Den allmänna trenden för de finländska kommunerna under år 2012 var att nettoutgifterna ökade mera än inkomsterna. Kommunerna gjorde ett sämre resultat jämfört med år 2011. Senast som resultatet såg lika dåligt ut var år 2005.
De västnyländska kommunerna följer samma trend som övriga Finland, berättar Jan Björkwall som är sakkunnig vid enheten för kommunalekonomi vid kommunförbundet.
Stora utgifter i Hangö och Sjundeå
Verksamhetsutgifterna för de finländska kommunerna ökade år 2012 i medeltal med drygt 6,5 procent jämfört med år 2011. I Västnyland är det endast Ingå som klarar sig bättre än landets medeltal.
I Hangö och Sjundeå ökade verksamhetsutgifterna mest medan kommunerna samtidigt var de enda i Västnyland där de totala inkomsterna från skatt och statsandelar minskade.
Kommundirektör Juha-Pekka Isotupa i Sjundeå nämner minskade skatteintäkter,
uteblivna intäkter från markanvändning, ökade kostnader för köptjänster och ändring av bokföringen av semesterlöner som orsaker till de negativa siffrorna i bokslutet.
Hangös stadsdirektör Jouko Mäkinen lyfter fram FN Steels konkurs som bidragande faktor till att kommunalskatteintäkterna i Hangö under år 2012 stagnerade på samma nivå som året innan. Sjukvårdskostnaderna är också höga i Hangö.
Under fjolåret ökade kostnaderna för specialsjukvården i Hangö med 12 procent jämfört med år 2011. Lågkonjunkturen påverkade också hamnens verksamhet negativt samtidigt som gasledningsprojektet som tillförde arbete i hamnen avslutades år 2011. Hangös slutgiltiga version av bokslutet från 2012 godkänns under sommaren.
Lojo och Raseborg på samma nivå
Situationen i Lojo och Raseborg såg under fjolåret liknande ut då man ser på verksamhetsutgifter och inkomster. Verksamheten i städerna ökade med drygt 8 procent medan inkomsterna ökade med knappt 3 procent.
- Lojos utgångspunkt har varit bra. Lojo har haft ackumulerat överskott och låg skuldbörda. En stor försämring skedde år 2012, säger Jan Björkwall.
Ingå ensam i täten
Ingå är den enda kommunen i Västnyland som lyckades göra ett överskott på 1,9 miljoner euro i bokslutet under fjolåret, vilket är ett positivt resultat för tredje året i följd. I Ingå ökade skatteintäkterna mera än kommunernas medeltal.
Hangös och Raseborgs långsiktiga ekonomi sämst
Det kumulativa under- eller överskottet sammanfattar det resultat som kommunerna har samlat på sig under många års tid (sedan år 1997).
För att en kommun skall uppnå kriteriet som en kriskommun ska det kumulativa underskottet vara -1000 euro per invånare. Efter resultatet från 2012 har Hangö ett underskott på – 1 479 euro per person medan Raseborg har - 872 euro per person.
- Raseborg är inte långt ifrån att uppnå kriterierna som en kriskommun, men de har ju ännu en möjlighet att rätta till situationen, konstaterar Björkwall.
Det kumulativa underskottet i Hangö börjar enligt Björkwall vara kritiskt högt vid det här laget.
Ingå har ett kumulativt överskott på 861 euro. Också Lojo har ett positivt överskott på 345 euro per person.
Hangö har mest skulder
Finlands kommuner har efter fjolåret en skuldbörda på i medeltal 2282 euro per person.
Alla de västnyländska kommunerna, bortsett från Lojo, överstiger landets medeltal.
Skulderna i Hangö uppgick år 2012 till 5476 euro per person. Hangö hade redan före år 2012 ett dåligt utgångsläge med hög skuldbörda, säger Björkwall.
Raseborg och Sjundeå lånade mest pengar av de västnyländska kommunerna under fjolåret.
- På sikt är den ökade lånebördan en allt större risk, säger Jan Björkwall.
Se större versioner av grafiken
Länkar:
Underskottet i Raseborg tillbaka på ruta ett
Stadsdirektören: Skatterna stiger sannolikt i Raseborg