Raseborgs stadsstyrelse föreslår att sammanlagt 300 000 euro ska sparas på grundskolorna. I praktiken kan det betyda att två grundskolor måste läggas ner. Styrelseordförande Anders Walls, SFP, säger att det kan gå att spara utan att stänga skolor men att det inte är klokt.
Det är bildningsnämnden som fattar beslut om grundskolor ska stängas eller inte. De medlemmar i bildningsnämnden Yle Nyheter har talat med anser ändå att stängda skolor inte nödvändigtvis är rätt väg att gå.
Det finns inga konkreta förslag på vilka grundskolor i Raseborg som kan bli tvungna att stänga sina dörrar. Sparkraven för hela Raseborg är ändå hårda och bara inom bildningssektorn ska det sparas 1,2 miljoner euro år 2014. Enligt statsstyrelsens förslag till stadsfullmäktige skulle staden kunna spara 150 000 euro per enhet om två grundskolor skulle läggas ner.
- Det beror på vad det är för en skola, hur många som går där, hur långt det är till nästa skola. Man måste alltid väga fördelarna och nackdelarna. 150 000 euro är mycket pengar, men vi räddar inte stadens ekonomi med det, säger bildningsnämndens ordförande, Filip Björklöf (SFP).
Björklöf vill inte spekulera kring vilka skolor som kan vara hotade.
"Finns inga svenskspråkiga skolor att stänga"
Ursprungligen föreslog stadsstyrelsen att en finskspråkig och en svenskspråkig skola ska läggas ner inom de kommande två åren för att sparkraven ska uppfyllas. På måndagen ströks ändå den formuleringen från förslaget till stadsfullmäktige i och med att det är bildningsnämnden som i sista hand fattar beslut i frågan. Sparkravet på sammanlagt 300 000 euro kvarstår ändå.
SFP:aren Isa Forsbäck är speciellt oroad då det gäller de svenskspråkiga skolorna i Raseborg.
- Jag kan inte förstå att det finns en enda svenskspråkiga skola att lägga ner. Det är nog på den finskspråkiga sidan det ska läggas ner i så fall. Vi har ju så få små skolor kvar, en finns i Bromarv men den är så långt borta så den kan man inte lägga ner, säger Forsbäck.
Samlingspartisten Miikka Soivio påpekar att färre grundskolor klingar illa med stadens förhoppningar om att locka fler nya invånare till Raseborg. Många som flyttar till Raseborg kommer till exempel från huvudstadsregionen och flyttar hit med familj. Om Raseborg inte kan erbjuda dem den service de behöver kommer de i framiden inte att flytta hit, säger Miikka Soivio.
Färre elever i framtiden
Enligt stadens beräkningar kommer elevantalet i Raseborg att minska med ungefär 400 elever under tio år, fram till år 2016. Det här är en motivering till att det borde skäras i grunskolorna. Färre elever betyder mindre grupper och färre timresurser. Flera medlemmar i bildningsnämnden är ändå överrens om att en stängd skola inte alltid automatiskt betyder att pengar sparas.
- De barn från skolan som läggs ner måste ju flyttas någon annanstans och då måste kanske den skolan byggas ut. Det här kan bli dyrare i längden, säger bildningsnämndens ordförande Filip Björklöf.
Bildningsnämnden möts nästa gång i juni och då kommer bland annat sparkraven på grundskolorna att behandlas.