Västra Nylands räddningsverk är för de västligaste kommunerna i området ett förmånligt samarbete. Samarbetet mellan de västnyländska kommunerna inleddes år 2004 och efter det har kostnaderna för en del av kommunerna sjunkit eller hållits på en något så när oförändrad nivå.
I Ekenäs säger stadskamrer Thomas Karlsson att man kan vara nöjd med utvecklingen. Kostnaderna år 2004 för Karis, Pojo och Ekenäs tillsammans var ungefär desamma som kostnaden nu, åtta år senare, är för staden Raseborg.
- Troligen skulle kostnaderna vara högre för Raseborg utan samarbetet i Västra Nylands räddningsverk, tror han.
- Nu debiteras kommunerna enligt invånarantal vilket har gynnat en kommun som Raseborg. Ekenäs på sin tid liksom tille exempel Hangö hade mycket omfattande räddningsverk, som också var dyra.
I Hangö har kostnaderna för räddningsverket blivit mycket mindre, berättar stadskamrer Juha Kuittinen. Kostnaderna för Hangö är nu knappt hälften av vad de var när kostnaderna var som störst. Då betalade Hangö 1,7 miljoner euro för räddningsväsendet. År 2012 var kostnaderna 700 000 euro, berättar Kuittinen.
Kostade 1,9 miljoner euro i fjol
År 2012 kostade räddningsväsendet för Raseborgs del 1,9 miljoner euro
I Ingå har kostnaderna för räddningsväsendet sakta stigit och var år 2012 cirka 360 000 euro.
Västra Nylands räddningsverk har också påverkat arbetet på ett positivt sätt, tycker brandmästare Jari Sopen-Luoma i Karis.
Sopen-Luoma säger att den första delen av utryckningskedjan fungerar som den alltid har gjort: den närmaste brandkåren rycker ut, antingen en ordinarie eller en FBK-avdelning. Men tilläggshjälpen är mycket bättre än den var tidigare.
- Det finns tilläggsmaterial och extra manskap som snabbt kan komma till undsättning. Det som också har skett är att samarbetet med andra myndigheter har blivit smidigare. Tröskeln att använda den hjälpen har blivit betydligt lägre, säger Sopen-Luoma.