Ekenäs IF:s duktiga fotbollsspelare Benjamin Källman och William Lindqvist är igen uttagna till U17-landslaget. Finland möter Ungern i två matcher på bortaplan.

Anfallsspelaren Benjamin Källman, 16, och försvarsspelaren William Lindqvist, 17, har representerat Finland i fler än tjugo landskamper var.

Den 3:e och 5:e mars står alltså det ungerska U17-landslaget för motståndet. Matcherna spelas i staden Telki i Ungern.

EIF:s representationslag möter division 2-laget NJS i Nurmijärvi på söndag (1.3). Matchen ingår i finska cupens tredje omgång.

Dagen efter den matchen reser Källman och Lindqvist till Ungern.

U17-landslagets matcher 2015.

Ekenäs IF skriver om duon.

Lånen vid Ingå bibliotek minskade för hela år 2014 jämfört med år 2013. Men efter att det meröppna biblioteket öppnade har biblioteket upplevt ett rejält uppsving.

Totalutlåningen av böcker och annat var drygt 56 000 ifjol.

År 2013 gjordes drygt 58 000 lån. Det här betyder en minskning på ungefär 2000 lån jämfört med året innan.

I statistiken finns hela låneverksamheten i Ingå. Den omfattar huvudbiblioteket inklusive fjärrlån, Degerby filialbibliotek och bokbussen.

Orsakerna till att antalet lån har minskat är många och logiska. Redan på sommaren var det tystare på biblioteket.

- Under sommarmånaderna förberedde vi inför höstens flytt, exempelvis gallrades en hel del skönlitteratur bort och vissa hyllor stod tomma. Ibland kommenterade kunderna det här och antagligen hade det en viss inverkan på utlåningen, säger bibliotekschef Maria Tverin.

Ny personal behövs

En annan orsak är att biblioteket inte hunnit katalogisera allt material. En anställd har slutat och biblioteket har inte fått möjlighet att anställa en vikarie. Det här betyder att processerna blir långsammare.

- I flyttrumban under slutet av året hann vi inte föra in alla beställningar i biblioteksprogrammet, inte heller katalogisera allt material. Således syns inte alla beställningar i statistiken. I vårt arbetsrum finns ännu en stor mängd böcker från ifjol som vi inte hunnit katalogisera, säger Tverin.

I september var biblioteket stängt helt och hållet, då man flyttade till kommungården där det meröppnade biblioteket körde igång.

Bokbussen behövdes i Raseborg

Procentuellt sett har lån från bokbussen minskat mest. Lånen ifjol sjönk med över 400, från över 1200 år 2013 till 800 lån år 2014. Orsaken till det här hittas i grannstaden Raseborg. Ingå kommun köper bokbusstjänster av Raseborg.

- Antalet bokbusshållplatser minskade från nio till sju. Raseborgs bibliotek hade behov av ökad körtid för bussen i den egna staden, säger Tverin.

Fina siffror för nya biblioteket

Det meröppna biblioteket slog upp sina dörrar i kommungården i oktober. Det nya biblioteket har lockat många och bibliotekschefen kan stolt presentera fina siffror.

- Det blev ett uppsving. Från oktober till december var antalet lån nästan 19 000. Om man jämför med tidigare år, så var antalet lån ungefär 14 000 för samma tid.

I år kommer öppettiderna för meröppet bibliotek att ses över. De nuvarande är i kraft till slutet av maj.

Karis Rotaryklubb har gett ut en historik som heter "Sextio år av osjälviskt tjänande". I klubben kan olika yrkesgrupper lära känna varandra och på så sätt kan näringslivet gynnas. Också välgörenhet hör till.

Karis Rotaryklubb har medlemmar från Karis, Pojo och Ingå - medlemmar som ska vara välrenommerade och framträdande representanter för sitt yrke.

Medlemmen Henrik Ekberg är en av dem som har sammanställt historiken.

Misstro mot hemliga sällskap

Så här beskriver han det mest intressanta i innehållet.

- Det finns en viss misstro mot så kallade hemliga sällskap. Det här är ju inget hemligt sällskap precis, utan här görs en insats genom en viss välgörenhet i lokalsamhället. Men tyngdpunkten ligger nog på samvaro mellan medlemmarna och detta nätverksskapande.

Rotaryklubbens president Peter Storsjö anser att klubben spelar en viktig roll i lokalsamhället. Då det gäller välgörenhet finns den både internationellt - som den sjätte största välgörenhetsorganisationen i världen, och nationellt - i år i form av stöd till barnsjukhuset - men också lokalt.

Kariselever till utlandet

Det som vi har hållit på med under största delen av vår historia är att vi har understött stipendiatverksamhet så att skolelever från Karis har möjlighet att vistas utomlands under ett år, berättar Storsjö.

Det har också hört till att en utländsk elev har varit i Karis.

- På det sättet har vi kunnat bidra till internationellt tänkande och förståelse över gränserna.

I redaktionen för Rotaryklubbens historik finns Henrik Ekberg, Kaj-Olav Forsén och Erkki Peltonen. 60-års historik över verksamheten vid Karis Rotaryklubb. Bild: Yle/Robin Lindberg

Informella träffar en gång i veckan

Peter Storsjö anser att Karis Rotaryklubb har en stor betydelse för näringslivet i trakten, även om det inte direkt går att mäta.

- I princip har industrin, handeln och alla näringar och också de yrkesgrupper som man kan kalla affärsidkare varit representerade i 60 år i den här klubben. I och med att de informellt har träffats en gång i veckan, så är det helt klart att det har haft en positiv inverkan på livet och näringslivet i staden.

Antalet medlemmar är 44. Det här är ett lämpligt antal, enligt Storsjö, som ändå hoppas locka med fler 30- och 40-åringar.

Karis Rotaryklubb grundades den 18 februari 1955.

En person blev under Intercitytåget på Sjundeå station på torsdagskvällen (26.2). Olyckan inträffade strax före klockan 19 och förorsakade förseningar i tågtrafiken under kvällen.

Intercitytåget kl 18.02 från Helsingfors till Åbo hamn försenades med 1½ timme, och tåget från Åbo till Helsingfors kl 18 försenades med en timme.

InterCity 965 klo 19.02 från Helsingfors till Åbo försenades med ungefär 30 minuter.

Nu kan du snart ha möjlighet att vinna en bostadstomt i Lojo.
Marknadsföringsenheten i Lojo vill utlysa en tävling där vinnaren får välja om hen vill ha en tomt på bostadsområdet i Routio eller en tomt på landsbygden i Karislojo.

Deltagarna i tävlingen ska skicka in bilder på sin favoritplats till staden. Bilderna som skickas in presenteras på en Facebooksida och en webbplats. På webbplatsen får alla intresserade rösta på sin favoritbild. Med jämna mellanrum lottas det ut små vinster bland dem som deltar i tävlingen.

Målgruppen från huvudstadsregionen

I samband med tävlingen passar staden på att föra fram alla goda sidor med Lojo och berätta varför din ultimata favoritplats egentligen borde finnas i Lojo.

Den slutliga tomtvinnaren väljs sedan ut efter fem månader bland de tio bidrag som fått mest röster. Tävlingen riktar sig främst till människor som bor i huvudstadsregionen.

Bygg hus inom tre år

Stadsplaneringsnämnden i Lojo föreslår stadsstyrelsen att Lojo stad erbjuder vinnaren en tomt i Routio på 897 kvadratmeter eller en tomt i Karislojo på 1818 kvadratmeter.

I förslaget ingår också att Lojo stad ska ta hand om alla ersättningar då tomten överlämnas till den nya ägaren. Dessutom påminner nämnden om att staden ska skriva in ett minus i kassan då tomten överlämnas kostnadsfritt. Försäljningspriset för tomten i Routio är 46644 euro och för den i Karislojo 18180 euro.

Villkoren är ändå att vinnaren bland annat är skyldig att inom tre år börja bygga på tomten och att vinnaren tar hand om vatten- och avloppskostnader samt kostnader för bygglov.

Det är slutligen stadsfullmäktige som beslutar om Lojo går inför att lotta ut tomterna.

Ett ökat intresse för trädgård och odling har gjort att Karisborna köar för att få hyra trädgårdslotter, också kallade kolonilotter. Staden anlägger därför nu fler lotter i Karis.

Intresset för koloniodlandet har de senaste åren inte varit stort i Raseborg, men det har, precis som intresset för trädgårdsodling överlag, ökat. Allt fler Karisbor har önskat få odla på en liten trädgårdslott och kö finns också i Ekenäs.

De få lotter som finns i Karis i dag är placerade invid Svartån längs Stenbrovägen i Lövkulla.

- Det här har varit ett problem. Det har varit en stor efterfrågan och vi har en kölista med människor som väntar på att det ska bli lediga lotter, säger Joakim Mäkelä som är ansvarig parkchef i Raseborg.

Ännu på 1990-talet fanns det bland annat i Ekenäs fyra stora odlingsområden men efterhand har intresset svalnat. Nu har det uppstått något som kan klassas som en ny boom.

- Det går lite i vågor, men sista åren har intresset ökat.

Joakim Mäkelä ansvarar för parkavdelningen i Raseborg. Ansvariga trädgårdsmästaren i Raseborg, Joakim Mäkelä, har svårt att hinna med pauser. Bild: YLE/Petra Thilman

- De är tänkta enbart för odling, man får inte bygga några byggnader eller växthus där, säger Joakim Mäkelä.

Odlingen ska organiseras bättre

Staden har redan röjt upp och tagit ner några träd och buskar och tanken är att området, förutom att det ska snyggas upp, också ska förses med prydnadsplanteringar.

- Vi ska styra och organisera verksamheten på ett bättre sätt. Exempelvis renhållning och regler kommer att tas upp noggrannare.

Staden ska satsa på bättre komposteringssystem och redan i höstas lades en skylt upp som visar att området är stadens kolonilotter.

Parkeringsplatser har helt saknats för området. Många har parkerat i ändan av Strömkarlsgränd där det finns radhus, vilket har skapat en del olägenheter för de som bor där. Nu ska trafiken istället styras in längs Stenbrinksvägen och en parkeringsplats byggs nära trädgårdslotterna.

Reglerna är nu uppsatta på den nya anslagstavlan, de skickas också alltid hem till de som hyr lotter.

- Det brukar ibland uppstå lite gnissel bland odlare, men det vill jag poängtera att staden inte har någon möjlighet att reda upp sådant.

Så här ser trädgårdslotterna ut i Karis just nu

Någon tia i året att hyra en lott

En lott kostar 45 cent per kvadratmeter och år att hyra, vilket betyder exempelvis 22,50 per år för en 50 kvadratmeter stor lott eller 11,25 euro för en som är 25 kvadratmeter stor.

Mäkelä säger att det är frågan om en service som staden erbjuder och att priset endast består av de kostnader staden har, såsom sophämtning, vatten etc.

- Det finns de som har odlat i 20-30 år. Men det finns också de som odlar endast ett år. Uppskattningsvis 40-50 procent av de lotter vi hyr ut är sådana som har varit länge uthyrda till samma person.

I Ekenäs finns trädgårdslotterna vid Kjellinsvägen, vid de så kallade Seminarieängarna.

Vem vet något om den hemliga koloniträdgården?

I Karis finns också en annan koloniträdgård. Den ligger i Stenåker längs den gamla tågbanan mot Billnäs, i närheten av höghusområdet. Men på stadens parkavdelning känner man inte ens till att den existerar och man kommer inte heller till området med bil.

Känner någon annan till mer? Vem upprätthåller, vem odlar? Är det en koloniträdgård eller trädgårdslotter, eller kanske något annat?

Den hemliga koloniträdgården

Det är kräva tider för hotellen men övernattande byggarbetare gör situationen bättre. Stämningarna inom logibranschen är att läget verkar vara ganska stabilt i Västnyland.

Färsk statistik från Statistikcentralen visar att antalet övernattningar i Nyland minskat med 2,5 procent i december 2014 jämfört med 2013.

Stämningarna inom logibranschen är att läget ändå verkar vara stabilt i Västnyland. Det finns framtidstro även om det alltjämt är omöjligt att säga hur många hotellgäster som kommer att dyka upp inom de kommande veckorna.

Stabilt flöde av hotellgäster

Camilla Randström vid Hotell Socis i Karis uppger att hotellet har haft hyfsat med hotellgäster under vintern. Mest är det frågan om finländska gäster.

- Vi har ett stabilt flöde av hotellgäster för resten av februari, säger Randström.

Dessutom fungerar verksamheten bra tack vare olika byggprojekt i området som lockar arbetare till hotellet.

Lokala evenemang genererar övernattningar

För hotellen i Ekenäs och Karis gäller ett liknande bokningsläge. Större evenemang ger hotellgäster till veckosluten. Till exempel då det ordnades FM i bänkpress i Ekenäs i februari var Motel Marine fullbokat.

Få ryska hotellgäster

Ryska turisternas antal utgör endast en liten del av det totala antalet turister i Västnyland.

- Tur i oturen är att bortfallet av ryska turister inte påverkar antalet övernattningar i Västnyland, säger Jukka Punamäki vid turismsamarbetet Länsi-Uudenmaan matkailu Oy LUMO.

Enligt Punamäki riktas blickarna i framtiden ändå mot den ryska marknaden vilket är utmanande med tanke på tillväxten.

Finska turister i första hand

Vid Hotell Sea Front i Ekenäs ser Henrica Ewalds positivt på regionens potential. Västnyland kan upplevas som en okänd del av Finland och det kunde vara en bra början att sälja resepaket till regionen.

I år har Sea Front ett bokningsläge på 30 procent jämfört med 40 procent samma tid i början av året ifjol.

De senaste åren har sättet som gästerna bokar rum ändrat. Inrikesturister bokar inte långt på förhand utan snarare enligt vädret.

- Det är svårt att säga hur bokningsläget blir de kommande veckorna, säger Ewalds

Hon säger att de flesta hotellgästerna kommer från södra Finland. Gästarbetare vet att det finns lediga rum och bokar därför inte i förväg.

Byggarbetare övernattar flera nätter

Vid Dönsby Bed & Breakfast i Karis uppger ägaren Nora Garusi att läget under vårvintern i allmänhet är bättre än under november och december. Då var det ibland tomt i flera veckor.

- Det har gått helt bra, säger Garusi.

På höstvintern har kundernas antal varit lite färre men nu har det arbetats mera i trakten så det har kommit arbetare för en längre tid, säger Garusi.

- Just i dag är jag ganska nöjd, säger Garusi som har tre rum bokade av långtidsgäster och ett rum ledigt.

Men om frågan ställs om en månad kanske jag bara har ett eller två rum uthyrda, säger hon.

Perioder av vinterstängt

Vid Hotell Regatta i Hangö har februari varit en bra månad. Jämfört med samma tid ifjol har antalet hotellgäster varit aningen flera.

Ungefär en tredjedel av hotellgästerna har varit utländska. Hotellet har hållit stängt under en period från mitten av december till slutet av januari.

I Antskog uppger man vid Villa Taika att man är nöjd med bokningsläget. I december ordnades några kurser där och i januari bestod klientelet av ett fåtal gäster. Villa Taika håller stängt under februari och mars.

Dominoeffekten är kraftig då man möblerar om vårdenheter i Raseborgs stad. Nu flyttar A-kliniken och avvänjningsavdelningen till Ekåsen i Ekenäs. Det här påverkar i sin tur den befintliga vården i byggnaden.

Verksamheten flyttar till nuvarande demens- och mentalvårdsavdelningen i Ekåsens huvudbyggnad.

Flytten sker i maj eller juni i år.

Den så kallade katkon flyttar från VNS-området i Ekenäs Ingången till Raseborgs avvänjningsklinik i Ekenäs. Bild: Yle/Malin Valtonen

För att det ska finnas rum för avvänjning i Ekåsen, måste demens- och mentalvården minska på platsantalet tidigare än planerat.

Platsantalet sjunker från 22 till 15 från och med sommaren 2015.

Sedan tidigare är det bestämt att demens- och mentalvården flyttar från Ekåsens huvudbyggnad till N-huset på samma området för att ge rum åt Raseborgs stads förvaltning.

Men nu snabbar man på processen med att minska antalet platser på demens- och mentalvården.

Den så kallade bäddavdelningen ska i sin tur flytta till avvänjningsklinikens lokaler.

För att lyckas genomföra planerna beslöt grundtrygghetsnämnden i går (26.2) att ta tillfälligt i bruk en tom avdelning på Mjölbolsta i Karis.

Avdelning 2A ska ge intervallvård i Raseborg. Då det nya resurserade seniorboendet i Karis centrum är färdigt flyttas intervallvården dit.

Raseborg ska inom kort få en enhet för intervallvård i Mjölbolsta, men endast tillfälligt.

Staden har också tidigare haft planer på att samla all intervallvård på ett ställe, istället för att så som nu vara utspridd på många platser. Nu ska det bli av tidigare än planerat.

Avdelning 2A står för tillfället tom på Mjölbolsta i Karis och här ska nu intervallvården samlas om några månader. Det fattade grundtrygghetsnämnden i Raseborg beslut om i går (26.2)

Äldre dam sitter i köket och dricker kaffe Bild: Yle/Martti Juntunen

Till en början ska intervallvårdsklienter från Hagahemmet, Tenala servicehem, Mariahemmet och avdelning 3 B flyttas till avdelning 2A på Mjölbolsta. Flytten av klienterna skulle betyda att några som stått i kö länge kunde få permanenta platser på hemmen.

Till Mjölbolstas avdelning 2A ska inte anställas ny personal utan arbetskraften ska hittas bland stadens egna vårdare. Till den nya enheten behövs personer med ett speciellt intresse för ett rehabiliterande arbetssätt, målsättningen är att så långt det är möjligt stöda boendet hemma.

Senare till Lyan och Hagahemmet

Tanken var att en ny intervallvårdsenhet skulle köra igång först då det nya resurserade äldreboendet i Karis var färdigt. Men nu ska den nya enheten starta upp snabbare än planerat på grund av den flyttrumba som uppstår i samband med att stadshuset ska flytta in på Ekåsen och Ekenäs hvc ska bli psykiatricentrum.

Senare ska också intervallvården utvecklas vidare så att personer med minnessjukdomar ska vara placerade på Lyan i Tenala och de som inte behöver låsbara dörrar ska vara på Gläntan i Hagahemmet.

Intervallvård ges främst då en närstående vårdar en person hemma och får avlastning genom att klienten under kortare perioder bor på en vårdplats.

För tillfället finns intervallvårdsplatser på Hagahemmet, på Gläntan i Ekenäs, på Tenala servicehem, Mariahemmet i Pojo och Villa Pentby i Karis.

Livlig trafik från Knipnäsfastigheten äventyrar trafikensäkerheten på Fågelsången i Ekenäs.

Problemet är främst bilarna som kör med hög hastighet från den så kallade Knipnäsfastigheten ut till Fågelsången.

I och med att lättrafikleden förbättrades under fjolåret möts numera den lätta trafiken och biltrafiken. Det här utgör en fara om bilarna trots väjningsplikt kör för fort ut i korsningen.

För att göra korsningen säkrare beslöt samhällstekniska nämnden att den nuvarande väjningstriangeln ersätts med ett stopmärke.

Det är dyrt och tidskrävande att köra ut måltider till hemvårdens klienter i Raseborg. Personalens arbetstid borde istället handla om direkt klientarbete.

Hemvårdarna kör dagligen ut lunch till hemvårdens klienter i Ekenäs, Tenala, Snappertuna och Bromarv. I Pojo sköter intern service transporten av matlådor från Mariabacken till klienterna.

Två personers arbetsinsats

I Ekenäs går det åt cirka 60 timmar per vecka till att köra ut mat. I Tenala är det cirka 18 timmar per vecka. Det här blir sammanlagt två personers arbetsinsats. Årskostnaden för en närvårdare är cirka 37 000 euro.

I Snappertuna och Bromarv tar uppgiften inte lika stor del av dagen. Där kombinerar man ofta utkörningen av matlådor med ett vårdbesök när körsträckorna är långa.

Grundrygghetsnämnden har frågat intern service om den kan ta hand om uppgiften, men intern service svarade att man inte har resurser att sköta transporterna.

Utlokalisering beräknas ge besparingar

Grundtrygghetsnämnden gav i går (26.2) upphandlingsdirektionen i uppdrag att konkurrensutsätta hemkörningen av måltider inom vård i hemmet i Ekenäs- och Tenalaområdet.

Målsättningen med att utlokalisera transporterna är att spara in på vikariekostnader och helgersättningar då personalens arbetstid kan styras till direkt klientarbete.

Under veckoslut kan staden dra ner personalstyrkan med en person om mattransporterna utlokaliseras. Det är inte meningen att dra ner på antalet ordinarie anställda inom vård i hemmet.

Riksdagens social- och hälsovårdsutskott har presenterat huvudpunkterna för sitt nya förslag till ordnande av social- och hälsovårdstjänster.

Social- och hälsovårdsutskottet föreslår att man ändrar antalet samkommuner för social- och hälsovård i regeringens lagförslag till 19 stycken i hela landet. Storleken på samkommunerna skulle på det stora hela motsvara de nuvarande sjukvårdsdistrikten.

Nu föreslås att man avstår från de fem stora, administrativa vårddistrikten. Ansvaret för att ordna och producera social- och hälsovårdtjänster finns då hos samkommunerna.

I förslagets finansieringsmodell vill utskottet däremot inte göra några stora förändringar. Utskottet vill ändå jämna ut kommunernas betalningsandelar mer än regeringen i sitt förslag. Utgifterna mellan kommunerna utjämnas under tre år. Summan som kommunerna antingen vinner eller förlorar halveras, från högst 400 till högst 200 euro per invånare.

Finansminsteriet räknar med att trycket i kommunerna att höja eller sänka skattesatsen för vårdreformens skull i den här modellen är maximalt två procentenheter.

På grund av regler som gäller utskotten har man inte kunnat publicera hela lagförslaget. Bland annat kommunförbundet har anklagat utskottet för hemlighållande, eftersom lagförslaget inte har offentliggjorts i sin helhet.

Också De grönas riksdagsgrupp har krävt att siffror som har en avgörande effekt på kommunernas ekonomi offentliggörs.

Riksdagens grundlagsutskott meddelade för en vecka sedan att regeringens förslag till lag om ordnande av social- och hälsovård strider mot grundlagen och måste omformas grundligt.

Sedan dess har social- och hälsovårdsutskottet jobbat med att göra om lagförslaget så att det är lagenligt.

Läs också:
Grundlagsutskottet: Vårdreformen strider mot grundlagen
Reformen börjar födas, men förstår någon vad som sker?

Konstnären Petri Horttana från Karis har lösningen på hur Raseborgs stad väljer rätt stadsdirektör: låt alla tre kandidater praktisera en tid i staden. Idrott är varken hälsosamt eller väcker ädla känslor. Det säger journalisten Lena Selén från Degerby när fredagssnackarna diskuterar konstgräs.

Fredagssnackarna pratade bland annat om Pojo, Karis och Ekenäs som bildar en gemensam kommun: Raseborg.

Det kan kännas som om varje ort befinner sig i en egen världsdel. Kan en ny stadsdirektör göra något för att föra samman de gamla orterna?

Tre personer går nu vidare i valet av ny stadsdirektör efter Mårten Johansson. De är Bob Karlsson, Denis Strandell och Tom Simola.

Helt okända direktörskandidater

Lena Selén tycker att alla tre veckar sympatiska i det här skedet.

Petri Horttana konstaterar att de tre kandidaterna är helt okända fär honom.

- Jag brukar hålla mig borta från lokalpolitiken. Det skulle vara bra med en utomstående som inte har starka band till något som väcker känslor. Man drar hemåt även om man säger att man inte gör det.

Utesluter du alltså Bob Karlsson?

- Nej, jag känner inte någon av dem. Han kan vara den bästa.

En mirakelman behövs

Lena Selén säger att det tändes ett ljus i hennes ögon då hon läste att Tom Simola fått Kimitoöns bokslut på plus.

- Det behövs en stadsdirektör som kan ta folk och som förstår sig på öppenhet till en viss gräns. Allt kan inte vara öppet. Samarbetet fungerar ju inte nu. Att slå ihop de tre kommunerna var en övermäktig uppgift för de flesta. Det behövs en mirakelman nu.

Petri Horttana tycker att den nya stadsdirektören ska börja med att Raseborg är en kommun, inte tre delar.

- Då kanske det fungerar.

Praktik i stället för test

Kandidaterna ska genomgå olika test för att staden ska kunna hitta rätt man.

Lena Selén tycker att alla tester som använts tidigare i Raseborg borde skippas.

- Jag tror att den mänskliga faktorn är viktig, förmågan att möta människor. Tester är opålitliga.

Horttana har ett förslag på hur Raseborg kan välja stadsdirektör:

- Alla tre borde ha arbetspraktik i kommunen under en kort period. Då ser man ganska snabbt vem som är bra. Det är lätt att smöra då man blir intervjuad, men svårt då man är på praktik.

Där löste vi det, konstaterar Selén.

Var är de ädla känslorna?

Varför börjar känslorna svalla så fort det blir tal om konstgräs i Raseborg?

Centrumplanen i Ekenäs ska få ny yta och nu diskuteras det inom stadens olika sektioner vad som skulle vara ett lämpligt underlag för Centrumplanen. Är det naturgräs eller konstgräs?

Lena Selén har läst kommentarerna på Yle Västnylands webbplats och hon konstaterar att idrott inte föder några ädla känslor hos folk.

- Och speciellt inte hos dem som utövar idrott och inte inom föreningarna heller. Är det inte dags för fotbollen och friidrotten att sluta fred med varandra?

"Konstgräs förvärrar skador"

Konstgräs i all ära, säger Petri Horttana, men nu är det frågan om en idrottsplan där man också ska utöva andra grenar.

- Vissa grenar kan man inte ha på konstgräs. Jag har också hört av fotbollsspelare att konstgräs inte är det bästa underlaget. Konstgräs är inte skonsamt. De spelare som lider av vissa kroniska skador i lederna kan få dem förvärrade av att spela på konstgräs.

- Idrott är inte hälsosamt, säger Lena Selén.

Selén säger att underhållet av naturgräs är jobbigt, det blir lätt en leråker, men det är inte det som bekymrar henne.

- Jag tycker inte om tonen i diskussionen. Man nedvärderar varandra och kommer med fula sparkar.

Bildningsnämnden i Raseborg förordar konstgräs på Centrumplanen eftersom det skulle gynna skolor och daghem som finns i närområdet.

Det är ju en bra idé, konstaterar Horttana, men han tvivlar på att de får tid på Centrumplanen.

- Idrottsanläggningar är ganska fullbokade. Jag föredrar naturgräs, de är svårskötta, men de är prima om man håller dem i skick.

Varför väcker konstgräs känslor?

- Fotbollen är på väg uppåt i regionen. Det finns de som följer med fotbollen och de som gör annat på arenorna. Alla har olika behov och då något kommer i vägen för dina behov så blir du sur. De som inte följer med sporten kan tycka att det hela blir en börda, säger Horttana.

Lena Selén undrar om Raseborg kunde ha en konstgräsplan på en ort och naturgräs på en annan.

- Avståndet till Karis är mentalt stort, men inte geografiskt.

Digitalt arv och vardagshjältar

Fredagssnackarna diskuterade också beväringarna som blev vardagshjältar då de hjälpte folk ur ett tåg som stannade då strömmen inte längre fungerade.

De har inte heller funderat särskilt mycket på sina digitala arv, men har en hel del åsikter om pekplattor i skolorna.

Om du vet vem som blev påkörd av tåget vid Sjundeå station på torsdagen (26.2) strax efter halv sju på kvällen ta då kontakt med polisen i Kyrkslätt. Polisen ger nu ut uppgifter om de kläder offret bar, men behöver hjälp med att identifiera den döda.

Polisen är ännu osäker på om det var en man eller kvinna som blev påkörd. Den döda bar en grå vinterjacka, en ylletröja i många färger, en rutig flanellskjorta samt mörkblå underställ.

I närheten av den döda påträffades dessutom en svart lädersko samt en keps.

Om du har uppgifter om den döda ta kontakt med polisen i Kyrkslätt tjänstetid på nummer 02 95 43 80 50 och utanför tjänstetid på nummer 02 95 43 80 03.

En 14-årig flicka från Lojo bröt överarmen när hon blev påkörd av en bil på Tavolantie strax före klockan 18 på torsdagen (26.2). Bilen stannade först, men gasade sedan iväg och polisen behöver nu allmänhetens hjälp för att få fast den skyldiga.

Flickan gick längs med vägen från skolbussen då hon mötte en liten vit lastbil. Lastbilens sida tog i flickans hand och flickan föll omkull. När hon steg upp och tittade bakom sig såg hon att bilen höll på att stanna, men sedan plötsligt gasade den iväg.

Flickan bar en blinkande reflex i sin hand.

Den som har information om olyckan kan ringa Lojopolisen vardagar mellan klockan 8 och 17 på numret 02 95 43 60 15.

Fritidsnämnden i Raseborg står fast vid sitt tidigare beslut om att förse Centrumplan i Ekenäs med konstgräs.

Nämnden ger grönt ljus åt att fotbollsplanen förstoras till 100 gånger 64 meter. Det här betyder att en löpbana på bortre långsidan försvinner.

Bara en bana tas bort

En del nämndmedlemmar har önskat att inga löpbanor tas bort, men nu är nämnden ense om att endast en bana tas bort.

I beredningens förslag fanns det möjlighet för att ta bort fler än en löpbana.

Läs mera:
Glöm konstgräs i Västerby och Flyet
Konstgräs på Centrumplanen gynnar skolor och daghem
Conny Karlsson: Få vill ha konstgräs i Ekenäs
"Låt Centrumplan vara som den är"
Jämn omröstning om konstgräs i Raseborgs fullmäktige
Knepigt med konstgräs i Ekenäs

I dag gick ansökningstiden ut för stadsdirektörsjobbet i Lojo. Bland de sökande finns Lojos nuvarande bildningsdirektör Katri Kalske samt Jyrki Hakkarainen, tidigare kommundirektör i Pojo.

Totalt sökte 17 personer tjänsten, två är kvinnor och resten är män.

- Jag har lite bekantat mig med de sökande, det ser bra ut, säger styrelsens ordförande Irene Äyräväinen. En del namn är bekanta.

Lojo stad har skickat ut en del information om kandidaterna och nedanstående är plock ur det:

Olli Alho från Sjundeå (född 1965) är konsultativ tjänsteman vi Arbets- och näringsministeriet, har också arbetat på samma ministerium som specialsakkunnig och är specialiserad på stadspolitik. Han har en politices magisterexamen i statskunskap från Helsingfors universitet och har i tiderna jobbat i riksdagens kansli för bland andra Claes Andersson och Suvi-Anne Siimes. Han lyfter upp sitt stora intresse för att utveckla städer och att han har goda kontakter inom det kommunala fältet.

Pekka Sinisalo

Timo Forsten från Björneborg (född 1967) arbetade senast som projektchef på Sataedu (fram till juni 2010, Satakunnan koulutuskuntayhtymä) som är en utbildningsorganisation inom andra stadiet. Han är doktor i statskunskap och har bland annat också studerat arkiv- och informationsvetenskap vid Mittuniversitetet i Sverige och säger sig behärska svenska mycket bra. Han påpekar också att han är jobbar hårt.

Jorma Haapanen kommer från Kyrkslätt (född 1964) och är agronom från Helsingfors universitet. Han är nu servicedirektör i Kotka och har innan det arbetat vid Mehiläinen som enhetschef.

Jyrki Hakkarainen från Kisko i Salo (född 1966) har avlagt en kandidatexamen inom rättsvetenskap och uppger att han är vicehäradshövding och professionell inom kommunledning. han jobbar nu på ett företag som heter Vertikal som utvecklar kommunala tjänster. Han är tidigare kommundirektör i Pojo, senare utvecklingsdirektör i Raseborg och uppger också att han fick sparken från Raseborg 2012 men att rättsprocesserna ännu är på hälft. Han berättar gärna närmare om detta och poängterar att han är en utåtriktad person.

Katri Kalske Bildningsdirektör Kastri Kalske i Lojo Bild: Yle/Anna Savonius

Timo Kiviaho från Helsingfors är vice vd på China Tekway som är ett företag som främjar affärsrelationer mellan Asien och Finland. Han har också sökt stadsdirektörstjänsten i Raseborg och är magister i handelsämnen och ekonom och har också arbetat på Nokia och Nådendals bad.

Jari Koskinen från Hyvinge (född 1978) är utbildad ungdoms- och fritidsledare från Järvenpään Seurakuntaopisto. Sedan september arbetar han inom ungdomsväsendet i Hyvinge men har fram till i höstas arbetat på ett företag som heter Js Pro Team som reparerar motorfordon där han ansvarade för två arbetare samt för arbetet. Han uppger sig gilla skateboard-åkning och bmx-cykling.

Niko Kyynäräinen från Åbo (född 1978) arbetar som näringsdirektör inom Åbo stad och är också utvecklingscentralens chef. Han har tidigare arbetat som utvecklingsdirektör i Åbo och är utbildad magister i statsvetenskap. Han säger sig känna Lojo bra eftersom han har besökt staden ofta och har en diger erfarenhet av ledarskap. Han har fått veta om att lojo söker stadsdirektör via bland annat släktingar.

Raimo Laaksonen från Åbo (född 1957) har fram till 2014 arbetat som styrelsens ordförande för indrivningsföretaget Creditius Oy. För det har han fungerat som bland annat kvalitetschef på Åboregionens reningsverk. Han är ekonomie magister från Åbo och har också riktat in sig på ledning och organisation och säger sig ha en lång ledarskapserfarenhet. Han har tidigare sökt jobb som personalchef i Lojo.

Jyrki Hakkarianen Jyrki Hakkarainen Bild: YLE / Bubi Asplund

Terhi Mustakangas från Limingo (född 1976) är ekonomie doktor med ledning som inriktning. För tillfället arbetar hon för Uleåborgs socialdemokrater som verksamhetsledare inom kretsen och har också arbetat inom biblioteksväsendet med projekt och projektplanering. Hon har fått veta om tjänsten av vänner och säger sig vara dynamisk och har en god förmåga att samarbeta.

Matti Muukkonen från Esbo (född 1982) arbetar inom telefonbolaget Mikkelin Puhelin Oy som utvecklingsdirektör och har också arbetat inom olika utbildningsinstanser. Han har också varit kommundirektör i Kyyjärvi och i Suomenniemi, båda under två år. Han är doktor i administrativa vetenskaper. Han säger sig vara innovativ och studerar för tillfället också internationell handelsrätt vid universitetet i Tallinn.

Mikko Piirtola från Lojo (född 1961) har en kandidatexamen inom rättsvetenskap från Helsingfors universitet. Han jobbar för tillfället som jurist vid advokatbyrån Lexia Oy och säger sig ha ett gott nätverk både nationellt och internationellt och erfarenhet av ledarskap.

Esa Siikaluoma från Esbo (född 1969) är förvaltningsdirektör i Mäntsälä. Han har tidigare varit kommundirektör i Elimäki och Korpilahti och är magister i administrativa vetenskaper från Tammerfors universitet. Han lyfter upp att näringslivsfrågor står honom nära hjärtat.

Timo Kiviaho Timo Kiviaho Bild: Timo Kiviaho

Mika Sivula från Pielavesi (född 1978) är kommundirektör i Pielavesi sedan år 2012. Han har tidigare jobbat bland annat i riksdagen som medarbetare åt Pertti Salovaara och är teologie magister till utbildningen med inriktning på socialetik. Han påpekar att han fått en positiv trend till stånd i sitt nuvarande arbete i Pielavesi och att han också kan få det i Lojo. Pielavesi har också haft ekonomiskt tunga tider.

Alla kandidater utom Haapanen, Koskinen och Muukkonen uppgav sig kunna svenska, men i en ansökning som var fritt formulerad (Timo Kiviaho) framkom inte språkkunskaperna. Någon enstaka uppgav löneönskemål, summorna rörde sig kring 9500 och 10 800 euro. En påpekade att förmåner som bil, telefon och bredband ska höra till.

Skid-VM kulminerar, Jokerit tar sina första slutspelssteg i KHL och den inhemska handbollens grundserier lider mot sitt slut. Bland annat detta håller Vegasporten koll på under helgen.

Skid-VM i Falun avslutas på söndag med herrarnas femmil, medan backhoppning och nordisk kombination sätter punkt redan på lördag. I Vegasporten blir det intervjuer, kommentarer och analyser från Falun genom hela helgens sändningar.

Jokerit inleder sitt slutspelsäventyr i KHL på fredagskvällen och den andra matchen mot Dynamo Minsk står i turen på lördag. Alf Strömberg bevakar lördagens drabbning direkt i Vegasporten.

Yle Sporten har tidigare i veckan träffat jokerspelarna Linus Omark och Henrik Karlsson samt debatterat Jokerits premiärsäsong i KHL tillsammans med Hjallis Harkimo, Göran Stubb och Anki Karhu.

Topplaget Dicken i specialbevakning i söndagens Vegasporten. Dicken laddar för match i Britas. Bild: Yle/Antti Koivukangas

Toppen mot botten i handbollsligan

På söndag åker Affe Strömberg till Karis där BK-46 och Dicken drabbar samman i herrarnas handbollsliga. Matchen mellan nästjumbon BK och topplaget Dicken börjar klockan 19.30 vilket passar utmärkt för Vegasporten som kör igång åtta minuter tidigare.

I damernas FM-serie i handboll har Sjundeå IF på lördag chans att säkra förstaplatsen i grundserien som avslutas nästa vecka. Med en hemmaseger i toppmötet över serietvåan HIFK landar grundseriesegern i Sjundeå.

Förutom detta kommer veckoslutets sportsändningar i Radio Vega bland annat att bjuda på intervjuer från bandyligans semifinaler, ett snack med USA-korrespondenten Chriso Vuojärvi och en smakbit från Sportmagasinets intervju med löparstjärnan Sandra Eriksson.

Vegasporten i Radio Vega på lördag klockan 17.10 fram till 20.00 med ett par nyhetsuppehåll. På söndag håller Vegasporten er sällskap mellan klockan 19.22 och 21.00. Studiovärd: Janne Isaksson

Lyssna på Radio Vega på webben här!

Finansminister Antti Rinne, ordförande för Finlands socialdemokratiska parti, pratade med folk utanför en butik i Hangö på fredagseftermiddagen (27.2) så här inför riksdagsvalet. Han talar varmt för större möjligheter till halvtidsjobb när hälsan inte medger heltidsjobb. Till stadens ledning sa han att SDP nog ska arbeta för elektrifiering av Hangö-Hyvingebanan, om de är med i nästa regering.

I Hangö är SDP ett stort parti, de har elva ledamöter i fullmäktige, lika många som det andra stora partiet, Svenska folkpartiet.

Här utanför en butik i centrum samlas något tiotal personer när partiledaren Antti Rinne anländer lite efter halv fyra på fredagseftermiddagen.

Socialdemokraterna är nu näststörst efter Centern, visar Yles mätning 26.2, men marginalen såväl till Samlingspartiet som till Sannfinländarna är ytterst knapp.

Viktigt med deltidsjobb

En man (som vill vara anonym) som pratade med Rinne berättade om hur han blev utan jobb efter 35 år i arbetslivet. Han blev sparkad när hans hälsa blev sämre. Mannen har skulder som borde betalas. Han hoppas på hjälp av staten för sin livssituation.

Rinne sade till mannen att han anser att man borde arbeta för att mänskor skulle kunna arbeta deltid, om hälsan inte medger heltidsjobb. Det här är något som i varje fall staten som arbetsgivare borde erbjuda.

Några konkreta råd tyckte mannen ändå inte att han fick av Rinne, men visst är det bra att han kommer och lyssnar på folket.

Mannen anser ändå att socialdemokraterna hör till de bästa partierna.

Stöd så företag kan anställa

Seppo Näätänen uppskattade att han fick prata med Rinne om hur man försöker minska på det inkomstbundna arbetslöshetsunderstödet. Näätänen var sista dagen på jobb på fredag (27.2) och tror inte att han får jobb under de tre år han har kvar till pensionsåldern.

Gun-Britt Strömberg och Seppo Näätänen. Gun-Britt Strömberg och Seppo Näätänen samt SDP:s Antti Rinne i bakgrunden, Hangö Bild: Yle/Robert Ehrnsten

Seppo Näätänen hoppas att det här pratet före valet håller också efteråt.

De lovar ”allting” före valet

Gun-Britt Strömberg stod och lyssnade när hennes vän pratade med Rinne. Hon är glad över att han kom till Hangö för att ta reda på hur folk har det. Men hon vet samtidigt att politikerna före val lovar ”allting” och sedan efteråt glöms det bort.

Hon är lite mittemellan, svarar hon på frågan om hon är nöjd med socialdemokraterna.

Tack till politikerna för jobb

Också Päivi Sundberg har stått och lyssnat, när Antti Rinne har stått utanför butiken och pratat. Hon är övertygad om att besöket har en betydelse för Hangö.

SDP är hennes parti, och hon är nöjd med det.

Till en liten del vill hon faktiskt tacka politikerna för att alla i familjen nu har jobb.

Antti Rinne träffade ledningen för Hangö stad. Maarit Feldt- Ranta, Antti Rinne, Jouko Kavander, Anders Ahlvik, Jouko Mäkinen, Sten Öhman m.fl. på möte Bild: Yle/Robert Ehrnsten

Rinne missnöjd då järnvägspengar krympte

Finansminister Antti Rinne föreslog i januari tio miljoner euro i regeringens tilläggsbudget för utveckling av Hangö-Hyvingebanan, något också SFP stödde. Summan krympte ändå sedan till tre miljoner euro, vilket Rinne är missnöjd över.

- Jag tycker inte om den här saken. Jag föreslog tio miljoner euro, men regeringen som helhet kunde inte acceptera den här saken.

Rinne säger att socialdemokraterna är beredda att driva den här saken, om de är med i nästa regering, så att järnvägen mellan Hangö och Hyvinge blir elektrifierad.

Koverhar kan betyda nya jobb

Rinne fick i stadshuset i Hangö höra stadsdirektör Jouko Mäkinen och vd:n för Hangö hamn Anders Ahlvik tala om bland annat möjligheterna att utnyttja det tidigare stålverksområdet i Koverhar. Rinne anser att möjligheterna för Hangö att klara sig i framtiden är goda.

- Det här området som staden har köpt i Koverhar är viktigt för staden. Jag förstod att där finns många möjligheter att utveckla på det sättet att det kommer nya jobb hit.

Stadsdirektör Jouko Mäkinen och hamndirektör Anders Ahlvik höll anföranden om Hangö för Antti Rinne. Jouko Mäkinen och Anders Ahlvik på möte Bild: Yle/Robert Ehrnsten

SDP+SFP = elektrifiering?

Sten Öhman (SFP), första viceordförande i stadsstyrelsen i Hangö, är väldigt nöjd och glad över att Rinne tar sig tid att komma på besök till Hangö och lyssna på önskemål från staden. Han hoppas nu på en ny regering som är lika positivt inställd till Hangö-Hyvingebanan som Rinne, så att den kan elektrifieras.

Om både SDP och SFP är med i nästa regering, är det nog märkligt, om inte den här saken kan ordnas, enligt Öhman, som ställer upp i riksdagsvalet för SFP.

Öhman anser att Hangö hamn ger orsak till att se ljust på framtiden för staden.

På fredagseftermiddagen besökte Antti Rinne också Karis och Ingå för att prata med folk i valtider.

Läs också:

Tio miljoner för Hangö-hyvingebanan blev tre miljoner

Nu äger Hangö stad Koverhar

SDP är nu tvåa i partimätningarna

Bröderna Otto och Vilho Loukkalahti från IF Raseborg knep dubbelseger på 1500 meter i ungdomarnas inomhus-FM i friidrott. Tävlingarna ordnas under veckoslutet i Åbo.

Otto Loukkalahti vann loppet i klassen H22 på fredagen (27.2) på tiden 4.06,41, Vilhos tid var 4.14,48.

Bronsmedaljen gick till Pauli Ruostetsaari från Gamlakarleby IF. Hans tid var 4.14,90.

På samma sträcka tog Lojoklubben Länsi-Uudemaan Urheilijats Saara Nikander brons. Hon kom i mål på tiden 4.41,60.

Segern gick till Oona Kettunen från Karhula 4.28,29 före Camilla Richardsson från Vasa IS 4.31,55.

Berghem enkelt till semi

I D22 vann Jonna Berghem, Hangö IK, det fjärde kvalheatet på 60 meter. Hennes tid var 7,78. Hon är där med klar för lördagens semifinal.

I H22 var Esbo IF:s Lojobördige Oskari Mörö snabbast i femte kvalheatet på 60 meter. Han löpte tiden 7,05 och är med i semifinalen på lördag.

Det är också Lojoklubben Länsi-Uudemaan Urheilijats Jonathan Brace. Han blev trea i samma heat på tiden 7,17 och gick vidare på tid.

I H19 längd placerade sig Mikke Jaakkola tionde med resultatet 621. Han representerar L-UU. Segern gick till Kristian Bäck från Vasa IS, 726.

På 60 meter i H19 gick varken Santeri Tanner eller Mikke Jaakkola vidare från kvaltävlingen. Tanner löpte tiden 7,31 och Jaakkola 7,59. Båda representerar Länsi-Uudenmaan Urheilijat.

På samma sträcka i klassen D17 gick Sjundeåbördige Iida Kalliomäki (Esbo IF) vidare. Hon löpte kvalets nästbästa tid 7,71. L-UU:s Maiju Merivirtas tid 8,43 räckte inte till semifinal.

Alla fredagens resultat finns här.

Läs också: FM-guld och personbästa för Erica Hjerpe