Också Västra Nyland känner av den allmänna trenden med sjunkande tidningsupplagor. Chefredaktör Tommy Westerlund har ändå framtidstro och tror att tidningen i framtiden kommer att vara stark både på papper och på webben.
Det är tyst i korridoren som leder fram till chefredaktör Tommy Westerlunds rum en vanlig måndagsförmiddag på tidningen Västra Nyland. I några rum sitter journalister framför sina datorer och jobbar med det som blir morgondagens tidning och kanske dagens webb.
Samtidigt vilar en del orosmoln över de flitiga redaktörerna; KSF Media - dit tidningarna Västra Nyland, Hangötidningen, Hufvudstadsbladet, Borgåbladet, Östra Nyland och Loviisan Sanomat hör - samarbetsförhandlar för att spara 850 000 euro. Det är bara Hangötidningen och Loviisan Sanomat som klarar sig undan nedskärningar.
Det är de allmänt dåliga tiderna som ligger bakom nedskärningskraven då företagen väljer bort tidningsannonser. Men det är också allt färre som väljer att prenumerera på en papperstidning.
På Västra Nyland jobbar 30 personer och på Hangötidningen 5 pesoner. Chefredaktör är Tommy Westerlund.yle/Petra Thilman
Vad nedskärningarna betyder för Västra Nyland är ännu oklart.
Hangötidningen stark
Yle Nyheter har jämfört hur många exemplar av papperstidningarna som trycks nu jämfört med några år tillbaka.
Den här upplagejämförelsen visar att de finlandssvenska papperstidningarna har tappat kring 20 000 prenumeranter de senaste fyra åren.
Hangötidningen har genom åren haft många olika ägare.
Ny ägare är KSF Media och tidningen Västra Nylands chefredaktör Tommy Westerlund är ansvarig chefredaktör för Hangötidningen.
Han berättar att Hangötidningen har en upplaga på omkring 2 300 och det är en bra siffra jämför med några år tillbaka då upplagan låg på 1 500.
– Hangötidningens sits ser jättebra ut. Den lilla redaktionen på fem personer gör ett väldigt bra jobb. Läsarna har verkligen uttryckt positiva reaktioner på de innehållsförändringar som vi har kunnat se de senaste månaderna. Tidningen går hyfsat bra ekonomiskt också.
läsare har vi verkligen mer än någonsin
– Jag ser positivist på Hangötidningens utveckling. Ju lokalare en tidning är desto större möjligheter har den också att klara sig i framtiden.
Västis backar
Yle Nyheters titt på statistik om tidningarnas upplagor de senaste åren visar att tidningen Västra Nyland har en ganska stabil ställning.
Mellan åren 2008 och 2012 har upplagan ändå minskat. Takten har legat på i medeltal minus 2,18 procent under de senaste åren.
Särskilt ifjol gjorde tidningen en ordentlig dykning då upplagan sjönk med 6,32 procent.
Om trenden håller i sig och fortsätter i samma takt, betyder det att tidningen som i dag har en upplaga kring 10 000 exemplar år 2020 kommer att ligga på 8 200 tryckta tidningar.
Väntat
Chefredaktör Tommy Westerlund har ett långt perspektiv i tidningsbranschen; 18 år på Hufvudstadsbladet och 8 år på Västra Nyland.
Han menar att Västra Nyland aldrig har haft så många läsare som nu.
– Utöver dem som läser papperstidningen har vi en del digitala prenumeranter och så har vi en massa besökare på vår webb. Till exempel förra veckan hade vi närmare 16 000 unika besökare. Vi beräknar att hälften är prenumeranter och hälften icke-prenumeranter. Så läsare har vi verkligen mer än någonsin.
Om den sjunkande pappersupplagan säger Westerlund att trenden var väntad. Samma fenomen har man kunnat se annanstans i världen och Västra Nyland har lyckat bromsa den här utvecklingen hittills.
Å andra sidan har andra tidningshus också lyckats stoppa nedgången.
– Där upplagenedgången har varit kraftig har den planat ut och stabiliserats på en nivå som är klart lägre än tidigare, men i alla fall har den här nedgången slutat.
Nytänkande
Särskilt de yngre generationerna väljer webben alltmer. Även om undersökningar visar att papperstidningen nog har en framtid - åtminstone på kortare sikt - är chefredaktör Tommy Westerlund väl medveten om att också tidningen Västra Nylands sits kommer att se annorlunda ut i framtiden.
– Vi kommer att finnas på eventuellt ännu flera kanaler i framtiden.
Vi kommer att finnas på eventuellt ännu flera kanaler i framtiden.
På frågan om det kan bli aktuellt med Västis-tv i framtiden säger Westerlund att inget är omöjligt.
– Det finns ju rörliga bilder i planerna. Inte tror jag att vi behöver vänta så hemskt länge förrän det kommer att i någon form förverkligas.
Kostar
Just nu är en hel del av innehållet gratis på Västis webb. KSF Media kommer ändå att införa en betalvägg och då gäller det att få västnylänningarna att betala för att klicka in på Västis webb då till exempel yles skattefinansierade sidor är gratis och öppna för alla och envar.
Inom tidningsvärlden har Tommy Westerlund, liksom många andra, upplevt att det är orättvist att yle med skattepengar kan göra sådant som i ekonomiskt trängda tider är svårt för tidningar.
Samarbete mellan yle och tidningar har också diskuterats, men just nu ligger de planerna mera lågt.
– Man ska aldrig säga nej till samarbete, men det är klart att ju större konkurrens som finns mellan två aktörer desto svårare är det att hitta samarbetsformer. Men vi är ju förstås öppna för samtal kring det här om bägge parter har något att vinna på samarbete.
Samtidigt medger Westerlund att parterna nu står längre ifrån varandra än för några år sedan.
Förändring också för personalen
Thomas Sundström har jobbat i 20 år som journalist på Västra Nyland.
Om någon hade frågat mig då jag började hur medievärlden ser ut om 20 år hade jag inte kunnat ge rätt svar, säger Thomas Sundström.yle/Petra Thilman
Han jobbar med sportbevakningen och han konstaterar att mycket har förändrats sedan början av 1990-talet.
– All datorisering och alla mobila lösningar gör ju allt mycket snabbare, smidigare och enklare. Samtidigt har pressen blivit betydligt hårdare efter hand.
Själv läser han pappersversionen hemma av gammal vana och han tror att den också finns kvar i framtiden.
– Jag tror ju att papperstidningen i sig trots allt har en fin framtid. Vi har väldigt lojala läsare; folk har visat att de uppskattar vår tidning. Men det är förstås helt omöjligt att säga hur det ser ut om 20 år.
Papperstidningen kanske blir veckoslutslyx
Sanne Wikström jobbar bland annat som nyhetschef på Västra Nyland. Också hon har närmare 20 års erfarenhet av jobb på redaktionen.
Nyligen deltog hon i ett seminarium som visade att allmänheten tycker att papperstidningen fortfarande är viktigast. Själv tror hon ändå att papperstidningen kanske blir en lyxprodukt man unnar sig bara på helgen.
– I veckan när man har knappt om tid kanske man läser mera digitalt.
Att det inte blir dåliga hemvideor vi ska sätta ut på nätet
--det kanske inte så många vill betala för
Wikström ser som den största förändringen i jobbet att planeringen är helt annan än för 20 år sedan. Själva nyheterna når journalisterna och läsarna snabbt. Utmaningen blir då att välja vad redaktionen väljer att göra av produkten.
– Man får kanske tänka om helt och hållet. Det som är en nyhet måste utvecklas till något helt annat i följande dags tidning för då vet alla redan vad som hände.
På gott och ont
Nyheter i snabbare takt är positivt och det borde ge flera infallsvinklar, säger Sanne Wikström.
– Förutom nyheten hinner man också få människors reaktioner.
– Det negativa är att det ibland går lite väl snabbt. Man kanske tänker efteråt att det skulle ha blivit bättre om vi hade gjort det på ett annat sätt, men i stunden finns inte tid att ta den tanken.
Hur framtidens digitala tidning ser ut vet vi inte, men den ser nog annorlunda ut än i dag, säger Wikström.
Den kan innehålla element som film och ljud; kanske något vi inte känner till i dag, säger hon.
Huvudsaken är ändå att produkten är av god kvalitet och att personalen får utbildning.
– Att det inte blir dåliga hemvideor vi ska sätta ut på nätet; det kanske inte så många vill betala för.
Våga välja
I framtiden kommer mediakonsumenterna kanske inte att veta om det är tv, radio eller tidning de läser och upplever på webben då alla medier gör allt.
Det behöver nödvändigtvis inte vara en dålig sak, säger Sanne Wikström.
Hon vill ändå att medieföretagen ska våga välja vad man satsar på.
– Det är roligt att pröva på nya saker. Men sedan måste man också ibland medge att det kanske inte blev så bra och då får man tänka om. Det här var kanske inte det vi skulle göra.
– Men jag tror nog att man i något skede måste göra ett val och bestämma att vi nu satsar på några av de här kanalerna. Vi kan inte ha alltför många kanaler för då börjar den tekniska biten äta upp innehållet. Då blir det inget bra innehåll som man vill betala för.
– Men när den här gränsen kommer emot så där måste, tror jag, varje företag fatta ett beslut och säga att det är det här vi satsar på och det är det här vi vill vara jättebra på. Då får någon annan ta hand om de andra kanalerna.