Också social- och hälsovårdsreformen, Sote, fick skarpare konturer efter regeringens rambudgetförhandlingar på torsdagen. Det står nu klart att Sote ritar om kommunkartan.
Regeringen går nu in för en modell där kommuner med mindre än 20 000 invånare fråntas möjligheten att arrangera social- och hälsovården på egen hand. Kommuner med 20 000-50 000 invånare ska - om det är ändamålsenligt - kunna ordna grundläggande specialsjukvård.
Kretssjukhusen blir kvar
I framtiden sköts social- och hälsovården på tre olika sätt. De medelstora kommunerna kan välja mellan att själva producera specialsjukvårdstjänster eller ansluta sig till ett social- och hälsovårdsområde. Lokala centra kan bli ansvarskommuner och ha ett brett ansvar som inbegriper den krävande specialsjukvården. I regeringens linjedragningar står att de nuvarande kretssjukhusen ska ha en roll i serviceproduktionen.
Kan Raseborg bli en ansvarskommun?
- Det är en sak som vi måste fundera på, säger Henriksson. Vi måste fundera vad som är det klokaste. Men det är klart att Hangö, Ekenäs och Sjundeåtrakten kan ha en stor roll för den egna servicen om västnylänningarna kommer överens sinsemellan, konstaterar Henriksson.
Morotspengar
Det har talats om betydande "morötter" för de kommuner som väljer att fusionera sig.
- En morot kan vara att hålla kontrollen över sin egen framtid, konstaterar justitieministern och SFP:s viceordförande Anna-Maja Henriksson.
Men det kommer också pengar, säger Henriksson. Och det är frågan om engångssummor.
Hur stora summor handlar det om?
- Det beror på hur stora kommuner man bildar, svarar Henriksson, men det handlar om några miljoner. Från en miljon och uppåt.
Kommunerna har nu ett år på sig att fundera igenom eventuella kommunsammanslagningar. Den stora social- och hälsovårdsreformen ska enligt planerna förverkligas i början av 2015.