhaltiga drycker i unga år och grämer sig över det usla tv-utbudet.
- Det är otrolig en smörja som sänds i tv. Schacket ligger och drischar med skorna på i sängen och klagar på dålig service i någon boutique, och så byter man kanal och där lägger de ut en toalettstol fylld med dynamit på ett fält, återger Österberg sin erfarnhet av att se på tv.
Duon reflekterar också kring olagliga betalkanaler och tidningen Västra Nylands öde.
- HBL är flaggskeppet och de andra tidningarna får ta smällen för att HBL ska fortsätta vara en sjudagarstidning, konstaterar Louhimies.
Riksdagsledamot Thomas Blomqvist (SFP) från Tenala valdes idag (9.9) till ordförande för riksdagens framtidsutskott.
Det betyder att han också blir medlem av talmanskonferensen. I den sitter utskottsordförandena och talmanspresidiet.
Framtidsutskottet behandlar frågor som påverkar samhällsutvecklingen.
Ordförandeposten för framtidsutskottet har också tidigare varit vikt för en SFP:are då Carl Haglund innehade posten.
Framtidsutskottet behandlar ärenden som påverkar den framtida utvecklingen, framtidsforskningen och effekterna av den tekniska utvecklingen. Däremot brukar inte utskottet ta sig an lagförslag.
Blomqvist sitter också från tidigare i försvarsutskottet.
Vad gör riksdagens framtidsutskott?
Riksdagens framtidsutskott har som uppgift att analysera framtidsutsikterna på olika områden. Det ska också ta ställning till framtida frågor utgående från statsrådets framtidsredogörelser och göra upp betänkanden om dem.
Utskottet följer också forskning och utveckling med sikte på framtiden och ska utvärdera teknologins effekter på olika samhällsområden.
Det har i likhet med övriga permanenta fackutskott 17 medlemmar.
Framtidsutskottet tillsattes första gången år 1993 och blev permanent år 2000.
Vårdföretaget Attendo valdes igår (8.9) för att sköta läkartjänsterna inom serviceboendena, hemvården och bäddavdelningen, det vill säga de geriatriska läkartjänsterna. Attendo fick i somras också ansvaret för hälsovårdscentralens läkartjänster.
I de geriatriska läkartjänsterna ingår bland annat fjärrläkartjänster dygnet runt.
Upphandlingen görs för tre år med två optionsår. Det betyder att Attendo sköter jobbet i tre år och Hangö kan sedan välja att utnyttja företaget ett år till och efter det ytterligare ett år.
Förutom från Attendo hade det kommit in anbud från Doctagon.
Läkarmottagningen vid hälsovårdsstationen i Hangö privatiserades tidigare år och också den upphandligen vann Attendo i juni. Vad gäller personalen så hyr staden ut den till Attendo.
Staden har tidigare haft avtal med fem olika vårdföretag som erbjuder så kallade hyrläkare och har haft svårt att besätta läkartjänsterna.
Krigshistoriska föreningen i Västnyland har beviljats 90 000 euro för renoveringen Frontmuseet i Lappvik.
Det är Svenska kulturfonden som har beviljat stipendiet.
Krigshistoriska föreningen i Västnyland köpte museet i Lappvik i början av året. Föreningen grundades i slutet av år 2015.
Frontmuséet har varit i dåligt skick och är i behov av en grundlig renovering.
Svenska kulturfonden hade sitt första styrelsemöte för hösten i onsdags och beslutet fattades där. Då valdes också Ekenäsbon Linnéa Henriksson till viceordförande för perioden 1.8.2016-31.7.2017. Ingåbon Henrik Wickström valdes till ny medlem i styrelsen.
Det finns mörka fläckar på golvet under plastmattan i ett klassrum i Sjundeå svenska skolas nya del. Det är ändå inte säkert att det är orsaken till fuktproblemen. Kommunen ska borra på olika djup i golvet för att kunna mäta fuktigheten i betongen.
Sjundeås tekniska chef Markus Moisio berättar att plastmatten delvis togs bort i ett av klassrummen i dag (9.9). Moisio berättar att det finns litet spår av för hög fukthalt i betongen.
- Det fanns ingen speciell lukt, men det fanns mörkare fläckar på vissa ställen. Då bestämde vi oss för att vi måste fortsätta undersökningen.
Borrar till olika djup
I början av nästa vecka bestämmer kommunen när provborrningarna sker. Moisio säger att man borrar ner till fem och tio centimeters djup, men också till det ställe där isoleringen finns och även ända ner till markytan.
- Vi måste vänta cirka tre dagar innan fuktmätningen börjar eftersom betongen värms upp när man borrar.
Det är skolans nya del som drabbats. Tillbygget blev klart 2013. I somras upptäcktes för höga fuktvärden under plastmattorna som täcker golvet i klassrummen i skolans södra och norra flygel.
Det är frågan om klassrum som används av den svenska förskolan, årskurserna 1 och 2 samt undervisningen för smågrupper.
"Det blir en saftig prislapp"
Markus Mosio säger att problemen är väldigt diffusa.
- Det verkar som om det varit litet för fuktigt innan mattan sattes på golvet, men det är inte alls säkert att det var så. Experter har sagt åt mig att plastmattan och limmet är de bästa för det här ändamålet. Det här är en svår fråga.
Moisio kan inte säga vem som bär ansvaret för att det finns fuktproblem i Sjundeå svenska skola.
- Jag anser personligen att det inte är kommunens ansvar, vi måste hitta en adress dit vi skickar fakturan.
Moisio vågar inte gissa hur mycket det kommer att kosta att åtgärda problemen.
- Först måste vi få reda på hur vi botar problemet och sedan kan vi se på kostnaderna. Men det blir en ganska saftig prislapp, tyvärr.
Har det blivit mera soffa och mindre spånbana på sistone? Kanske du hör till dem som egentligen vill röra på sig, men som i något skede har tappat sugen, det vill säga motivationen? Läs då om det här glada promenadgänget och ta efter!
Det började med att jag som radioredaktör gjorde ett upprop på facebook. Jag efterlyste soffpotatisar som vill komma igång med promenader. Döm om min förvåning när väldigt många tog kontakt och anmälde sig.
Det finns tydligen många soffpotatisar enbart i Västnyland, som jag av egna geografiska skäl beslöt att får bli det område där gänget ska samlas för att i några månader utsätta sig för många promenader, en hel del svett och förhoppningsvis också skratt och glädje. Det ska nämligen vara roligt att röra på sig.
Svenska yle samarbetar med fem finlandssvenska organisationer i en kampanj vars syfte är att få så många som möjligt att ge sig ut i naturen, umgås med varandra och ta sig en promenad. Det handlar om Gåkampen 2016, som arrangeras under tiden september till november.
Här är våra soffpotatisar
Mirja Koponen är sjukskötare som jobbar i tre skift. På sina lediga dagar jobbar hon som möbeltapetserare. Mirja jobbar också med förebyggande hälsovård, vilket innebär en hel del spring på bland annat mässor, utbildningar, kundbesök med mera. Något spring på spånbanan eller i skogen med de tre hundarna har det däremot inte blivit på många år.
Mirja har fullt upp med tre olika jobb.Mirja Koponen i sin hall där hon reparerar och klär om möblerBild: Yle/ Tiina Grönroosgåkampen,gåkampen 2016,mirja koponen,motion,Soffpotatis
Mirja som tidigare nästan bodde på gym, föll för närmare tio år sedan från en skidhiss i slalombacken. Axeln opererades och Mirja var rädd för att den nyopererade axeln skulle ta skada av någon oförsiktig rörelse på gymmet. Axeln är i dag i utmärkt skick men Mirja har inte kommit igång på nytt med sitt motionerande. Tomten hemma hos Mirja och hennes man Arto är stor och inhägnad. Hundarna, som är små, får således motion på gården medan Mirja och Arto har blivit riktiga soffpotatisar.
- Min ursäkt är att jag inte har tid, säger Mirja, som tänker lägga in promenader i sitt fullspäckade schema.
- Jag är rädd för att min kondition börjar bli riktigt dålig och därför vill jag nu få till stånd en ändring, fortsätter Mirja Koponen.
jag får åtminstone frisk luft
Karin Svahnström försöker dra sig till minnes när hon senast motionerade riktigt på allvar.
- Det var när jag hade fått mitt andra barn 1974. Då var det trendigt att springa och tillsammans med grannfrun for vi ut på löprunda.
Karin är en sann soffpotatis.Karin Svahnström ute vid så kallade järnvägsbron i KarisBild: Yle/ Tiina Grönroosgåkampen,gåkampen 2016,karin svahnström,motion,Soffpotatis
Karin medger direkt att hon är en riktig soffpotatis, som helst sitter i soffan, läser böcker och äter småbröd. De enda promenaderna hon gör är när hon går till och från matbutiken. Sträckan är inte speciellt lång.
- Jag har haft cancer och läkaren rekommenderade redan då motion. I fjol tillbringade jag fem månader på sjukhus, min vikt gick ner till 49 och jag har just inget kvar av min muskelmassa. När jag såg uppropet i facebook handlade jag impulsivt och anmälde mig till soffpotatisgänget.
I sitt yrkesverksamma liv har Karin rört på sig en hel del, så kallad vardagsmotion. Nu har hon varit pensionerad i cirka fem år.
- Jag vet inte hur mycket jag bygger upp mina muskler med promenader, men jag får åtminstone frisk luft.
Sportskor eller sandaler med bling-bling
Karin Svahnström har på sig ett par relativt nya bekväma skor när vi möts på en parkering invid spånbanan i Karis. Sällskapets tredje soffpotatis är Synnöve Lindholm. Hennes outfit vad gäller skor är kanske inte ändamålsenlig, men sandalerna är i stället snygga.
- Vad då, jag trodde inte vi skulle ut och gå på vår första träff, säger Synnöve och skrattar.
Så här ser Synnöves guldsandaler ut.Bild på sandaler med guldpaljetterBild: Yle/ Tiina GrönroosSandaler
Hennes sandaler är överströdda med guldpaljetter och saknar ordentlig klack, men Synnöve hävdar bestämt att hon ska klara av att gå i dem.
Synnöves historia påminner om Mirjas. Tiden är på kort som företagare, arbetsdagarna blir långa och när Synnöve väl kommer hem kan klockan närma sig 22.
Synnöve jobbar 50-60 timmar per veckaSynnöve Lindholm i sin tygaffärBild: Yle/ Tiina Grönroosgåkampen,gåkampen 2016,motion,Soffpotatis,synnöve lindholm
- Jag var aktiv och gick på gym för tre till fyra år sedan. Men det blev till sist ett stressmoment att hinna stänga tygaffären, hinna hem, ta en matbit och sedan skynda iväg till gymmet, säger Synnöve som ibland går ut med brorsdotterns hund.
- Men titta här, säger Synnöve och visar på en mobilapplikation i sin smarttelefon. Jag var jätteduktig i december och ända till och med mars.
Gångstavar med fjädring och rumpskor
Synnöve är den i soffpotatisgänget som gillar tekniska hjälpmedel och sportutrustning. Förutom appen som visar hur många kilometer hon har avverkat på sina promenader, äger hon också gångstavar med extra fjädring. Fjädrarna med motstånd ska ge de så kallade gäddhängen i överarmarna en tuff match. Dessutom har hon sportskor med rundad botten, så kallade masai- eller rumpskor. Hemma finns också en crosstrainer, men den maskinen är lånad och samlar mest damm.
- Jag hade också en konditionscykel hemma, tänkte att den skulle vara i användning medan jag såg på tv. Den var i bruk hela två nyhetshalvtimmar. Nu är den såld, hoppas nya ägaren cyklar mera, säger Mirja och skrattar.
Det ska vara roligt att motionera
Vid första träffen får Mirja, Karin, Synnöve och Mirjas man Arto goda råd av Ian Granström, själv före detta soffpotatis och numera aktiv motionär och idrottare. Han sysslar med allt från löpning, gym och promenader till handboll, fotboll och innebandy.
Vem skulle tro att Ian är en före detta soffpotatis?Ian Granström ute invid Karis spånbanaBild: Yle/ Tiina Grönroosgåkampen,gåkampen 2016,ian granström,motion
- Motionsformen ska vara rolig, man måste tycka om det man gör. Sällskap är också bra. Jag talar av egen erfarenhet. Efter åtta timmar på jobb vill man helst bara sjunka ner i soffan, då är det bra att ha någon som tar en med ut, säger Ian.
Motivationen är en annan sak Ian vill tala om.
- Motivationen kommer och går, inte ska ni tro att Usain Bolt känner sig motiverad alla dagar, men han springer och tränar ändå. Unna dig nya skor eller nya leggings så känns det roligare.
Ian poängterar att motion är något vi alla ska göra för vår egen skull.
- Efter en tid märker du att du är piggare, har mera energi och plötsligt har du också bättre kondition.
Den första gemensamma promenaden
Efter Ian Granströms sporrande entusiasm över motionerandets fröjder är det dags för den första promenaden eller länken som vi har för vana att säga. Tre kilometer går av bara farten, Synnöve får inga blåsor eller skavsår och Karin är småsvettig och överraskad över att det var ganska roligt. Mirja i sin tur berömmer spånbanan med sina tuffa backar och Arto tömmer lite sand från sina kängor.
Arto är gängets tysta medlem. Jag tror många män känner igen sig, det är svårt att få en syl i vädret när ett gäng kvinnor är ute på promenad. Jag kommer på ett nytt och lite mer glamoröst namn på soffpotatisgänget. De är lite som Charlies änglar, med den hemlighetsfulla Charlie eller kanske snarare den mer tystlåtna Bosley i bakgrunden. Låt äventyret börja!
Här är de- Charlies änglar eller Soffpotatisgänget 2016Synnöve Lindholm, Karin Svahnström, Mirja Koponen och hennes man Arto ute på promenad längs en spånbana i karisBild: Yle/ Tiina Grönroosgåkampen,gåkampen 2016,karin svahnström,mirja koponen,motion,Soffpotatis,synnöve lindholm
Mirja, Karin, Synnöve och Arto har alla anmält sig till Gåkampen 2016. Det kan också du göra!
Vi kommer under höstens lopp följa med de snart före detta soffpotatisarna och deras väg mot motivation, ökad kondition och lust att röra på sig. Hänger du med?
Vad har du för tips för att komma upp ur soffan? Dela gärna med dig av dina erfarenheter, kilometer och bilder till tiina.gronroos@yle.fi Du får gärna kommentera här också.
Ekenäsbon Christel Nordberg har i några år varit tvungen att söka utkomststöd hos kommunens socialbyrå. Hon tycker det känns tungt, men är tvungen att göra det eftersom pengarna inte räcker till.
Christel Nordberg har varit arbetslös i några år. Nu jobbar hon för en spottstyver på Vänstugan i Ekenäs och är tvungen att söka utkomststöd månatligen.
- Jag får nio euro om dagen här, så det räcker ju inte. Mitt tio år gamla barnbarn bor med mig och min hyra är ganska hög. Pengarna räcker inte till.
Från och med årsskiftet måste hon liksom alla andra som är i behov av utkomststöd söka den grundläggande delen av utkomststödet från Folkpensionsanstalten.
Om den grundläggande delen inte räcker till är personen i fråga tvungen att söka en komplettering till utkomstödet. Den söker man hos kommunens socialbyrå.
Ny lag träder i kraft vid årsskiftet
Tidigare har alla former av utkomststöd ansökt hos socialbyrån i kommunen. Den nya socialvårdslagen träder i kraft 1.1.2017 och efter det söks den grundläggande delen av utkomststödet hos FPA.
Christel Nordberg tror att det kan vara lite besvärligare att söka utkomststödet från Folkpensionsanstalten.
- Det blir säkert besvärligare än att söka från socialbyrån. Dit har jag bara lämnat in mitt papper. Kanske det inte är så mycket annorlunda.
Lagändringen är bekant för Christel Nordberg.
- Jag har hört om ändringen som är på kommande. Jag hoppas det går bra att få utkomststödet sen också.
Jobbigt att vara tvungen att söka
Hon tycker att det är jobbigt att söka utkomststöd månad efter månad.
- Ibland känns det tungt, men jag är tvungen att göra det. Jag klarar mig inte annars.
Helst skulle jag ju inte göra det, men då jag inte får något arbete, säger hon.
- Det finns ju inga jobb att få.
Christel Nordberg har jobbat som städare och i kök och sällan varit några längre tider arbetslös.
Till alla dem som är i behov av utkomststöd men tycker att det är genant att söka, vill Christel Nordberg skicka en hälsning:
- Behöver man hjälp så ska man söka. Det är inget att skämmas över.
Det är inte på skolans eller daghemmets ansvar att barn rör på sig tillräckligt, säger föräldrar som Yle Västnyland har talat med. Samtidigt är det som förälder svårt att uppfylla alla de rekommendationer som finns i dag när det gäller barn.
De här nya rekommendationerna kommer inte att ändra på familjen Holmströms vardag i Degerby i Ingå. Det finns helt enkelt inte möjlighet till det, säger Annika Holmström.
- Timmarna räcker inte till på en dag. Att trycka in en till timme hobby som man ska göra tillsammans med barnen så finns inte i kalendern.
Det ska också vara hälsosam mat, som lagas från grunden på ekologiska och närproducerade produkter. Plus sömn.― Annika Holmström
Hennes döttrar, sju och tio år gamla, kommer nog upp till den dagliga dosen på tre timmar motion på sommaren. Då kan de vara ute och cykla eller hoppa på trampolinen. Svårare är det på vintern, säger hon.
- De har hobbyn två gånger i veckan men det är bara två timmar på en vecka. Skolgympan har det dragits ner på. Det är också bara två timmar i veckan, säger Annika Holmström.
Många andra måsten
Holmström påpekar att barn inte bara ska röra på sig tillräckligt.
- Det ska också vara hälsosam mat, som lagas från grunden på ekologiska och närproducerade produkter. Plus sömn, säger Holmström och fortsätter.
- Då har man inte räknat in läxläsning och att föräldrarna pendlar till och från jobbet och är hemma vid sextiden.
Dessutom ska man uppmuntra barnen att leka. Annika Holmströms döttrar älskar att leka med barbiedockor, rita och pyssla och så länge som det gör det så gnäller hon inte.
- Om det är en solig dag så kanske jag jagar ut dem. Men det är mera för att de ska ut och leka. Om de leker stilla eller vilda lekar lägger jag mig inte i.
Barnens motion en fråga för föräldrarna
Emilia Harlin i Ekenäs har tre barn som är nio, sex och fem år. Barnen är av den aktivare sorten och speciellt de två yngre aktiverar sig själva. De springer, klättrar, bygger kojor och spelar fotboll.
- Det är lätt för oss föräldrar, vi behöver inte aktivera dem.
Emilia Harlins två yngre barn aktiverar lätt sig själva. Här klättrar de i en lekpark tillsammans med en kompis.Tre barn klättrar i en lekpark.Bild: Yle/Malin ValtonenEkenäs,klättra,lejonparken,lek (barnlek),lekparker,Västnyland
Den äldre sonen däremot försöker Emilia Harlin att aktivera.
- Annars skulle han bo framför teven eller datorn.
Rekommendationer bara stressar föräldrar mer, jag tror alla gör så gott de kan.― Annika Holmström
Emilia Harlin tycker inte att det är skolans eller daghemmets ansvar att barnen rör på sig tillräckligt varje dag. Det här trots att barn spenderar en hel del tid på skolan eller dagis varje vardag.
Det hör till förädlarnas ansvar att barnen är i gång, säger hon.
- På rasterna och på dagisgården är barnen väldigt aktiva så där kommer en hel del tid till som de rör på sig.
Annika Holmström tror att skolorna och daghemmen är duktiga på att ha barnen att röra på sig.
- Visst kunde det säkert gå att förbättra ytterligare.
Äldre barn behöver bara en timme motion
Det finns en rekommendation även för barn och unga i grundskoleåldern, de ska röra på sig minst en timme per dag. Emilia Harlin tycker en timme låter lite.
- En timme åtminstone ska de nog röra på sig, säger hon.
Annika Holmström tycker rekommendationen för äldre barn är intressant.
- Sedan när vi blir vuxna så då ska vi motionera jättemycket. Från vilken ålder är det? frågar hon sig.
Hon tycker att det ibland känns som om det kommer rekommendationer från höger och vänster och att det är svårt. Det är svårt som förälder att ta till sig alla rekommendationer, tycker hon.
- Jag blir trött på sådana här pekpinnar. Föräldrar i dag har så mycket ansvar och man ska vara otroligt duktig på allting. Rekommendationer bara stressar föräldrar mer, jag tror alla gör så gott de kan.
På lördag var det dags för sex av tio lag i herrarnas handbollsliga att inleda säsongen. Dicken gjorde det bäst med en komfortabel seger.
Fjolårstrean Dicken inledde säsongen med en seger trots att gästande Helsingfors IFK bjöd på hårt motstånd under de inledande tio minuterna.
Men då Mikael Usvalahti gjorde 6-5 efter dryga tio minuter och förde hemmalaget för första gången upp i ledning, gav inte Dicken mera över kommandot till HIFK.
Efter första halvlek stod det 20-12 och den andra halvleken var i stort sett en transportsträcka mot en klar Dicken-seger med 34-25.
Bästa målskyttar i matchen var Dickens Max Granlund och HIFK:s Roman Protsenko med sju mål var.
Grankulla en sekund från segern
Grankulla IFK som ifjol ännu gick under namnet HC West fick i säsongsinledningen nöja sig med oavgjort mot Vandalaget Atlas.
Ännu en dryg minut från slutet ledde hemmalaget med två mål, men Atlas Jani Kivinen reducerade i tiden 58.55 och kvitterade i sista sekunden till 20-20.
I Sjundeå blev det däremot en uddamålsseger för hemmalaget. SIF vann över Åbo IFK med 27-26.
Den största guldfavoriten Cocks inleder sin säsong med derby mot Dynamo Riihimäki på söndag, medan liganykomlingarna Pargas IF samma dag tar sig an BK-46.
Det går bra för företaget SBA Interior i Svartå i Raseborg. Företaget kan också gynnas av beställningen av lyxkryssare som Åbovarvet har fått. Det kan betyda bättre business och mera jobb även i Svartå.
SBA Interior tillverkar bland annat möbler och paneler till kryssningsfartyg och har tidigare gjort goda affärer med Meyer Turku-varvet i Åbo. Varvets nya beställning på två lyxkryssare är mycket goda nyheter också i Svartå, säger SBA Interiors verkställande direktör Christian Juslin.
Det här gör SBA Interior
Företaget består av tre avdelningar.
1. Den marina sidan
Avdelningen gör fartygsinredning, bland annat paneler i hyttkorridorer och möbler inne i hytten såsom sängar eller bäddsoffor.
Företaget installerar inte möblerna utan säljer produkterna till en underleverantör som installerar dem inne i fartyget. Den marina avdelningen gör inte så mycket affärer direkt med varven utan mest med underleverantörerna.
2. Materiaavdelningen
Avdelningen säljer produkter som sålts till till exempel kryssningsfartyg men som har gjorts om och utvecklats för att säljas på land. Det kan handla om paneler för hisschakt och sängar till kurscentraler.
3. Komponentsidan
Avdelningen bearbetar tunnplåt för den finländska industrin. Det kan handla om produkter för maskintillverkare men också inredning. Det handlar helt och hållet om underleverantörsverksamhet.
SBA Interior har 92 anställda som jobbar på fabriken i Svartå i Raseborg.
Visst finns det flera företag som konkurrerar om att få leverera sina produkter till Åbovarvet, men Svartåföretaget har hittills lyckats ro hem det mesta som gått att få, säger Juslin.
- Vi har traditionellt klarat oss mycket bra i konkurrensen när det gäller Åbovarvet. Vi har fördelen att vi är väldigt nära kunden.
Bra business förra gången
Fartygen som nu har beställts och ska byggas i Åbo är i storleksklass med Royal Caribbeans lyxkryssare Oasis of the seas och Allure of the Seas, världens största lyxkryssare. När de här två fartygen byggdes i Åbo så var de affärerna en av de största i SBA Interiors historia, säger Juslin.
Svartåföretaget har levererat produkter för en stor summa pengar till Royal Caribbeans lyxkryssare.Oasis of the seas i Malaga.Bild: Stina Sirénoasis of the seas
Det kan med andra ord betyda att Åbovarvets beställning inte bara betyder mera jobb i Åbotrakten utan också i Svartå.
Det tar ändå ett par år innan företaget vet hurdana affärer man kan få när de nya lyxkryssarna byggs. Det första fartyget ska vara klart år 2020.
Omsättningen och personalen ökar
SBA Interior hade vind i seglen också innan kryssningsbeställningen blev offentlig. Företaget har under de senaste åren lyckats öka sin omsättning. För två år sedan jobbade drygt 70 personer på fabriken i Svartå, i dag är siffran 92 personer. Av dessa är 20 hyrpersonal.
- För tillfället har vi en riktigt bra arbetssituation. Vi har många trådar ute till andra varv i Europa och det finns en möjlighet för oss att växa också inom den närmaste framtiden.
Det är full rulle i fabriken i Svartå just nu.Fabrikshall vid SBA Interior i SvartåBild: YLE/ Maria Wasströmarbetsplats,fabrik,fabrikshall,hall,lager,permittera,permittering,raseborg,sba,sba interior,svartå,västnyland
Svartåföretaget levererar produkter till alla varv i Europa som bygger eller renoverar lyxkryssare. Dessutom gör företaget tunnplåtsarbeten för den finländska industrin och paneler för hisschakt.
Det går riktigt bra på många områden just nu, konstaterar Christian Juslin.
- På kryssningssidan ser det lovande ut. Också på varven i Italien, Tyskland och Frankrike har man en orderstock som sträcker sig flera år framåt. Det finns möjlighet att få en hel del affärer.