Nu vill forskarna ta reda på hur mycket mikroskopiskt plastavfall det finns i havet och vilka effekter avfallet kan ha på mjukbottenfaunan. Ett forskningsteam på Tvärminne zoologiska station ska under sommaren åka ut i skärgården för att se hur mycket plastpartiklar det finns på bland annat på havsbottnen i Västnyland.
Tillsvidare vet man inte så mycket om mikroskopiska plaster som är mindre än en millimeter. I Östersjön vet man väldigt lite om hur mycket partiklar av plast som finns på bottnen. Ännu mindre känner man till då det gäller plastpartiklarnas inverkan på de organismer som lever på bottnen så som till exempel havsborstmasken, spånakärringen eller östersjömusslan.
HavsborstmaskJohan Lindholm
Internationellt samarbete
Forskningen på Tvärminne zoologiska station görs inom ramen för det internationella GAME-projektet (Global Approach by Modular Experiments). Det är ett tyskt program där studerande på Pro gradu-nivån från olika länder genomför forskning inom samma tema och där resultaten sedan jämförs sinsemellan. Den här gången är det främst rester av hårda plastbitar från bland annat söndriga flaskor som undersöks, berättar specialforskare Patrik Kraufvelin från Aronias kustlandsteam.
Patrik KraufvelinForskvärminne, tvärminne zoologiska stationare Patrik KraufvelinYLE/Sofia Söderlund
- Olika typer av föroreningar kan fästa på de mikroskopiska plastresterna och på det sättet nå bottendjuren via födan och på så sätt transportera upp gifterna i näringskedjan, berättar Kraufvelin.
För att ta reda på hur de olika bottendjuren påverkas av plastresterna kommer olika försök att genomföras i akvariemiljö under sommaren. I Tvärminne kommer det praktiska arbetet att utföras av Ulrike Grogoll från Tyskland.
Grogoll handleds av Eliecer Diaz och specialforslare Patrik Kraufvelin från Aronias kustlandsteam. Aronia är ett forsknings- och utvecklingsenhet vid Yrkeshögskolan Novia och Åbo Akademi.