En taxichaufför rånades på natten mellan söndagen och måndagen i Hangö centrum. Gärningsmannen hotade taxichauffören med ett skjutvapen eller ett skjutvapenliknande föremål.
Rånaren kom över en mindre summa pengar.
En Hangöbo född 1992 misstänks för brottet. Eventuella ögonvittnen ombeds kontakta polisen i Hangö.
En cyklist blev på söndagen påkörd av en moped vid ett övergångsställe i Hangö. Mopedisten flydde från platsen.
Olyckan skedde vid 10-tiden på söndagen (12.5) då en kvinna skulle cykla över vägen vid Esplanadens och Sandövägens korsning. Trots att kvinnan cyklade på ett övergångsställe blev hon påkörd av en manlig skoterförare som skulle svänga mot Appelgrensvägen. Kvinnan föll omkull och bröt benet i olyckan.
Efter olyckan stannade mopedisten för att plocka någonting som han hade tappat på vägen och efter det flydde han från olycksplatsen med sin skoter. Mannen bar vid olyckstillfället en röd munkjacka och svart hjälm.
Eventuella ögonvittnen ombeds kontakta polisen i Hangö.
Bromarvmamman som inte vill betala för sommardagis i Tenala var den mest lästa och debatterade artikeln på Västnylands webb vecka 19. Också de mörka gatorna i Raseborg har intresserat webbpubliken.
Artikeln om en mamma från Bromarv som anser att det är orimligt att betala för sommardagis i Tenala var den mest lästa på Västnylands webb förra veckan.
Ragna-Lise Karlsson tycker det är orättvist att hon tvingas betala för dagvård när dagiset i Bromarv håller sommarstängt. Reservplatsen är i Tenala och det blir helt enkelt en alltför lång sträcka att köra dagligen i tre veckors tid. Artikeln har gett upphov till en livlig debatt där många har valt att debattera under eget namn.
På andra plats förra veckan kommer artikeln om Essi som har två mammor. Billnäsbon Tina Blomqvist har en fyra månader gammal dotter tillsammans med sin partner Paula Ikonen. Familjen har fått kämpa för sina rättigheter.
Nyheten om att mörka nattgator bekymrar yrkesbilister i Raseborg kom på tredje plats på topp fem-listan vecka 19. Till följd av stadens sparkrav får raseborgarna räkna med mörka gator fram till skolstarten i augusti.
Den fjärde mest lästa nyheten förra veckan handlade om att ett bostadshus brann i Billnäs. Ingen människa skadades i olyckan men huset fick omfattande skador.
Skrotföretaget Romu Keinänen i Karis skulle vilja behandla betydligt mer ton skrot per år än vad det gör i nuläget. I ett utlåtande förordar miljö- och byggnadsnämnden i Raseborg inte Romu Keinänens ansökan om nytt miljölov. Artikeln kom på femte plats vecka 19.
Ekenäs IF tog segern i det första Raseborgsderbyt i herrarnas fotbollstvåa. Bollklubben-46 fick knappt ge sig på Karis sportplan.
Matchen slutade 0-1 (0-0).
Matchen hade tre hjältar, nämligen EIF:s målvakt Oscar Forsström, mittback Alex De John och mittfältare Lucas Mondino.
Dessa tre är värda titeln matchhjälte med relativt enkla motiveringar: Forsström för två superba räddningar på hemmalaget lika många målchanser, De John för att han höll ihop EIF-försvaret, var totalt överlägsen i luftrummet och omintetgjorde dessutom flera BK-anfall med sina perfekt tajmade brytningar. Mondino är matchhjälte för att han gjorde segermålet.
I hemmalaget hade Kalle Tallqvist nu placerats som vänsterback, ett rätt bra drag. Han lyckades också hålla EIF:s flinke Robin Sid rätt bra i styr. Jonathan Jäntti, som nu har tillfrisknat från sin lårskada, gjorde en bra insats i BK-målet. Segermålet hade han ingen chans att förhindra, men i övrigt spelade han med stor säkerhet, trots att det förekom vissa kommunikationssvårigheter med BK-försvaret.
Segermålet kom sju minuter in i den andra halvleken, då Casper Källberg gav en perfekt passning i djupled som öppnade det halvsovande BK-försvaret. Mamadou Konate löpte fast den bollen och gav en hård passning in framför mål som Lucas Mondino föste i mål med bröstet!
Målskytten medgav efter matchen att det inte är precis vanligt att göra mål i fotboll med bröstet.
- Nä, skrattade Mondino, det var nog första gången.
Han konstaterade att lokalderbyt var ett typiskt derby.
- Mycket strid på mittfältet och inte så många målchanser. Båda lagen ville nog vinna den här matchen, sa Mondino och hänvisade till det, att serens första matcher inte gått så väldigt bra för någotdera av lagen.
EIF hade före matchen spelat tre matcher och skrapat ihop fyra poäng, BK hade tre poäng på fyra matcher.
Hemmalagets mittback Mathias Holmqvist beklagade sig över BK:s dåliga inledning i serien.
- Vi har svårt att skapa något på motståndarens planhalva och vårt speluppbyggande vill inte heller lyckas något vidare, sade Holmqvist.
Men inledningsvis skapade nog BK en del framåt. Under matchens första kvart var det BK-46 som förde spelet. Sakta tog dock EIF över, men slutet av första halvleken gick igen i hemmadominans.
Matchens andra halvlek var helt och hållet Ekenäs IF:s.
- Vi fick inte mycket uträttat framåt i den andra halvleken, sade Holmqvist, samtidigt som han de fyra raka förluster till trots, tror på framtiden.
- Nog skall vi få den här trenden att svänga, sade Holmqvist.
På måndag för BK-46 nästa gång chansen att ta en seger, då kommer nämligen Grankulla IFK på besök för att spela på Karis utomordentliga gräsplan.
Mondino och hans klubbkamrater i EIF spelar på lördag mot tabellettan Salon Palloilijat på centrumplan i Ekenäs.
BK-46 har nu parkerat på den nästsista platsen i den haltande serietabellen. EIF ligger på en femte plats.
Lokalderbyt som spelades delvis i smått duggregn, men i solsken de sista tio minuterna sågs av drygt 800 personer och dömdes mycket bra av Juho Luukkanen.
Division 2, södra zonen: Salon Palloilijat – Etelä-Espoon Pallo 1-1 (0-0), Bollklubben-46 – Ekenäs IF 0-1 (0-0)
BK-46: Jonathan Jäntti; Kalle Tallqvist, Mathias Holmqvist, Jarno Kritz (v), Joakim Pihlström; Lucas Dos Santos (74 min Mergim Bushi), Marko Heino, Henrik Henriksson (v), Lassi Luoto, Nicholas Brain (70 min Oscar Hafström).
EIF: Oscar Forsström; Arber Istrefi (v), Alex De John, Niklas Roiha, Johan Estlander, Ville Sevon, Sampsa Timoska, Lucas Mondino, Robin Sid (79 min Visar Tahiri (v)); Casper Källberg (82 min Fisnik Gerxhaliu), Mamadou Konate (90+1 min Simon Eklund).
Stadens långvårdsavdelningar på Mjölbolsta i Karis får dåligt betyg av klienterna och deras anhöriga. Också Mariahemmet i Pojo får mycket kritik i kundenkäterna som gjordes 2012.
Endast hälften av klienterna och deras anhöriga är nöjda med vården och omsorgen på Mjölbolsta långvårdsavdelningar och Mariahemmet i Pojo. Mjölbolstaavdelningarna får sämsta betyget också på många andra punkter.
Patienterna känner inte att de kan påverka vårdplanen, läkaren ser klienterna för sällan och det ordnas inte tillräcklig med sysselsättning och utomhusvistelse. Både Mjölbolstas och Mariahemmets klienter tycker att fastigheten inte känns ändamålsenlig eller trivsam.
Staden fick i mars en varning från regionförvaltingsverket på grund av att rummen är för små och för att flera rum saknar egen dusch och toalett på Mjölbolsta sjukhus. Så det faktum att Mjölbolsta får sämre betyg än de andra åldringshemmen är inte speciellt överraskande för produktionschefen Jeanette Pajunen. Däremot hade hon inte väntat sig kritik från Mariahemmets klienter.
Jeanette PajunenJeanette PajunenYle/Minna Almark
- Mariahemmet är det hem som har de allra bästa utrymmena, säger hon. Det kanske handlar mera om trivseln på hemmet, snarare än om hur ändåmålsenliga utrymmena är för personalen att arbeta i.
Enligt Pajunen handlar en del av problemen om kommunikationsbrister mellan personal och klienter. Alla klienter har nämligen en vård- och serviceplan i Raseborg, så om hälften av klienterna på Mjölbolsta och Mariahemmet upplever att den saknas eller att den inte följs, så beror det främst på att klienten inte vet att den existerar.
- Vi borde fundera på hur vi bättre kan ta med klienterna och deras anhöriga i planeringen av vårdplanen, säger Pajunen.
Hon menar också att det finns tillräckligt med läkare och att man nog får träffa läkare då det behövs.
- De här två frågorna handlar mycket hur man som klient upplever en situation och om känslor snarare än om resursbrister, säger hon.
De nöjdaste klienterna och anhöriga fanns 2012 på Hagahemmet i Ekenäs, Bromarfhemmet och Ekhem i Ekenäs. Ekhem stängdes den 3 maj i år.
På de här enheterna tyckte patienterna att de bäst kan påverka sin vårdplan och vara delaktiga i vården.
De allra flesta klienterna på åldringshemmen och i långvården känner sig trygga och upplever att personalen bemöter dem väl och har tid för dem. Men de känner sig ensamma trots att det finns mycket folk runt omkring.
Två av tre åldringshems- och långvårdsklienter besvarade enkäten, oftast tillsammans med en anhörig.
En motsvarande enkät gjordes också bland klienterna på serviceboenden, där kunderna överlag är nöjda.
Men vårdföretaget Attendos boende Villa Pentby i Karis får klart sämre betyg än de övriga enheterna. Där upplever klienterna brister med vårdplanen, både hur den görs upp och hur den följs. Klienterna uppmuntras inte heller lika ofta till egen aktivitet som på andra enheter och Pentbyklienterna tycker också oftare än andra att personalen inte har tid för dem.
På alla enheter finns känslan bland klienterna att de träffar läkaren för sällan. Det här problemet är störst på Lyckebo i Pojo, på Villa Rosa på Mjölbolsta och på Villa Pentby..
Känslan av en meningsfull vardag är däremot svagast på Tenala servicehem, endast 50 procent. På de övriga enheterna var siffran ungefär 80 procent.
Serviceboendenas klienter är trots allt nöjda med personalen, både deras yrkesskicklighet och hur de bemöter klienterna och de anhöriga.
Tre av fyra klienter svarade på serviceboendeenkäten.
På hälsocentralernas vårdavdelning, den så kallade bädden, och stadens demens- och mentalvårdsavdelning är patienterna överlag nöjda med vården. Men många känner att de inte får vara med och göra upp sin vårdplan eller att den alltid följs.
Här utgör avdelning 4A på Mjölbolsta ett positivt undantag. De flesta är också nöjda med uppmuntran till egen aktivitet, men här får 4B extra beröm.
Men båda Mjölbolstaavdelningarna är sämre på att ordna program och sysselsättning och ta ut sina klienter än demens- och mentalvårdsavdelningen som finns på Ekåsens område.
Endast 50 procent av hvc-bäddens och demens- och mentalvårdsavdelningarnas patienter svarade på enkäten.
Grundtrygghetsnämnden i Raseborg tar del av enkätresultaten på torsdag.
Antalet vårdplatser på bäddavdelningen i Hangö föreslås minska med fem platser.
Det har varit svårt att hitta personal till Hangö hälsovårdscentrals bäddavdelning i sommar. Därför föreslår nu överläkaren att antalet vårdplatser minskar från 42 till 37 i sommar. Hangö grundtrygghetsnämnd ska på torsdag fatta beslut om färre platser på bäddavdelningen under perioden 3.6 - 25.8.
Miljötillståndet för det sista vindkraftverket i Barösund borde återkallas. Det anser två av grannarna som svar på Ingå kommuns förfrågan.
Tre vindkraftverk byggdes för snart tio år sedan. Två av dem monterades senare ner på grund av för högt buller. Nu anses också det sista vindkraftverket förorsaka buller som överskrider tillåtna gränsvärden.
Grannarna tycker också att hela projektet har drivits utan tillräckligt kunnande om vindkraftens miljöpåverkan. Operatörerna anses också ha visat total nonchalans mot grannarna och kommunen.
Ingå kommun ska besluta att antingen återkalla SABA Wind Oy Ab:s miljötillstånd eller ändra miljötillståndet. Om kommunen ändrar miljötillståndet istället för att återkalla det, kräver grannarna bland annat att Miljöministeriets gränser och rekommendationer för buller bör uppfyllas.
Ärendet behandlas i Ingås byggnads- och miljönämnd i kväll.
Raseborgs stads pengar för i år ser ut att räcka ännu sämre än väntat.
Staden hade räknat med ett minus om 2,2 miljoner euro men nu ser minuset ut att bli mycket större än så, cirka 3,4 miljoner. Det visar prognosen som har gjorts upp på basen av årets första månader.
Orsakerna till den svaga situationen är många.
På inkomstsidan finns skatteintäkterna som ser ut att bli 1,4 miljoner euro mindre än beräknat.
Ekenäs Energi ser också ut att ge betydligt mindre vinst än beräknat. Vinsten ser ut att bli endast 700 000 euro mot budgeterade 1,3 miljoner euro.
När det gäller utgifterna ser den specialiserade sjukvården som vanligt ut att överskrida budgeten, kostnaderna var exceptionellt höga i januari och februari då flera raseborgare behövde transplantationer och hade komplicerade hjärt- och kärlsjukdomar. Överskridningen kan i värsta fall bli över 1,2 miljoner euro.
Också hemvården, sysselsättningsavdelningen och handikappservicen har använt mera pengar än beräknat. Barn- och familjetjänsterna har däremot kostat mindre än väntat.
Bildningssektorn ser däremot ut att i år använda cirka 800 000 euro mindre pengar är budgeterat. Det beror främst på att dagvården har kostat mindre än väntat.
Tekniska verket ligger också under budgeten. Här handlar det om en halv miljon euro.
Anmärkningsvärt är också att Raseborgs stad i höstas inte alls budgeterade för nyförvärvet, den stora Ekåsenfastigheten, men räknar med att få ihop det då driftskostnader och hyresintäkter jämnar ut varandra.
Raseborgs stadsstyrelse informerar senare i dag om stadens strategi samt åtgärdsprogrammet, det vill säga planen för att på sikt få stadens usla ekonomi i skick.
Miljökonsekvenserna av naturgashamnen i Ingå har minskat betydligt sedan projektet ursprungligen presenterades.
Det anser miljöchefen i Ingå i sitt förslag till byggnads- och miljönämnden på tisdag (14.5).
Samtidigt vill nämnden ha mera information om riskerna med ett permanent förtöjt fartyg med flytande naturgas i hamnen. Nämnden kan endast tänka sig godkänna ett terminalfartyg som en tillfällig och tidsbestämd lösning under den tid som det byggs lagerkapacitet på land.
LNG-terminalen för flytande naturgas, som företaget Gasum planerar, har nu preciserats till området mellan Ingå hamn och Grundvikens avstjälpningsplats, så att slutförvaringen av kraftverksavfallet inte berörs. Kommunens avloppsreningsverk måste däremot troligen omplaceras och en ny väg till Fiskehamnen måste byggas.
I driftskedet kommer fartygstrafiken att öka något och det kan påverka den övriga fartygs- och båttrafiken. Svängplatsen i farledskorsningen mellan Fjusö och Skämmö rensas på grynnor, men småbåtstrafiken till Ingå kyrkby kan ändå bli problematisk.
Nämnden konstaterar också att man inte behöver förvänta sig några större miljöeffekter av själva rörläggningen. Dessutom är det positivt att minor och ammunition röjs i samband med rörläggningen.
Projektet presenteras för allmänheten den 30 maj i fullmäktigesalen i Ingå klockan 18:00. Valet för LNG-terminalen står mellan Ingå och Borgå.
Grundskolor och bibliotek kan stänga och en allt större del av vården ska koncentreras till sjukhuset i Ekenäs. Kommunalskatten stiger till 22 procent.
Det är några förslag som politikerna i Raseborgs stadsfullmäktige ska ta ställning till.
Stadsstyrelsen beskriver stadens ekonomiska situation som krisartad och säger att den kräver kraftfulla åtgårder inom alla sektorer.
Störst är förändringsbehovet som väntat inom grundtryggheten.
Raseborgs stadsstyrelse godkände på måndagens möte för sin del förslagen i den uppdaterade räddningsplanen. Planen, eller åtgärdsprogrammet, innehåller många konkreta förslag som fullmäktige får tugga på under remissdebatten på måndag (20.5).
Kommunalskatten 2014 föreslås stiga med en procentenhet, det vill säga till 22 procent.
Samtidigt understryker stadsstyrelsen i sitt förslag att skattehöjningen ingalunda är det enda som behövs.
Listan över övriga åtgärder består av bland annat följande:
1. Akutvården integereras med sjukhuset (2013-16). All jourmässig verksamhet koncentreras till Västra Nylands sjukhus. Det här ska spara en halv miljon i år och 300 000 euro både 2014 och 2015.
2. Långvårdens platser minskar med ytterligare 31 under 2014-2016. Platserna minskade redan i år med 20. Sparar en miljon i år, en halv miljon 2014 och 2015.
3. Staden har förvaltningsmässigt endast en hälsovårdscentral. Sparplanen beskriver inte vad detta i praktiken innebär för hvc i Karis som vid årsskiftet 2013-2014 övergår från vårdföretaget Mehiläinen till staden. Sparar 200 000 i år, en halv miljon 2014.
Hvc-verksamheten i Karis fortsätter men vilken typ av vård man kan få där, är ännu inte klar, uppgav både stadsstyrelseordföranden Anders Walls (SFP) och stadsdirektör Mårten Johansson på den pressinformation som staden ordnade på tisdag. Det heter att den mest brådskande vården flyttar till sjukhuset. Walls intygade trots det att "vård samma dag" fortsättningsvis kommer att ges också i Karis.
4. Handikappservicens omtalade personliga assistenstimmar skärs ned kraftigt. Timantalet för personlig assistans var i december över 8 000 och i februari över 7 000, men de föreslås ytterligare sänkas betydligt. Målet är medelnivån för hela Finland, det vill säga 5 000 timmar. Sparar en halv miljon i år, 300 000 euro både 2014 och 2015 samt en halv miljon 2016.
5. Skolornas timresurs och grupper krymper. Styrelsen godkände inte formuleringen att en svenskspråkig grundskola läggs ned 2014 och en finskspråkig 2015. Men sparmålet om 150 000 euro 2014 och 150 000 euro 2015 finns kvar. Elevantalet i grundskolorna i Raseborg sjunker från 2005 till 2016 med 400. Om någon skola ska läggas ned, är det bildningsnämnden som beslutar om det.
Här är listan över sparförslag som stadsstyrelsen skickar till fullmäktige.Papper som räknar upp sparåtgärder.Yle / Pia Santonen
6. Bibliotekens antal minskar och öppettiderna ses över. Vilka bibliotek som ska stänga sägs inte, men Bromarv bibliotek nämns och det heter att bokbussen kunde täcka Bromarvområdet. Dessutom kunde Tenala biblioteks verksamhetsförutsättningar förbättras. Också den övriga bildningen samordnar sina verksamhetspunkter. Sparmål 50 000 euro både 2014 och 2015.
7. Landskapsmuseets verksamhet krymper. Det ska spara staden 100 000 euro 2014.
8. Personalen inom kosthåll och städning minskar med 5 procent. Det ska spara 500 000 euro både 2014 och 2015.
Staden klarar sig med fem tillredningskök, två i Ekenäs, två i Karis och ett i Pojo.
9. Skötseln av gator och parker kan konkurrensutsättas 2014 och säljas ut som områdesentreprenader. Servicenivån inom samhällstekniken sänks också i övrigt ytterligare. Andra alternativet är att taxorna och avgifterna höjs.
Stadsstyrelsen godkände en försiktig formulering: Staden utreder om det är möjligt att delvis sköta uteområdena med så kallade områdesentreprenader. Entreprenaderna skulle konkurrensutsättas gradvis under 2014.
Samhällstekniska sektorn och stadens enhet för intern service samordnar sin verksamhet bättre. De kan ha gemensam arbetsledning och gemensam jour samt delvis gemensam maskinpark.
Åtgärderna kan spara 200 000 euro 2014 och 2015.
10. Investeringarna hålls på en låg nivå. För 2014 föreslås nettoinvesteringar om 10 miljoner euro, 2015 kan summan vara 12 miljoner euro, 2016 likaså 12 miljoner euro.
11. Personalen minskar med 100. 2014 försvinner 50 årsverken och 2015 likaså 50. Det här lyckas eftersom eleverna i stadens skolor minskar och vårdens strukturer ses över.
Personalminskningen väntas ge en besparing på drygt en miljon (1,1 miljon) 2014 och över två miljoner (2,15 miljoner) 2015.
12. Fastighetsmassan krymper och staden sänker värmen och användningen av elektricitet i sina hus. Köpet av Ekåsenområdet ska beaktas här. Fastighetskostnaderna ska sjunka med 100 000 både 2014 och 2015.
13. Nya invånare och företag lockas till Raseborg med hjälp av nya tomter som staden planerar.
Målet med alla åtgärderna är att sanera stadens ekonomi. I praktiken kan Raseborg med åtgärdsprogrammets förslag förbättra sitt resultat med hela 8 miljoner euro 2014 och med ytterligare över 4 miljoner euro 2015.
Strategin och åtgärdspaketet uppdateras parallelt. Stadsstyrelseordföranden Anders Walls hoppas att fullmäktige kan föra en god debatt om stadens strategi.
Walls önskar att kommunalpolitiken inte fungerar som på riksplan, med regering och opposition.
När strategin en gång har godkänts, borde hela fullmäktige följa den och inte börja riva upp den med nya diskussioner, anser Walls.
Obs. Artikeln är uppdaterad. Den första versionen baserade sig på den information som fanns i förslaget till uppdaterat åtgärdsprogram och på uppgiften att stadsstyrelsen hade godkänt ärendet enligt förslag.
Diplomingenjör Jukka Paavilainen blir verkställande direktör för det väst- och östnyländska avfallshanteringsbolaget Rosk´n roll. Västnyländska Rosk´n roll och östnyländska Östra Nylands avfallsservice fusioneras i början av nästa år. Det nya bolaget kommer att heta Rosk´n roll.
Vd för Rosk'n Roll Jukka PaavilainenYLE
De båda bolagens styrelser har valt 58-årige Paavilainen till verkställande direktör. Han kommer under hösten att arbeta som fusionsdirektör och är stationerad vid Munkka avfallscentral i Lojo. Paavilainen är nu branschdirektör inom avfallshantering vid konsultbolaget FCG.
Enligt fusionsavtalet skulle nuvarande vd:n för Östra Nylands avfallsservice Juha-Heikki Tanskanen leda det nya avfallshanteringsbolaget, men han blir i höst vd för Förpackningsbranschens miljöregister.
Stig Lönnqvist fortsätter leda Rosk´n roll fram till dess att Paavilainen tillträder. Nuvarande utvecklingschefen Vesa Heikkonen fungerar som vd för Östra Nylands avfallsservice under hösten.
De första anteckningarna i den gamla gästboken skrevs i augusti 1813.
- Svartå slott föreföll vara en veritabel vallfärdsort för konstnärer, konstaterar Kerstin Ilander, guide på slottet.
200 år har förflutit sedan gästboken togs i bruk. Jubiléet till ära presenteras nu också statsmän, företagare, godsherrar och aristokrater som har beökt slottet under årens lopp - på 200 sidor.
- Det var ju också hög status att ha en flitigt använd gästbok. Anteckningarna avslöjar en del om gästerna och tidens anda, berättar Ilander.
Till gästerna som lämnat efter sig tillfällighetsdikter och citat hör den svenske greven Louis Sparre, konstnärer som Ville Vallgren och Gallen-Kallela, Jean Sibelius samt marskalk Mannerheim.
År 1907 jagade slottsherre Hjalmar Linder björn i Ryssland. En björnunge stoppades upp, försvann men återfanns och visas nu på sommarutställningen på Svartå slott.
Björnen håller en silverskål för visitkort i sina tassar.
Utställningen Ärade Gäster! High Society på Svartå slott i 200 år
15 maj - 1 september
Sjundeåborna kan räkna med högre skatter och nedskärningar i servicen nästa år.
Läget är redan nu dåligt,så verksamheten nästa år får absolut inte kosta mera än hittills, snarare tvärtom.
Kommunen räknar med 400 000 euro mindre intäkter 2014, främst eftersom tomterna inte går åt.
Det finns ännu inga planer på att höja kommunalskatten från nuvarande 21 procent. Däremot stiger fastighetsskatterna tillbaka till 2011 års nivå.
Statsandelarna minskar med 290 000 euro.
Kommunstyrelsen godkände i går (13.5) de här utgångspunkterna för nästa år så att budgetarbetet kan komma igång.
Tvärminne zoologiska station i Hangö vill bli ett ledande kompetenscentrum i forskning och utbildning i Östersjöekologi. Svenska kulturfonden stöder projektet med 240 000 euro.
Den zoologiska stationen hör till Helsingfors Universitet och har funnits redan i 110 år. Under åren har ett flertal forskare studerat Östersjöns ekosystem i Tvärminne, men de har inte varit bundna till stationen. Den enda forskaren som är anställd vid stationen är professor Alf Norkko.
Med pengarna från kulturfonden vill stationen knyta ytterligare två forskare till stationen och stärka stationens egen profil.
Alf Norkko understryker ändå att det behövs mera finansiärer för att trygga tjänsterna för en längre tid och för att locka toppnamn till tjänsterna.
Jobben lediganslås tidigast i höst.
Tanken är att forskarna skulle bedriva grundforskning kring Östersjön.
Dels handlar det om att sammanfatta gammal forskning från 110 år tillbaka och till exempel utläsa hur klimatförändringen märks, säger Norkko.
– För att kunna titta framåt behöver man också blicka bakåt.
Den andra forskningen fokuserar på havsbottnen och betydelsen av arternas mångfald.
Norkko säger också att det har gjorts ett flertal konkreta satsningar för Östersjöns miljö, men för att de ska fungera behövs också grundläggande kunskap om hur havet fungerar.
Pengarna räcker till för att finansiera forskarna ett år framåt. Dessutom räcker pengarna till ett skol- och publicitetsprojekt som ska öka förståelsen för Östersjöns ekosystem.
Tanken är dels att åka ut till skolor och berätta om Östersjöforskningen och dels att ordna kurser för intresserade skolelever på Tvärminne zoologiska station, säger Norkko.
Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts styrelse har gett sitt utlåtande om metropolutredningen.
Styrelsen tar starkt ställning för att Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt bevaras. Helsingfors universitets centralsjukhus (HUCS) bör också bevaras, anser styrelsen. HUCS utgör 80 procent av HNS.
Motiveringen är att specialsjukvården kräver ett tillräckligt stort befolkningsunderlag. Det här oberoende av hur kommunstrukturen ser ut. Det finns ingen grund för att splittra en enhet som har bevisats fungera effektivt, säger styrelsen.
Det ska endast finnas ett hvc i hela staden - men man ska nog ändå kunna få vård på flera platser. Exakt hur det ska gå till är ännu oklart, men det verkar vara klart att hvc:n placeras i Ekenäs. Det här speciellt eftersom Karis hvc nu drivs av Mehiläinen, men det kontraktet går ut vid årsskiftet och samarbetet avslutas.
Staden Raseborg sparar rejält och det här ingår som en del av den räddningsplan som styrelsen godkände enhålligt på måndag kväll. Raseborg närmar sig kriskommunsstatuset och måste få ekonomin på fötter.
- Man har en hvc förvaltningsmässigt, det vill säga ett ansvarsområde istället för tre eller fyra. Det är klart att servicen på dem sedan också anpassas efter befolkningsunderlaget, säger Anders Walls, stadsstyrelsens ordförande (SFP).
All jourverksamhet ska koncentreras till Västra Nylands sjukhus i Ekenäs fram till 2016. Dessutom ska man ska få vårdkedjan mellan primärvården och specialsjukvården att fungera bättre genom att få en klarare arbetsfördelning mellan staden och VNS.
Men hur akut vård ska då skötas på sjukhuset och vad ska hälsovårdscentralerna ta hand om? Under stadens presskonferens om strategin och räddningpaketet kom ett par exempel fram: "om ett finger lossar så ska du alltid till sjukhuset och jouren där men om det räcker med att du får vård samma dag så ska det kunna vara möjligt att gå till ett närliggande hvc".
- Vi ser över alla verksamhetsformer där vi är långt över medeltalet jämfört med andra kommuner, där vi ger mer service än andra, säger Johansson.
Handikappservicens assistenttimmar - de som det storma om i medierna för en tid sedan - ska bli 5000 i året til skillnad från nuvarande cirka 7200. Antalet platser inom långvården sjunker med 20 men istället satsar staden på exempelvis hemsjukvård.
- Det första vi ska göra är att kapaciteten ska anpassas till befolkningens behov. Antalet bäddplatser minskar systematiskt. Men vi vet ännu inte vad som händer med psykiatrin, vad ska finnas i regionerna och vad i Helsingfors, säger stadsdirektör Mårten Johansson.
Alla beslut ska ännu godkännas av fullmäktige separat.
Svenska kulturfonden delar ut 17 miljoner euro i understöd och stipendier baserat på den årliga ansökningsomgången i november 2012. Axxell Utbildning får 100 000 euro bland annat för att höja kvaliteten på undervisningen.
Axxell Utbildning Ab får 100 000 euro av Svenska kulturfonden ”för konsolidering av verksamheten 2013 samt för att höja undervisningens kvalitet, trygga kompetensen och för att garantera förutsättningarna för att kunna ge en högklassig utbildning”.
Pro Artibus får över 170 000 euro
Stiftelsen Pro Artibus i Raseborg får 83 000 euro för konstpedagogisk verksamhet, 49 500 euro för konstnärsateljéer i Vasa 2013, och 40 000 euro för utställningsturné med Stig Fredriksson och Jacob Dahlgren.
Bland bidragen till samfund finns Västnyländska Kultursamfundet rf, som får 48 000 euro för Luckan Raseborg, och Fiskars hembygdsförening rf, som får 23 000 euro för Fiskars museum och Pojo lokalhistoriska arkiv.
Västnyländska Ungdomsringen rf får 10 000 euro för verksamheten och 10 000 euro för Raseborgs Sommarteater.
Hangö teaterträff rf får 50 000 euro får sommarens teaterträff.
Två arbetsstipendier i Ekenäs
Christoffer Relander i Ekenäs får 21 000 euro för 1-årigt arbetsstipendium för fotokonstnärlig verksamhet. Erik Salvesen i Ekenäs får 21 000 euro för 1-årigt arbetsstipendium för teaterverksamhet.
Bland arbetsgrupper och privatpersoner som får understöd av Svenska kulturfonder finns:
Arbetsgrupp Björklund-Lönnberg i Raseborg, för lokalhistoriskt bildverk om Billnäs bruk, 8 000 euro.
Arbetsgrupp Ehrstedt-Munsterhjelm, Ekenäs, för undervisningsfilmen ”I tranmarker”, 12 000 euro.
Aronias Ejderteam, för att forska i varför ejdern kraftigt minskat i Östersjön, 10 850 euro.
Helenius Sune i Raseborg, för att vidareutveckla Naturstigen.fi, Min Natur och Så gör djur, 7 500 euro.
Lindroos Fredrik, Raseborg, för att doktorera i ämnet fysik, 8 000 euro.
Interaktiv karta nytt för i år
I dag publicerar Svenska Kulturfonden en interaktiv karta över bidrag och stipendier på sin webbplats.
LÄS OCKSÅ: Svenska kulturfonden satsar på Östersjöforskning i Tvärminne
Ekenäslaget EIF/Akademi spelade på tisdagen oavgjort i herrarnas fotbollstrea. Matchen mot Kyrkslätts IF spelades på Karis konstgräsplan.
Matchen slutade 2-2, i paus ledde hemmalaget med 1-0.
EIF/Akademis bägge mål gjordes av Jonathan Törnroos, som i lagets senaste match spelade som målvakt. Mot KyIF vaktade Martin Ekholm Ekenäslagets mål. Han spelade nu sin första match för säsongen.
Hemmalagets tränare Sampsa Timoska var nöjd med första halvleken.
- Vi spelade riktigt bra första halvleken, men föll tillbaka efter KyIF:s reduceringsmål ungefär tjugo minuter in i andra halvleken, sade Timoska.
Bara några minuter efter reduceringsmålet kvitterade gästerna och några minuter efter det blev hemmalagets Robert Lindqvist utvisad. Han tacklade mycket fult en motståndare med rött kort som följd.
EIF/Akademi och KyIF fortsätter också efter den här matchen under nedflyttningsstrecket då sex omgångar är spelade. Båda lagen har spelat två matcher oavgjort och förlorat två.
EIF/Akademi spelar sin följande match torsdagen den 21.5 mot Spartak i Kvarnbäcken i Helsingfors.
EIF/Akademi: Martin Ekholm; Jimmy Pulkkinen, Anton Brotkin, Max Arnkil, Mathias Wikholm; Daniel Haglund, Davy Wassell, Jens Mattfolk, Robert Lindqvist (utv), Dennis Westerdahl (70 John Illman); Jonathan Törnroos.
Raseborgs stadsstyrelse föreslår att sammanlagt 300 000 euro ska sparas på grundskolorna. I praktiken kan det betyda att två grundskolor måste läggas ner. Styrelseordförande Anders Walls, SFP, säger att det kan gå att spara utan att stänga skolor men att det inte är klokt.
Det är bildningsnämnden som fattar beslut om grundskolor ska stängas eller inte. De medlemmar i bildningsnämnden Yle Nyheter har talat med anser ändå att stängda skolor inte nödvändigtvis är rätt väg att gå.
Det finns inga konkreta förslag på vilka grundskolor i Raseborg som kan bli tvungna att stänga sina dörrar. Sparkraven för hela Raseborg är ändå hårda och bara inom bildningssektorn ska det sparas 1,2 miljoner euro år 2014. Enligt statsstyrelsens förslag till stadsfullmäktige skulle staden kunna spara 150 000 euro per enhet om två grundskolor skulle läggas ner.
- Det beror på vad det är för en skola, hur många som går där, hur långt det är till nästa skola. Man måste alltid väga fördelarna och nackdelarna. 150 000 euro är mycket pengar, men vi räddar inte stadens ekonomi med det, säger bildningsnämndens ordförande, Filip Björklöf (SFP).
Björklöf vill inte spekulera kring vilka skolor som kan vara hotade.
Ursprungligen föreslog stadsstyrelsen att en finskspråkig och en svenskspråkig skola ska läggas ner inom de kommande två åren för att sparkraven ska uppfyllas. På måndagen ströks ändå den formuleringen från förslaget till stadsfullmäktige i och med att det är bildningsnämnden som i sista hand fattar beslut i frågan. Sparkravet på sammanlagt 300 000 euro kvarstår ändå.
SFP:aren Isa Forsbäck är speciellt oroad då det gäller de svenskspråkiga skolorna i Raseborg.
- Jag kan inte förstå att det finns en enda svenskspråkiga skola att lägga ner. Det är nog på den finskspråkiga sidan det ska läggas ner i så fall. Vi har ju så få små skolor kvar, en finns i Bromarv men den är så långt borta så den kan man inte lägga ner, säger Forsbäck.
Samlingspartisten Miikka Soivio påpekar att färre grundskolor klingar illa med stadens förhoppningar om att locka fler nya invånare till Raseborg. Många som flyttar till Raseborg kommer till exempel från huvudstadsregionen och flyttar hit med familj. Om Raseborg inte kan erbjuda dem den service de behöver kommer de i framiden inte att flytta hit, säger Miikka Soivio.
Enligt stadens beräkningar kommer elevantalet i Raseborg att minska med ungefär 400 elever under tio år, fram till år 2016. Det här är en motivering till att det borde skäras i grunskolorna. Färre elever betyder mindre grupper och färre timresurser. Flera medlemmar i bildningsnämnden är ändå överrens om att en stängd skola inte alltid automatiskt betyder att pengar sparas.
- De barn från skolan som läggs ner måste ju flyttas någon annanstans och då måste kanske den skolan byggas ut. Det här kan bli dyrare i längden, säger bildningsnämndens ordförande Filip Björklöf.
Bildningsnämnden möts nästa gång i juni och då kommer bland annat sparkraven på grundskolorna att behandlas.
Gamla byxor, flaskor, matpaket och plastsäckar hör till det som för tillfället ligger längs med vägkanterna i Västnyland. Nedskräpning är förbjudet enligt lag men i praktiken är det svårt att övervaka.
Enligt avfallslagen är det förbjudet att kasta skräp på marken. Att slänga ut skräp från ett fordon som är i rörelse är dessutom förbjudet också enligt trafiklagen eftersom det kan äventyra trafiksäkerheten. Straffet för nedskräpning är böter, men i praktiken är brotten svåra att övervaka.
De flesta fall som polisen utreder kommer till följd av anmälningar från allmänheten. Det är rätt sällan som polisen råkar se någon slänga ut skräp genom fönstret, intygar överkommissarie Rune Svahn.
- Det är nog sällsynt att vi skriver ut böter för nedskräpning, berättar han.
Det är vanligare med anmälningar om personer som dumpar avfall någonstans, konstaterar Svahn.
På en del håll har nedskräpningen lett till att man har infört kameraövervakning vid till exempel rastplatser.
I Västnyland har man ingen kameraövervakning för tillfället, berättar arbetsplatschef Tom Eliasson vid Destia. Enligt Eliasson kunde det i vissa fall ändå vara skäl att utöka övervakningen.
- Men, nog går det ju fel väg i samhället om vi måste ha kameraövervakning över allt, konstaterar han.
Under våren genomförs en större städning av vägrenarna. Under de övriga årstiderna städar Destia enligt behov.
Tom Eliasson berättar att det enda sättet att städa upp skräpet är att gå längs med vägrenen och plocka upp det som hittas.
Tom EliassonTom EliassonYLE/Sofia Söderlund
- Det största sakerna plockar vi upp och mindre skräp göms sedan i gräset, säger han.
Det vanligaste är att man hittar papper, kartong, plast, matförpackningar och flaskor av olika slag. Men nog hittar vi allt möjligt märkligt också, säger Eliasson, och nämner en kopieringsmaskin som exempel.
Eliasson berättar att en del av skräpet faller från dåligt lastade lastbilsflak. Vanliga bilister står för resten.
