Hangöklubben Hangon Hyrskyt damlag avslutade innebandysäsongen på lördagen (14.3). Den sista turneringen i division 2 spelades i Masaby i Kyrkslätt.

I den första matchen förlorade Hangödamerna mot SB Pro/2 från Nurmijärvi. Slutsiffrorna skrevs 3-5 (1-3, 1-0, 1-2).

HaHys poängplockare: Pinja Nyman 2+0, Mariette Hägglund 1+0, Henna Inkinen 0+1.

Också i den andra matchen blev det stryk för HaHy. Lojoklubben Lohjan Salibandy lyckades göra ett mål mera och vann med siffrorna 4-3 (2-1, 0-0, 2-2).

HaHys Paula Huikko gjorde poängen 2+1, Pinja Nyman stod för ett mål och två målgivande assist.

Jämn säsong

HaHys Hanna Lupala konstaterade efter matchen att hennes lag fick utvisningar ganska enkelt.

- Vi fick fyra två minuters utvisningar och en 10 minuters utvisning. LoSB gjorde tre av sina fyra mål i numerärt överläge.

Lupala är rätt nöjd över HaHys säsong. Hon säger att den har varit jämn.

- I och med att vi klarade oss bra i finska cupen fokuserade vi ganska mycket på den, säger hon.

HaHy kom ändå till lilla cupfinalen, där laget förlorade mot Pirkkalan Pirkat.

Klarade kontraktet

Samspelet mellan backarna och anfallarna har enligt Hanna Lupala inte fungerat riktigt lika bra som tidigare säsonger.

- Denna säsong har det märkts att vi inte tränar som ett lag ihop utan alla tränar individuellt.

Huruvida HaHys damer ställer upp för spel nästa säsong är ännu öppet. Den här säsongen klarade laget seriekontraktet utan större problem.

Karisklubben BK-46:s herrar avslutade grundserien i handbollens FM-liga med en klar seger. Nästjumbon BK-46 slog jumbon Dynamo från Riihimäki i Karis bollhall på lördagen (14.3).

Slutresultatet blev 33-22 (15-10)

Alex Lignell gjorde sju mål och var denna gång hemmalagets bästa målskytt. Victor Westerlund gjorde sex mål och Janne Korpimäki fem.

Ville Viljanen och Olli-Pekka Kuparinen gjorde fem mål var för Riihimäkilaget.

BK-målvakten Freddy Wickström prisbelönades med tre och hans lagkamrat Alex Lignell med två stjärnor. Gästernas Matias Savinainen fick en stjärna.

Målgörarna: BK-46: Sam Sjöman 1, Robin Mattsson 1, Oscar Udd 3, Andre Udd 1, Mario Karuse 1, Victor Westerlund 6, Alex Lignell 7, Nicholas Mavrostomos 4, Gonzalo Cervera 3, Matias Oksanen 1, Janne Korpimäki 5.
Dynamo: Perttu Virtanen 1, Ville Viljanen 5, Valtteri Viljanen 1, Elias Alander 2, Olli Kuparinen 5, Matias Savinainen 4, Henri Nieminen 1, Osmo Tuomi 2, Elis Alander 1

Resultaten och sluttabellen finns här.

BK-Cocks i kvartsfinalen

Närmare 250 personer såg hemmalaget tag en relativt enkel seger. Trots segern stannar BK-46 på en åttonde plats i sluttabellen.

Det betyder att Karislaget möter tabellettan Cocks i kvartsfinalen. Första matchen lagen emellan spelas tisdagen den 24.3.

Sjundeå IF inleder slutspelet en vecka tidigare. SIF-herrarna möter Dicken.

Ekenäs IF:s fotbollsmannar besegrade Atlantis FC sent på lördagskvällen (14.3) i Tali fotbollshall i Helsingfors. I och med segern är Ekenäslaget klart för den femte omgången i den nationella fotbollscupen.

EIF:s 20 år gamla Ville Sevon gjorde matchens två första mål. Han förde sitt lag i ledning då en halv timme var spelad. Fyra minuter senare gjorde han ett mål till.

I början av den andra halvleken gjorde Johan Estlander division 1-laget EIF:s tredje mål. Målet kom från straffpunkten.

Bara en minut senare reducerade Santeri Saarenpää för laget som spelar en serie lägre än EIF.

Slutsiffrorna gjordes av inbytta Mergim Bushi på stopptid.

EIF och Atlantis möttes i höstas i division 1-kvalet och då var EIF bättre med det sammanlagda resultatet 6-4.

Cupens femte omgång lottas på måndag.

Matchen dömdes av trion Topias Tuira – Taisto Lahti-Nuuttila – Elias Juvonen. Publiksiffran var litet under etthundra personer.

Finska cupen, 4:e omgången:
Atlantis FC – Ekenäs IF 1-4 (0-2) 30 min Ville Sevon 0-1, 34 min Sevon 0-2, 48 min Johan Estlander 0-3 (str), 49 min Santeri Saarenpää 1-3, 90+1 min Mergim Bushi 1-4.

Atlantis: Jiri Koski; Jussi Äijälä (v), Salma Kamara, George Cole (v+v=utv), Samuel Chidi, Kalle Kärki (v), Lawrence Simeon (75 min Joona Sneitz), Santeri Saarenpää, Matti Suursalmi, Joakim Ärilä (84 min Valdrim Azemi), Severi Murto.
EIF: Jonathan Jäntti; Zacharias Ekström, Etchu Tabe (v), William Lindqvist, Johan Estlander (v); Ville Sevon, Lauri Bergström, Sampsa Timoska (63 min Samu Suoraniemi), Juuso Aalto (63 min Vili-Verneri Roiviainen); Lucas Kaufmann (88 min Mergim Bushi), Benjamin Källman.

Förutom de två amerikanska spelarna J.C. Mack och Tim Murray testar Ekenäs Sport Club två brasilianska spelare. Ramos Santos och Vitor Reis kommer på söndag för provspel i serienykomlingen i fotbollens division 2.

ESC:s nya tränare Mike Keeney kan inte berätta något om det två spelarna.

- Klubbledningen hade överenskommit om de här spelarnas provspel före jag blev tränare i laget, så jag kan inte kommentera någonting, säger Mike Keeney.

Han konstaterade att de två brasilianska spelarna ska under de kommande veckorna få visa vad de går för.

- Det samma gäller förstås alla andra testspelare också, tillägger han.

Hangöklubben Hanko Futsal Club tog en värdefull seger på fredagskvällen i herrarnas futsaltvåa. HFC slog Herttoniemen Toverit från Helsingfors i en match s om spelades i Hangö idrottshus.

Segersiffrorna blev klara 7-1 (4-0).

HFC:s tre segerarkitekter i matchen var ytterst effektiva Patrik Lahti och Alla Souza samt målvakten Roy Åkerlund. Patrik Lahti och Alla Souza gjorde båda tre mål och passade till ett. Lagkaptenen Tom Enberg gjorde ett mål. Gästernas enda mål gjordes av Jari Perovuo.

- Roy Åkerlund spelade en väldigt bra match i målet. Dess värre fick en varning och är avstängd från våra sista match, sade Johan Sommardahl efter matchen.

Sommardahl är lagledare för HFC.

I sin sista match möter HFC tabellettan Marmiksen Kuula. Eftersom tre lag degraderas ser det väldigt prekärt ut för HFC i serietabellen.

PPS är redan degraderingsklart, men mot nedflyttning kämpar fyra lag. Två lag degraderas från kvartetten HFC, LPS/Kuninkaat, FC POHU/MHP C.F. och GFT/Ydin.

Mindre byråkrati, hjälp människor i sina hemtrakter och ordna mera folkomröstningar. Bland annat det för de sex västnyländska kandidaterna för partiet Förändring 2011 fram i sina videor i Yles valgalleri.

Förändring 2011 har en sittande riksdagsledamot i James Hirvisaari. Han blev invald från Sannfinländarnas lista, men uteslöts ur gruppen.

Nu vill partiet gärna hålla kvar sin plats och utöka mandaten.

I Hangö kandiderar Johanna Sirén-Kaplas som tidigare har varit både sannfinländare och kristdemokrat.

Johanna Sirén-Kaplas från Hangö. Johanna Sirén-Kaplas från Hangö ställer upp i riksdagsvalet för Förändring 2011. Bild: Yle

Partiet talar varmt för bindande folkomröstningar.

- Nato och kärnkraft är ämnen som passar bra för folkomröstning.

Hon säger att riksdagen ändå behövs eftersom den ska stifta lagar.

Det stora problemet är Finlands medlemskap i EU eftersom Finland har så lite makt där.

- Det är bäst att vi lämnar EU, säger hon.

Tre män på J i topp

Helt övertygad om sina möjligheter att bli invald är Johanna Sirén-Kaplas från Hangö ändå inte. Hon talar om de tre J: na i topp: James Hirvisaari, Lojokandidaten Jari Leino och Junes Lokka från Uleåborgs valkrets.

- Jag är mera som en stödtrupp. Hangöborna känner mig, men jag vet inte vilka andra som kanske röstar på mig.

En av Sirén-Kaplas tippningar på heta namn inom Förändring 2011 är alltså Jari Leino från Lojo.

Han tror det kommer att gå riktigt illa för euron och för hela EU.

- Eurons saga är snart all. Och då hoppas jag att vi fattar beslutet att lämna både euron och EU.

EU ett fängelse

Det enda sättet Finland klarar av den ekonomiska krisen är att själv få bestämma om alla frågor är Jari Leino övertygad om.

Jari Leino från Lojo. Jari Leino från Lojo ställer upp i riksdagsvalet för Förändring 2011. Bild: Yle

Han befarar också att finländarna hela tiden måste betala för att hålla igång fattigare stater inom EU. Istället borde EU ha låtit Grekland frigöra sig från euron och då skulle ekonomin i landet redan vara på uppåtgående.

Skär ner det onödiga

Det bästa sättet att spara pengar är att skära ner på utgifterna inom den offentliga sektorn.

- Det gäller att börja med det som är mest onödigt. Det betyder bistånd, invandring, politiskt utnämnda tjänster och byråkrati i största allmänhet.

Politiskt utnämnda tjänster är till exempel biträdande stadsdirektörer, säger Jari Leino.

Samuel Kielosto från Raseborg är också orolig för ekonomin.

- Den dåliga linjen fortsätter med skadlig invandring och statens skuldsättning, säger han.

Samuel Kielosto från Raseborg. Samuel Kielosto från Lojo ställer upp i riksdagsvalet för Förändring 2011. Bild: Yle

Finland hjälper i dagens läge bara en bråkdel av dem som behöver hjälp i världen och det är bättre att hjälpa människor där de finns.

- För den summa pengar vi ger till en invandrare i Finland skulle vi kunna hjälpa många människor på ort och ställe i till exempel flyktingläger. Jag är också beredd att flytta pengar från biståndsarbete till flyktinglägren. Att ta människor till Europa löser inte konflikterna i områdena.

Vårdreformen har goda principer

Kielosto ställer upp för andra gången i riksdagsvalet och Förändring 2011 är det enda partiet för honom.

- Det har inte riktigt funnits plats för mig i andra traditionella partier.

Hans egen hemkommun, Raseborg, är känd för sin dåliga ekonomi. Han säger att det är svårt för staten att stöda svagare kommuner utan att det blir orättvist.

Det staten kan göra är att ta över sjukvården av kommunerna.

- Tanken på större vårdområden är god.

Kielosto är liksom Förändring 2011 överlag för mera bindande folkomröstningar och han lyfter fram Schweiz som ett bra exempel.

Han är beredd att höja pensionsåldern. Försvarssamarbete med Sverige och Nato är inte uteslutet.

Finländarna ska få jobb först

Anne Lempinen från Lojo jobbar som ansvarig för ett sysselsättningsprojekt för arbetslösa.

Anne Lempinen från Lojo. Anne Lempinen från Lojo ställer upp i riksdagsvalet för Förändring 2011. Bild: Yle

- Om det sedan helt enkelt inte finns lämpliga finländare som kan sköta ett jobb så kan man ta till utländsk arbetskraft.

Hon anser att lagen borde skrivas om eftersom finländare i dag diskrimineras i arbetslivet.

- Man tar in utländsk arbetskraft eftersom den är billigare.

Hon får också frågan om vilka de viktigaste satsningarna på vägar i Nyland är.

- Som Lojobo ser jag gärna att man satsar på järnväg. Många pendlar till huvudstadsregionen härifrån.

Folkomröstning om EU

Också Anne Lempinen vill se över Finlands invandrarpolitik och se att det ordnas mera bindande folkomröstningar.

Hon vill till exempel att Finland folkomröstar om att gå ur EU.

- Jag tror det blir ett nej till EU eftersom utsikterna nu har förändrats.

Lojobon Petri Rautiainen talar också för folkomröstningar där medborgarna får delta i beslutsfattandet.

- Då riksdagen inte lyssnar på folket kan folket förändra riksdagens beslut genom direkta folkomröstningar.

Petri Rautiainen från Lojo. Petri Rautiainen från Lojo ställer upp i riksdagsvalet för Förändring 2011. Bild: Yle

- Vi ska ta emot invandrare som vill komma hit och jobba. Inte sådana som bara vill lata sig.

Riksdagen hör inte

Marjukka Kaakkola från Lojo vill också se en förändring när det gäller Finland och EU, som enligt henne har för stor makt över Finland.

Hon är övertygad om att Finland efter en folkomröstning skulle besluta träda ut ur EU.

Folkomröstningar behövs eftersom riksdagen - trots att den är demokratiskt vald - inte följer folkets röst. Hon lyfter fram medborgarinitiativet om frivillig svenska i skolan som ett exempel.

- Undersökningar visar att 90 procent av befolkningen vill ha en förändring i språkundervisningen, men ingenting händer.

Marjukka Kaakkola från Lojo. Marjukka Kaakkola från Lojo ställer upp i riksdagsvalet för Förändring 2011. Bild: Yle

För dyrt anställa arbetstagare

Kaakkola skulle vara beredd att minska på de avgifter arbetsgivarna betalar för arbetstagarna. Överlag borde arbetsgivarna få mera makt att bestämma själva.

- Allt behöver inte vara toppstyrt.

Också när det gäller vården borde det finnas mera frihet. Kaakkola vill gärna se att man tar i bruk servicesedlar. Det betyder att medborgaren själv får välja om det ska vara privat vård eller kommunal vård.

- Den offentliga vården har lite för stark ställning nu.

Kandidaterna får också frågor om kommunfusioner och trängselavgifter i Nyland. Liksom övriga kandidater, säger Kaakkola att inget ska ske med tvång utan kommunerna ska själva få bestämma hur de vill ha det.

Sanktionerna mot Ryssland skadar Finland

Konflikten mellan Ukraina och Ryssland är komplicerad, säger Marjukka Kaakkola. Hon säger att Ryssland troligen har gjort fel, men att det är svårt att veta.

- Det kommer ingen exakt information därifrån.

Däremot är hon mot att Finland är med i EU:s sanktioner mot Ryssland eftersom de skadar Finland.

- Det är ett exempel på när Finlands riksdag inte har fört fram Finlands intressen.

De sex västnyländska kandidaterna från Förändring 2011 har lite olika syn på Nato. Det finns de som ser Nato som en möjlighet och andra som inte ser nyttan med Nato åtminstone inte just nu.

Gemensamt är i alla fall önskan om att få folkomrösta om ett medlemskap i försvarsalliansen.

Segermarginalerna säger allt. Nio mål, femton mål och i dag tio mål. Dickens damer hade inga som helst problem att slå BK-46 i kvartsfinalserien.

Dicken var aldrig nära att förlora någon av kvartsfinalerna och avgjorde tidigt också i den tredje matchen. Helsingforslaget gick snabbt upp i en ledning 11-4 och ledde som mest med 30-15. Mot slutet slog Dicken av på takten och vann med 36-26 (23-10).

Anna Lindahl var Dickens bästa målskytt med åtta fullträffar medan hemmalagets Bettina Lillqvist valdes till matchens bästa spelare.

I veckans två tidigare matcher var Dickens segersiffror 33-24 och 33-18.

I semifinal ställs Dicken mot Sjundeå IF.

Sparta kopplade nytt grepp

I den andra kvartsfinalen är det fördel Sparta som i dag hemma slog Åbo IFK med 30-25.

Ännu med tio minuter kvar att spela var ställningen 26-25 men ÅIFK avslutade med en lång sekvens utan en enda fullträff.

Inka Jäntti och Sirja Lassinharju gjorde sju mål var för det segrande Spartalaget.

Kvartsfinal, damer, match 3/5:

Dicken-BK-46 36-26 (23-10)
Dicken till semifinal med 3-0 i matcher.

Sparta-ÅIFK 30-25 (16-13)
Sparta leder med 2-1 i matcher.

Ekenäs Sport Clubs division 2-lag i futsal spelade på söndagen (15.3) sin sista match för säsongen i hemmahallen. ESC tog en klar seger över namnmonstret FC POHU/MHP C.F.

Slutresultatet blev 16-3 (8-0).

För hemmalaget var matchen betydelselös, men för bottenstriden har den betydelse. ESC har parkerat på en fjärde plats i tabellen.

Hemmalagets poängplockare i matchen var: Alexi Puno 3+3, Timo Brotkin 3+1, Henri Hallgren 3+1, Andreas Puno 2+2, Rico Selenius 2+1, Patrik Lindström 2+0, Isak Wilander 1+0, Paulo Pimentel 0+1.

Mikael Mether gjorde två och Jukka Kurenmäki ett mål för gästerna.

Sin sista match för säsongen spelar ESC på söndag (22.3) mot LPS/Kuninkaat. Matchen spelas i Ladugårdens idrottshall i Helsingfors.

Lojoborna behöver bli stolta över sin stad, som behöver få ekonomin i balans. Det är viktigt att näringslivet och politiken närmar sig varandra. Sådana tankar kommer stadsdirektörskandidaterna i Lojo med.

De tre som har gått vidare i Lojos process med att hitta ny stadsdirektör och ska genomgå lämplighetstest är Mika Sivula från Pielavesi, Jorma Haapanen från Kyrkslätt och Niko Kyynäräinen från Åbo.

Mika Sivula från Pielavesi (född 1978) är kommundirektör i Pielavesi sedan år 2012. Han har tidigare jobbat bland annat i riksdagen som medarbetare åt Pertti Salovaara och är teologie magister till utbildningen med inriktning på socialetik.

Han påpekar att han fått en positiv trend till stånd i sitt nuvarande arbete i Pielavesi och att han också kan få det i Lojo. Pielavesi har också haft ekonomiskt tunga tider.

Mika Sivula Kommundirektör i Pielavesi. Bild: Yle

Lojo är oerhört vacker

Mika Sivula vill bli stadsdirektör i Lojo för att han gillar yrket och dessutom tycker om Lojo där han tidigare har bott i sju år.

Lojo har stora möjligheter framför sig med tanke på att staden är så oerhört vacker. Sivula beundrar också kulturmiljön och det aktiva föreningslivet och företagandet i staden.

Vill att Lojoborna blir stolta över sin stad

Det Sivula vill arbeta för är att alla Lojobor är stolta över sin stad, att stadens ekonomi är i skick och att man så småningom därigenom kunde utveckla staden till en ännu bättre plats för företagen, för invånarna och för dem som besöker staden.

Lyssnande men beslutsam

Sivula nämner några av sina personliga drag. Han är lugn och kan lyssna men ändå beslutsam.

Intervjun gick på finska eftersom svenskan inte har varit i aktivt bruk på länge. Men frågan om fritidsintressen svarar Sivula ändå på svenska. Han berättar att det i Pielavesi bara finns en invånare som har svenska som modersmål och Sivula har inte träffat honom. Sivula funderar att hans hobby kunde bli att aktivera sin svenska.

Jorma Haapanen Jorma Haapanen är servicedirektör i Kotka. Bild: Yle

Erfarenhet som direktör i Kotka kan utnyttjas

Agronom Jorma Haapanen kommer från Kyrkslätt (född 1964). Han är nu servicedirektör i Kotka och har innan det arbetat vid Mehiläinen som enhetschef. Han talar svenska under intervjun.

Situationen i Lojo är väldigt intressant och jag tror att jag kan utnyttja det jag har gjort och det jag har lärt mig i Kotka, säger han.

Men också kortare resor till och från arbetet för Kyrkslättsbon Haapanen har betydelse.

Arbete för god service och bra ekonomi

Om han blir stadsdirektör, vill han arbeta för att staden erbjuder en så god service som möjligt och att stadens ekonomi är i balans.

I och med att Jorma Haapanen bor i en tvåspråkig kommun, förstår han hurdan situationen är för tvåspråkiga kommuner, förklarar han.

Haapanen beskriver sig själv som en ganska positiv person som vill göra saker tillsammans med andra. Dessutom är han snabb och tycker om att bära ansvar.

På fritiden försöker han sköta sin kondition till exempel genom att simma och cykla.

Niko Kyynäräinen Niko Kyynäräinen, näringsdirektör i Åbo. Bild: Yle

Stora möjligheter i Lojo

Niko Kyynäräinen (född 1978) arbetar som näringsdirektör inom Åbo stad och är också utvecklingscentralens chef. Också han låter sig intervjuas på svenska.

Han har tidigare arbetat som utvecklingsdirektör i Åbo och är utbildad magister i statsvetenskap.

Kyynäräinen säger sig känna Lojo bra eftersom han har besökt staden ofta och har en diger erfarenhet av ledarskap.

- Lojo har stora möjligheter i framtiden och det är den viktigaste orsaken till varför jag söker tjänsten.

Näringslivet och politiken närmare varann

Niko Kyynäräinen ser möjligheter för Lojo att växa till exempel via den eventuella tågbanan som skulle betyda snabba förbindelser till huvudstadsregionen.

Om han blir stadsdirektör, vill han arbeta för att näringslivet och kommunalpolitiken närmar sig varandra.

En humoristisk ung man från Hyvinge och Åbo som det är lätt att diskutera med - så berättar Niko Kyynäräinen om sig själv.

På fritiden spelar han både gitarr och ishockey.

Det kan bli dyrare att sälja varor på torget i Ingå. Samhällstekniska nämnden ska på tisdag fatta beslut om att höja torgavgifterna för icke Ingåbor.

Enligt förslaget höjs den normala torgavgiften från 10 till 15 euro per dag och torgruta. För en hel säsong skulle en ruta vid Strandvägen kosta 150 euro. Det här gäller för icke ortsbor.

För marknadsdagar skulle avgiften höjas från 31 till 35 euro för en ruta. Större rutor framför torget skulle kosta 70 euro per dag i stället för 65 euro som nu.

Vilka ämnen borde tas upp i partiledardebatten på tv? Påverka innehållet genom att delta debattredaktionens öppna redaktionsmöte.

Svenska Yle samlar riksdagspartiernas ordföranden till en första valdebatt torsdagen den 26.3 kl 20.00 på Yle Fem. Planeringen inför valdebatten är i full gång, men fortfarande funderar redaktionen på vilka frågor som skulle vara viktiga att ta upp i debatten. Därför kommer ett så kallat öppet redaktionsmöte att arrangeras på Svenska.yle.fi måndagen den 16.3 kl 20.00.

Vad är ett öppet redaktionsmöte?

- Ett öppet redaktionsmöte är en möjlighet för publiken att påverka vilka teman och frågeställningar vi tar upp i debatten, säger Mattias Fagerholm, producent för partiledardebatten på Yle Fem. I praktiken betyder det att vi ordnar en chatt på Svenska Yles webbplats måndagen den 16.3 kl 20.00. Där kan tittarna skriva in sådana frågor som de tycker skulle vara viktiga att lyfta fram i partiledardebatten. Vilka ämnesområden intresserar? Vad tycker tittarna att vi skall fråga partiledarna?

Vem deltar i chatten?

Rikhard Husu är debattledare i partiledardebatten på Yle Fem Bild på Rikhard Husu. Bild: Yle

- Öppenhet är ett av ledorden när det gäller Yles bevakning av riksdagsvalet. Vi vill helt enkelt öppna våra arbetsprocesser för publiken. Så är det förstås viktigt för oss att göra en partiledardebatt som är angelägen för våra tittare. Det här kan ses som ett sätt att försäkra oss om att vi är på rätt spår. Det är också mycket möjligt att publiken har ideér om tankar som är helt lysande. På det här sättet kan vi förhoppningsvis snappa upp saker som vi själva inte kommit att tänka på.

Hur kom ni på idén till ett öppet redaktionsmöte?

- Vi har funderat på hur vi skall få med tittarna redan i planeringsskedet, och tänkte att det här kunde vara värt att testa. Det här är i och för sig inget nytt för Yle. Våra finska kolleger har testat på det här konceptet i samband med Ajankohtainen kakkonens temakvällar. Men det är första gången som Svenska Yle testar på ett öppet redaktionsmöte.

Ni chattar må 16.3 med start kl 20.00. Vad skall man göra om man inte kan sitta framför datorn just då?

- En möjlighet är att bums tycka till i kommentarfältet i den här artikeln, säger Mattias Fagerholm. Vi tar förstås till oss kommentarer som kommer på förhand också. Det går också bra att hänga med på Twitter. Då är hashtaggen #valet2015

Nyligen fylldes Helsingfors centrum av drygt 1000 demonstrerande poliser. Måttet börjar vara rågat med de allt knappare resurserna. Och samtidigt växer högarna av outredda fall.

Statens effektivitetsprogram och andra sparåtgärder börjar ge resultat. Det märks inte minst inom vårt lands poliskår som blir allt mindre. Dagens 7500 poliser beräknas vara bara 7000 om tre år.

Stressigt

Samtidigt växer frustrationen. Allt mer av arbetet blir ogjort.

- Vårt budskap är att vi är för få, säger polisfackets ordförande Yrjö Suhonen. Det är stressigt att inte kunna sköta sitt jobb ordentligt.

När poliserna tog till gatorna i november i fjol var det något av upp och ner vända världen. Normalt brukar ordningsmakten övervaka demonstranterna. Nu sköttes den sysslan av inkallade väktare.

Yrjö Suhonen (till vänster) i samspråk med Spotlights Pekka Palmgren yrjö suhonen Bild: YLE

Polisstationen försvann

Mikael Sandin som är ordförande för Vexala fiskelag i Nykarleby är van att leva utan polisens närvaro.

- Ibland händer det att man ser dem. Jag såg en polispatrull för en dryg vecka sedan.

När polisstationen i Nykarleby försvann för 15-20 år sedan minskade också polisens närvaro i Mikaels hemtrakter. Idag är närmaste polisstation i Jakobstad. Avståndet till båthamnen i Laxören i Vexala är ca 50 km. Den verkligheten gjorde sig påmind för några år sedan.

- Här var någon som gjorde extraförtjänster. De tog med sig några mindre båtmotorer. Nog känns det som att polisen är ganska långt borta om det rör sig om ett brådskande ärende.

För att hålla tjuvarna borta beslöt Mikael Sandin och fiskelagets styrelse att satsa några tusen euro i nya bevakningskameror.

Mikael Sandin. mikael sandin Bild: Yle/Evert Rönnqvist

Osynliga polisen

Kommissarie Mika Jylhä vid Österbottens polisinrättning säger sig förstå reaktionerna från allmänheten.

- Jag märker det själv. Man ser inte så mycket av polisen längre, konstaterar Jylhä.

Kommissarie Mika Jyhä mika jylhä Bild: Yle/Evert Rönnqvist

Däremot är Jylhä inte beredd att påstå att otryggheten har ökat.

- Tryggheten är en fråga om känsla. Enligt statistiken har brottsligheten inte ökat märkbart. Om brott ges stor synlighet upplevs det kanske att världen är otryggare.

Utredningsarbetet lider

Ett faktum både i Österbotten och resten av landet är att det samlas allt fler fall på polisernas bord som blir outredda.

- I fjol hade vi 7000 brottsärenden som blev liggande. Vi visste vem som var skyldig, men ingen hade tid att utreda det, berättar kommissarie Jylhä. Det är mycket.

Trenden härvidlag är oroande. De här outredda fallen ökar med tusen per år. Året innan var de 6000. En förklaring till det kan vara att benägenheten att anmäla brott har ökat.

”För jävligt”

Liknande historier hörs från alla håll och kanter i Finland. Överkonstapel Frank Holmlund på Raseborgspolisen skall gå i pension inom kort och upplever likaså att jobbet blivit allt stressigare.

- Det känns för jävligt, slår Holmlund fast.

Hans kollega överkommissarie Mats Lagerstam är likaså en erfaren polis med 40 års erfarenhet. Han menar att polisen håller på att växa ifrån allmänheten.

Överkommissarie Mats Lagerstam. Överkommissarie Mats Lagerstam vid Raseborgspolisen Bild: YLE/ Helena Rosenblad

Lagerstam oroas liksom många andra poliser av att utredningsarbetet blir lidande.

- Många tycker att de inte längre kan kalla sig brottsutredare. Man är bara en mottagare av brottsanmälningar.

Lång utryckningstid

Utryckningstiden för Raseborgspolisen har också blivit längre. Området som sträcker sig från Hangö i väster till Ingå i öster är stort. Den totala arbetsstyrkan ligger kring 50. Det finns gånger då det området bevakas av en enda patrull.

- Vi får jättemycket negativ feedback, berättar Lagerstam. Folk är missnöjda. Det har nog sänkt humöret.

De nya poliserna är enligt Lagerstam motiverade och välutbildade, men det ständiga sparandet gör att snuttjobben och därmed stressen ökar.

Privat säkerhet

Många tycker att de inte längre kan kalla sig brottsutredare

- Det är inte negativt i sig, säger Mika Jylhä på polisen i Österbotten. Den privata marknaden regleras av myndigheterna. Om trygghetskänslan blir bättre vinner samhället i stort.

Han menar ändå att det kan finnas ett samband mellan de minskade polisiära resurserna och den växande privata marknaden.

- De privata har lyckats bra i sin marknadsföring; de har lyft fram ”trygghetsunderskottet" och marknadsfört behovet att skydda sig bättre.

Handlar det alltså om marknadsföring?

- Det tror jag. Privat business ska sälja, svarar Mika Jylhä.

Spotlight om "Osynliga polisen" sänds på tisdag 17.3 kl. 20.00 på Yle Fem.

Polisdemonstration

Över 1000 poliser demonstrerade i Helsingfors 19.11.2014.

Bilister kör för fort på Knappavägen i Ingå. Väglaget i Grennäs-Solberg ber därför att Ingå kommun ska sänka hastigheten.

Samhällstekniska nämnden ska på tisdag (17.3) ta ställning till att sänka hastigheten i början av Knappavägen till 50 km/h. Dessutom skulle trafikmärket förses med en tilläggskylt där det står att det är en privat väg.

Hurdan service kommer du att få när du blir äldre och inte längre klarar dig hemma? Kommer du att kunna räkna med någon service, när befolkningen åldras samtidigt som den offentliga sektorn naggas i kanterna?

Yle har gjort en kartläggning över äldrevården i alla kommuner, för att se om den motsvarar de krav som står skrivna i lagen om äldreomsorg.

Den nya lagen om äldreomsorg trädde i kraft sommaren 2013. Målet med lagen är ett säkra en god ålderdom åt alla, och det ligger på kommunernas ansvar att lagen också uppfylls. Frågan är ändå om de klarar av det, och kommer att klara av det i framtiden.

Antalet åldringar fördubblas

Finlands befolkning blir allt äldre och på många orter beräknas de äldres antal fördubblas fram till år 2030.

Samtidigt är bristen på personal inom äldrevården akut. De närmaste femton åren kommer det att behövas ytterligare 90 000 åldringsvårdare för att fylla alla behov - en omöjlig uppgift bedömer experter.

Yles kartläggning visar att det finns stora variationer mellan landets kommuner. En närmare titt på kommunerna i Svenskfinland visar att också här finns det stora skillnader i äldrevården.

Äldre på sjukhusavdelning vid Näse sjukhus i Borgå Bild: Yle/Carmela Walder

Ansökningar

I akuta fall ska en äldre person inte behöva vänta mer än ett dygn på att få socialhjälp, slår lagen om äldreomsorg fast. På den här punkten klarar kommunerna sig rätt bra. Endast drygt var tionde kommun kan inte erbjuda socialhjälp på så kort varsel. En av dem är ändå Åbo, där det kan ta upp till en vecka för en äldre person att få akut hjälp.

När det gäller mindre brådskande ärenden måste kommunen enligt lagen ge ett skriftligt svar om den efterfrågade servicen inom en vecka åt dem som fyllt 75 år. Det är ändå bara en tredjedel av kommunerna som klarar av det här.

Hit hör också Esbo, Raseborg och Åbo. I över hälften av kommunerna tar det mellan en vecka och en månad. Så är även fallet i Helsingfors, Borgå och Vasa.

Kommunerna är skyldiga att erbjuda beviljade icke-akuta tjänster inom en månad, vilket 16 procent av kommunerna ändå inte klarar av. Till dem hör bland annat Helsingfors där det tar en till två månader, samt Vasa där man beviljas tjänster tre månader efter att beslutet har fattats. I både Borgå, Esbo, Raseborg och Åbo sker det här inom en månad.

Bild: Yle/Ulrika Stagnäs-Lund

Anhörigvård

Antalet anhörigvårdare har fördubblats sedan 2003. För kommunerna är det här ett sätt att spara in mycket pengar. År 2013 betalade kommunerna över 180 miljoner euro stöd för närståendevård. Samma år betalade kommunerna 870 miljoner euro för anstaltvård för äldre.

Enligt lagen ska en närståendevårdare inte behöva vänta på sitt stöd mer än tre månader. De flesta kommunerna klarar av det här, också Borgå, Esbo, Helsingfors, Raseborg och Åbo. Men inte Vasa, där man kan få vänta över tre månader.

Kommunerna är skyldiga att budgetterat tillräckligt med pengar för de över 65 åringar som behöver närståendevård. Lagen slår inte fast några summor. Ändå har nästan nio av tio kommuner lyckats sätta åt sidan tillräckligt mycket pengar. Så är också fallet i Esbo, Helsingfors, Raseborg och Åbo. Men inte i Borgå och Vasa där det finns för lite pengar för närvård.

Enligt lagen om äldreomsorg måste också kommunen erbjuda tillräckigt mycket stöd åt närståendevårdare, om de är på semester eller blir sjuka. De flesta kommunerna lyckas delvis fylla det här kravet. I Esbo och Helsingfors klarar man av det här bra, likaså i Raseborg. I Borgå, Vasa och Åbo klarar man det ganska bra.

Carita Malin sköter sin man Eriks fötter, Erik är diabetiker. Bild: Yle/Anna Savonius

Hemvård

Det är en stor utmaning att inom utsatt tid ändra om i en äldre persons hem så att den blir tryggare och lättare att bo i. I hela 35 procent av kommunerna tvingas man vänta över tre månader. Det här är också fallet i Vasa. Däremot inte i Borgå, Esbo, Helsingfors, Raseborg och Åbo.

De åldringar som inte längre klarar av att bo hemma, ska enligt lagen inte behöva vänta längre än tre månader på att få flytta till ett servicehem. I över hälften av kommunerna uppfylls ändå inte den här paragrafen. Till dem hör också Borgå, Esbo, Helsingfors, Raseborg, Vasa och Åbo.

En stor orsak till de långa väntetiderna och köerna är att det endast i hälften av kommunerna finns tillräckligt många servicehem för äldre. I Esbo, Helsingfors, Vasa och Åbo är situationen rätt bra. I Borgå och Raseborg är utbudet av servicehem inte lika stort.

Äldre dam sitter i köket och dricker kaffe Bild: Yle/Martti Juntunen

Rehabilitering

Lagen om äldreomsorg slår också fast att personer över 75 år ska ha rätt att få rehabilitering i det egna hemmet inom tre månader. Nio av tio kommuner klarar av det här. Det här gäller också Borgå, Esbo, Helsingfors, Raseborg, Vasa och Åbo.

De flesta kommunerna har också till sitt förfogande specialkunnande inom rehabiliteringen för äldre.

Det är ändå viktigt att också lyckas hålla sig till en överenskommen rehabiliteringsplan, vilket 23 procent av kommunerna inte klarar av. Det här gör ändå både Borgå, Esbo, Helsingfors, Raseborg, Vasa och Åbo.

Anja Uggeldahl med fysioterapeuten Marina Eriksson Bild: YLE/ Linus Hoffman

Personal

Ett av de största problemen inom äldrevården är att det inte finns tillräckligt med utbildad personal i förhållande till vårdbehovet, även om lagen kräver det här.

Endast 17 procent av kommunerna lever upp till kravet, Esbo är en av dem. Hela 33 procent klarar däremot inte alls av det, bland de kommunerna finns också Vasa. Den resterande hälften har delvis tillräckligt med utbildad personal, hit hör Borgå, Helsingfors, Raseborg och Åbo.

På Yles webbtjänst Vanhusvahti kan du bekanta dig med situationen i just din hemkommun.

Landskapsförbundet tog ännu inte ställning till hur mycket nytt byggande som borde tillåtas i Karis västra tätort. Frågan är intressant inte minst eftersom en stormarknadsetablering kan bli aktuell i Läpp.

Andelslaget Varuboden-Osla VBO är intresserat av Läpp som ett alternativ för en Prisma-stormarknad i Raseborg.

De andra alternativen är företaget Tammets område i Ekenäs och Norra hamnen i Ekenäs.

Varuboden-Osla vill bygga en Prisma i Raseborg. Köpcentret Prisma i Vik i Helsingfors. Bild: Lehtikuva

Miniliten stormarknad eller lite större

I den nuvarande planen finns 4 500 kvadratmeter för en dagligvaruhandelsenhet i Läpp, uppger stadsplanearkitekten i Raseborg Simon Store.

- Det möjliggör en miniliten Prisma på tomten där Market Bergman tidigare hade en dagligvaruaffär.

Stormarknaderna brukar vara mellan 8 000 och 10 000 kvadratmeter stora. De största är 15 000 kvadratmeter.

Raseborg vill nu höja den totala byggrätten för handeln i Läpp från 30 000 till 38 000 kvadratmeter.

Tjänstemännen på landskapsstyrelsen tyckte inte om förslaget. De tycker att 30 000 kvadratmeter räcker för Läpp. Tanken med begränsningarna är att det mesta ska finnas i tätorterna och att både Ekenäs och Karis gamla centrumområden ska överleva.

Ökad affärsbyggrätt kunde hur som helst tänkas förbättra möjligheterna för en stormarknadsetablering i Läpp.

Jag känner till alla som äger tomter i Läpp.― Varuboden-Oslas vd

Andelslaget: Landskapsplanen begränsar

Vd Hannu Krook på andelslaget Varuboden-Osla säger öppet att landskapsplanen ställer till det för en eventuell Prisma i Läpp.

- Den största fördelen med Läpp är det trafikmässiga läget. Men landskapsplanen begränsar. Också detaljplanen begränsar lite, tillägger Krook.

En stormarknad klarar sig enligt Krook gott och väl med 4 500 kvadratmeter för dagligvaror. Men hela marketen med andra varor, restauranger och andra företag borde vara mellan 7 000 och 8 000 kvadratmeter stor.

Krook vill inte avslöja om Varuboden-Osla i Läpp är intresserat av tomten där matmarket Bergman tidigare fanns och där möbelaffären Jysk nu håller hus.

Såhär ser byggnaden ut där Jysk i dag finns. Byggnaden där Jysk-butiken finns i Karis. Bild: Yle/Pia Santonen

Har ni förhandlat med någon markägare om köp av en tomt i Läpp?

- Det vill jag inte kommentera.

Känner du till vem som äger tomten där Jysk nu finns?

- Jag känner till alla som äger tomter i Läpp, medger Krook.

VBO hoppas fatta beslut om en Prisma i Raseborg under våren. Det förutsätter en lösning i byggrätts- och planläggningsfrågan.

Byggstart kunde det sedan bli inom 18-24 månader. Själva bygget brukar ta ett år, säger Krook.

- Prisma kunde stå klart inom två och ett halvt eller tre år från byggbeslutet.

Varuboden-Osla äger tomten där servicestationen ABC finns i Läpp men där ryms ingen stormarknad säger Hannu Krook. Bilar på en servicestations parkeringsplats i Karis. Bild: Yle/Pia Santonen

”Lex Vapaavuori gäller inte”

Stadsplanearkitekten Simon Store poängterar också att Lex Vapaavuori från 2011 inte gäller för eventuella stormarknadsetableringar i Läpp eftersom Karis stad godkände den gällande planen redan 2005.

Lagen som kallas Lex Vapaavuori begränsar grundandet av stormarknader utanför tätorterna. Tanken med lagen är att tätorterna inte ska utarmas.

Problem vid Svedja träsk, Kodin tavaratalo och i Läpp

Landskapsstyrelsen diskuterade på måndagens möte (16.3) ett förslag till utlåtande som är kritiskt till vissa byggrättigheter som Raseborgs stad har ritat in på kartan.

Landskapsstyrelsen kunde inte slå fast sin syn på byggrätterna utan skickade sitt utlåtande till ny beredning.

Byggrätterna finns delvis på områden som i landskapsplanen inte är reserverade för det som staden nu planerar.

Staden vill till exempel planlägga tiotusentals kvadratmetrar bostäder på stränderna av Svedja träsk, arbetsplatser i närheten av Gebbelby och Kodin tavaratalo samt ökad byggrätt för affärer i Läpp.

Enligt landskapsplanen ska nya bostadsområden planläggas endast i tätorter, byar eller i områden klassade som reservområden till tätorterna.

Blomqvist: Landskapets åsikt väger för mycket

Thomas Blomqvist (SFP) från Raseborg är medlem i landskapsstyrelsen. Han tog upp problemen ur stadens synvinkel och föreslog förändringar i det utlåtandet som styrelsen diskuterade.

Thomas Blomqvist (SFP) är fullmäktigeordförande i Raseborg och medlem i landskapsstyrelsen. Thomas Blomqvist hemma i Raseborg.

Resultatet blev att frågan remitterades. Det innebär att tjänstemännen på landskapsförbundet förbereder utlåtandet på nytt. Politikerna i landskapsstyrelsen får med andra ord ta ställning till ett nytt eller preciserat förslag om ungefär en månad.

Blomqvist gillade inte de kategoriskt negativa formuleringarna i utlåtandet som landskapsstyrelsen diskuterade på måndagen.

- Jag tycker det borde finnas en större flexibilitet.

Hur tungt väger ett utlåtande från landskapsstyrelsen till ett utkast till delgeneralplan från Raseborgs stad?

- Det väger tyngre än det borde väga, säger Blomqvist med ett skratt.

Landskapsplanen är ett dokument som i stora drag styr planeringen och byggandet i landskapet. Landskapsförbundet gör upp och godkänner landskapsplanen.

General- och delgeneralplaner är kommunernas strategiska planer. Detaljplanen är kommunens plan som på detaljnivå bestämmer om bland annat byggandet.

Artikeln har kompletterats. Artikeln korrigerades också vid 14-tiden (16.3). Det stod tidigare att Karis centrum är ett av de tre alternativen för en Prisma i Raseborg. Men vd:n för Varuboden-Osla uppgav att så inte är fallet. De tre alternativen är enligt honom Läpp i Karis, samt Tammettomten och Norra hamnen i Ekenäs.

Klubbyten är inte lika vanliga inom friidrott som inom många andra idrottsformer. I Finland verkar den vanligaste orsaken till klubbyte vara tränarna. En bra tränare drar till sig idrottare, säger IF Raseborgs verksamhetsledare Glenn Lignell.

Glenn Lignell säger att det inte rör sig särskilt mycket pengar inom den finländska friidrotten. Lignell gästade Sportmåndag 16.5.2015.

Han säger att de starkaste argumenten till föreningsbyten kan vara tränare eller att en idrottare kan komma med i ett stafettlag i den nya klubben.

- Det är ytterst få föreningar i Finland som har möjlighet till sådana ersättningar som skulle ge orsak till att byta klubb, säger Glenn Lignell.

Oliver Helander lämnar inte friidrotten

Den 17 år gamla spjutkastaren Oliver Helander representerar IF Raseborg i friidrott, men BK-46 från Karis är hans klubb i hans andra bravurgren handboll. För tillfället studerar han och spelar handboll i svenska Alingsås.

Alingås Handbollsklubb spelar i Sveriges högsta serie Elitserien och Helander har nu lovats en plats i klubbens första lag. På klubbens hemsida står det att Oliver Helander nu har gjort sitt slutliga grenval och att valet faller på handboll.

Glenn Lignell håller inte riktigt med det här resonemanget.

- Senaste vecka diskuterade vi med Olivers föräldrar. Åtminstone den här sommaren tror jag att han nog kastar spjut, säger Lignell.

Helander kommer sannolikt att delta i 19-åringarnas junior-VM i sommar. Handbolls- och spjuttalangens kondition torde vara på topp.

- Klart är att handboll är nummer ett för Oliver nu under vintern och i Alingsås tränar han väldigt bra i juniorlaget och ännu bättre i herrlaget. Därför har det egentligen inte funnits något behov för någon annan träning under vintern, tror Lignell.

Våren är bra

Många idrottsformer har redan tagit steget från träningshallarna ut i vårterrängen. Golfarna, paddlarna, orienterarna, ryttarna och cyklisterna tränar redan för fullt utomhus.

Glenn Lignell säger att också friidrottarna gärna tränar ute.

- De har nu varit ett halvår inne i hallarna, så de kommer nog gärna ut. Det är utan vidare en fördel att man kommer ut och kan börja träna ute i god tid.

Han konstaterar att friidrott i första hand är en utomhusgren, med vissa undantag dock.

- Till exempel stavhopp är ju en gren som är väldigt känslig för vindar, så stavhopparna kanske många gånger hoppar bättre inomhus än utomhus.

Samlingspartiets Joel Harkimo vill inte ha några trängselavgifter. Maria Vuorelma från De gröna tycker hälften av pengarna kunde användas för att utveckla kollektivtrafiken. Kristdemokraternas Ari Paloheimo vill att avgiften används för att förbättra vägarna.

Kandidaterna fick i Morgonöppets valdebatt säga om de vill ha en trängselavgift i Helsingforsregionen, och vad pengarna som avgiften skulle inbringa ska användas till.

Helsingforsregionens trafik har planerat att använda största delen av pengarna till att förbättra vägar och en mindre del för att utveckla kollektivtrafiken.

Joel Harkimo, Samlingspartiet, Helsingfors

Joel Harkimo (Saml.) Joel Harkimo, riksdagsvalskandidat 2015 för Samlingspartiet i Helsingfors valkrets Bild: Yle/Julie Ebbe

- Vi ska göra det billigare att köra privatbil så att finländarna kan köpa nya, säkrare och miljövänligare bilar.

- De (trängselavgifterna) ska användas på privatbilism i så fall. Det är viktigt att vi bygger bättre infrastruktur. Men jag tycker att 8 miljarder borde räcka till. Det börjar vara en konkurrensfråga. Vi kan inte sätta för mycket avgifter och skatt på det om 90 procent av de finska varorna rör sig på gummihjul.

Maria Vuorelma, De gröna, Helsingfors

Maria Vuorelma (Gröna) Maria Vuorelma, riksdagsvalskandidat 2015 för De gröna i Helsingfors valkrets Bild: Yle/Julie Ebbe

- Man kan kompensera så att man bara tar avgiften av privatbilism och inte av varutransporter, det är en möjlighet.

- Jag talar hellre om vägavgift än trängselavgift, eftersom jag tycker att vi inte har så stora problem med trängsel globalt sett.

- Att sätta pengar på kollektivtrafiken skulle också underlätta för bilisterna eftersom det skulle minska på trängseln. Det har diskuterats mycket om att vi inte har råd att upprätthålla våra vägar. Vem finns vägarna till för – de finns för privatbilisterna och för kollektivtrafiken. Så då tycker jag att man skulle kunna ta avgifter av privatbilister för att bygga vägar.

Ari Paloheimo, Kristdemokraterna, Nyland

Ari Paloheimo (KD) Ari Paloheimo, riksdagsvalskandidat 2015 för Kristdemokraterna i Nylands valkrets Bild: Yle/Julie Ebbe

- Största delen av avgifterna ska gå bilismen till godo, det är helt klart, och en del till att förbättra kollektivtrafiken och lättleder här i stadskärnan. I rättvisans namn ska alla de som rör sig här på vägarna bekosta dem, det gäller både dem som bor utanför Helsingfors och i Helsingfors.

- När det gäller trängsel och parkeringsplatser i Helsingfors så är det inte vi som kommer utifrån som förorsakar det så mycket i stadskärnan, det är de som bor i stadskärnan som har sina bilar parkerade där och orsakar trängsel.

Läs också:
Trängselavgiften en efterlängtad kassako för HRT
"Ta emot fler kvotflyktingar först då vi själva har det bättre"

Lottningen för femte omgången i den finska cupen i fotboll genomfördes på måndagen och lotten ställde Åbolagen TPS och FC Inter mot varandra.

Efter att TPS åkt ur fotbollsligan stod det klart att Åboderbyna skulle lysa med sin frånvaro, men genom Jari Litmanens agerande i rollen som lottningsförrättare kommer lagen nu att mötas i en "Vinna eller försvinna"-tävlingsmatch.

Matcherna i detta skede av turneringen skall genomföras mellan den 18 mars och 5 april, men ännu har inte alla matcher från den tidigare omgången spelats klart.

Lottningen ställde också två ligalag mot varandra när SJK och KuPS kommer att drabba samman i Seinäjoki.

VPS kommer att spela sin följande cupmatch i Uleåborg, men om laget möter OTP eller AC Oulu är än så länge oklart.

Ekenäs IF får vänta på sin cupmotståndare, men det kommer att bli Sapa eller MuSa. Går BK-46 vidare från sitt möte med FC Legrius Inter väntar ett bortamöte med Gnistan i Helsingfors.

Lottningen, femte omgången:

TPS - FC Inter
Gnistan - FC Legrius Inter/BK-46
SaPa/MuSa - Ekenäs IF
EspA/HPS - TamUK/IFK Mariehamn
MP/KTP - PK K-U
TuPS/Viikingit2 - PK-35, Vanda
JanPa/MPS/AtleticoMalmi - FC Lahti
OTP/AC Oulu - VPS
KajHa - KPV
JIPPO/JJK - PS Kemi
SJK - KuPS

#SuomenCup the draw pic.twitter.com/M5Fua4mgij

— Antti Koivukangas (@koivukangas) March 16, 2015

I detta skede av turneringen gick fyra lag från ligan med i turneringen och gjorde de återstående 20 lagen sällskap.

När dessa totalt 24 lag bantats ner till tolv kommer de sista fyra ligalagen med i leken för åttondelsfinalerna.

Kvartsfinalerna spelas preliminärt den 26 april, semifinalerna genomförs på sensommaren den 15 augusti och finalen är inprickad till den 26 september och avgörs i Valkeakoski.

Att sälja överbliven skolmat är inte aktuellt i Sjundeå, Hangö och Ingå. I Raseborg har man funderat på saken men kosthållschefen tror det vore bra att ta tag i själva problemet med matsvinn innan en försäljning blir aktuell.

De övriga västnyländska kommunerna kommer inte i det här skedet att gå i Lojos fotspår. Där säljer flera skolor överbliven skolmat istället för att slänga bort den.

Huvudorsaken är att det helt enkelt inte blir så mycket mat över efter att hungriga elever har ätit klart.

Skolmatsförsäljning väcker frågor

Kerstin Ekström är serviceförman i Sjundeå och hon tycker att det är en helt okej grej att sälja överbliven skolmat.

Hon tror inte att lunchrestaurangerna skulle lida om överbliven skolmat säljes men för tillfället går skolmaten så bra åt att det inte blir så mycket mat över i Sjundeå.

Samma gäller i Hangö, även där äter skoleleverna upp skolmaten, berättar Eivor Lundqvist, servicechef i Hangö.

Lundqvist ställer sig lite frågande till försäljning av skolmat.

- Kommer folk i onödan om det bara finns en del av maten kvar och inte av alla sorter, undrar hon.

Hon frågar sig också hur det fungerar med skatter och betalning av skolmaten.

Färre kök - mera svinn

I Raseborg har staden funderat på försäljning av skolmat, berättar kosthållschef Tove Damén-Wikholm. Men överlag så har skolorna ett rätt litet svinn.

Orsaken till att svinnet är relativt litet är för att Raseborg än så länge har många kök, säger Damén-Wikholm.

- Blir det färre men större centralkök så ökar svinnet, tror hon.

Personalen lär sig hur mycket som går åt

Damén-Wikholm tycker att det vore viktigt att ta tag i matsvinnsproblemet innan försäljning blir ett alternativ.

Hon förespråkar att kommunen hellre jobbar tillsammans med personalen och eleverna så att det beställs rätt portionsmängder till olika maträtter.

- Personalen som jobbar i utdelningskök lär sig hur mycket eleverna äter av till exempel korvsoppa och hur mycket mer de äter ärtsoppa.

Ingå köper maten

I Ingå är systemet annorlunda eftersom maten köps in till skolorna. Bildningschef Mari Sjöström ingen statistik till handa om hur mycket skolmat som slängs bort.

Kommunen har inte heller diskuterat möjligheten att sälja överbliven skolmat.

Läs också:
I Ekenäs högstadieskola finns ingen mat att sälja
Här hamnar skolmaten inte i komposten

Skolmaten smakar så bra i Ekenäs högstadieskola att det inte blir någon mat över. Därför kan skolan inte sälja överbliven skolmat för en billig peng, så som skolor i Lojo gör. Men får Raseborg ett centralkök så blir det nog ett svinn, tror kökspersonalen.

I Lojo finns det skolor som säljer överbliven mat billigt, i stället för att slänga maten. Men i Ekenäs högstadieskola är det annorlunda.

- Här skulle de nog bli besvikna, för här finns absolut ingenting att sälja. Allt går åt, säger ekonomieföreståndare Christel Sundqvist.

Fördel med tillredningskök

I och med att köket i Ekenäs högstadieskola är ett tillredningskök kan köket göra mera mat efter hand, förklarar Sundqvist.

- Vi kan kolla upp ungefär hur mycket det går åt i första turen och så gör vi mera mat till andra turen.

De små mängder som kan bli över kan köket dessutom kyla ner och servera följande dag, förutom soppa.

Svinn om det blir storkök

Men det blir annorlunda om Raseborg satsar på stora centralkök, enligt Sundqvist.

- Då blir det nog större svinn, för om vi får hitskickat mat för 300 personer så måste det ju skickas tillräckligt, så att det säkert räcker till. Då blir det kvar mat, tror jag.

Den mat som har transporterats från ett centralkök till ett utdelningskök går nämligen inte längre att spara.

Väluppfostrade elever som äter upp maten

Problem med elever som inte äter upp den mat de tar åt sig finns det inte heller i Ekenäs högstadieskola, berättar Christel Sundqvist.

- Jag tycker vi har väldigt väluppfostrade elever. Vi väger varje dag det som eleverna kastar bort. Svinnet är mellan ett halvt och fyra kilogram beroende på vad det är för mat, och då har vi också servetterna med i den vägningen.

Köket serverar mat åt knappt 300 personer.

Läs också:
Skolmaten går bra åt i Västnyland
Här hamnar skolmaten inte i komposten
Ekenäs högstadieskola får pris för skolmaten