Det planerade resecentrumet på Ekenäs järnvägsstation kan inte tas i buk i maj utan tidigast i augusti. Hela projektet kan också ses som ett exempel på dålig kommunal planering och budgetering.
Det anser i alla fall tidigare elföretagaren Rolf Lönnqvist som har lång och bred erfarenhet av planering, kostnadskalkyler och upphandling av arbeten.
- Inte kan vi ju på något vis påstå att det skulle ha funnits någon som helst budget. Hundratusentals euron bollas fram och tillbaka.
Ja, ivriga tåg-, buss- och taxiresenärer får ge sig till tåls. Ekenäs resecentrum blir inte klart i vår. Och
Det är inte första gången som tidtabellen och budgeten justeras.
- Vi är säkert långt över en miljon innan det hinner bli färdigt!
"Ingen har frågat vad det kostar!"
Det säger Rolf Lönnqvist, en man som verkligen borde veta vad han talar om. .
Lönnqvist har planerat och genomfört ett antal stora elentreprenader, till exempel på Nationalmuseet och Konstindustriella högskolan i Helsingfors. Hemma i Västnyland räknar han upp projekt som Idos fabrik i Ekenäs, Pojo kommunhus, Ekenäs simhall samt flera skolor, affärer och andra byggen.
Lönnqvist arbetade på 1970-talet på Finlands då största eltekniska planeringsbolag Risto Mäenpää och ansvarade för alla kostnadskalkyler i anbuden som skickades till Byggnadsstyrelsen. Redan före det ansvarade Lönnqvist för 450 elmontörer på stora Strömberg.
Men inför Ekenäs resecentrum är han ett levande frågetecken.
- Det måste ju vara så att man bara har trott att man har en miljon euro att sätta på det, ingen har frågat vad det kostar när sandlass kommer och rör grävs ner!
Från 0,2 till 1,2 miljoner euro
Ekenäs stad beslöt 2009 köpa och rusta upp stationshuset för totalt 200 000 euro. Nu är summan uppe i cirka 1,2 miljoner euro, alltså sex gånger det ursprungliga beloppet.
I budgeten och ekonomiplanen 2010 fanns 500 000 euro reserverat för huset och området runt omkring, sedan 2011 var staden uppe i 850 000 euro. Sedan dess priset stigit.
Stadens tekniska central och avdelningen Intern service har hållit i trådarna för resecentrumet men cheferna vill inte kommentera processen i en bandad intervju.
Tekniska direktören nöjd
Tekniska centralen har ansvarat för de yttre arbetena: Direktör Jan Gröndahl är nöjd och tycker att arbetena har gått "ganska bra enligt plan" och samma gäller kostnaderna. Han medger att arbetena växte under processens gång. Nästan alla delentreprenader konkurrensutsattes, berättar han. Prislappen är knappt en halv miljon euro.
Chefen för Intern service: Summor dras från hatten
Stadens avdelning för Intern service ansvarar för arbetena på själva huset. Chefen Catharina Lindström säger att 100 000 euro hittills har använts och det gick till planering, rivning och räcken och ramper. Efter ett nyligen beviljat tilläggsanslag finns det ytterligare nästan en halv miljon euro för arbetena inomhus.
Catharina Lindström säger att det i början inte var klart hur mycket allt kostar eller ens vad det ska finnas för verksamhet i huset. I stället drog man en summa "från hatten" och först senare skickas planerna till kostnadsberäkning.
Lindström medger att projektet inte var genomtänkt utan det kunde ha lönat sig att vänta tills det var klart vilka verksamheter som ska finnas i huset och vad allt kommer att kosta.
Lindström påpekar att arbetena nu har konkurrensutsatts, entreprenörerna valdes i onsdags, huvudentreprenaden gick till Oy Kontrak Ab (220 000 euro) och resten - rör, ventilation, el, byggnadsautomatik (cirka 200 000 euro) - gick till Hangö Elektriska.
Men vår elentreprenör Rolf Lönnqvist är fortfarande förbryllad över allt som har hänt i det här fallet.
- Kan inte förstå hur revisorerna kan godkänna det på det här viset.
Revisorerna pekar på brister
Revisorerna borde ha koll på stadens verksamhet och ryta till om det brister i planering, budgetering eller upphandling.
- Det finns en hel del brister som vi har upptäckt.
Det säger veteranpolitikern Lauri Metsämäki från SDP. Han har lång erfarenhet i revisionsfrågor.
Metsämäki ledde revisionsnämnden också under Raseborgs fyra första år 2009-12.
"Fel att bygga katkon utan konkurrensutsättning"
Metsämäki kan ännu inte tala om det sorgliga bygget vid Ekenäs järnvägsstation eftersom det kan komma upp i revisionen för 2012 som är under arbete och som presenteras för fullmäktige i juni.
Men han tar gärna ett annat exempel på misslyckade projekt.
- Ett fall var renoveringen av gamla vårdavdelningen till avvänjningsenhet Det gjordes utan konkurrensutsättning.
Bygget vid hälsovårdscentralen i Ekenäs var värt ungefär en halv miljon euro då gränsen för konkurrensutsättning är 150 000 euro.
- Där ginade man nog en hel del, säger Metsämäki.
Brådska räknas inte
Arbetena konkurrensutsattes inte trots att värdet överskred gränsen för konkurrensutsättning trefaldigt. Intern service uppgav brådska som orsak.
Catharina Lindström på Intern service minns fallet väl. Hon säger att grundtrygghetsavdelningen tryckte på med den så kallade katkon eftersom staden hade sålt avvänjningstjänster till andra kommuner och det var bråttom att få avdelningen färdig tills kunderna skulle komma.
- Brådska räknas inte som giltigt skäl, påminner Metsämäki.
Avvänjningsenheten byggdes som timarbete. Ingen vet om det blev dyrare eller billigare än det skulle ha blivit med konkurrensutsättning.
Metsämäki vill inte säga om staden nu har lärt sig hur man gör.
- På det sättet att vi inte har något sådant fall 2011 som gäller upphandling.
2012 kan han ännu inte uttala sig om. Så frågan om Ekenäs resecentrum får vänta tills fullmäktige i juni får ta del av revisionsberättelsen för 2012.
Revisionsnämnden är ett hjälporgan till fullmäktige. Yrkesrevisorerna och revisionsnämndens medlemmar får inte uttala sig för medierna utan de rapporterar enbart till fullmäktige. Sedan är det politikernas sak att ta tag i problemen, påminner Metsämäki.
Foten mellan dörren-metoden
Problemet med kostnader som skenar i väg är ett allmänt kommunalt problem.
- Men brinner för något projekt och börjar arbeta för det. Man tar in en liten summa i budgeten för planering. Då har man foten mellan dörren. Sedan tar man in lite pengar varje år.
Det är fullständigt lagligt men inte ekonomiskt, beklagar Metsämäki.
- Skattebetalarna förlorar.
Projekten kan vara hur vettiga och viktiga som helst, påminner han. Men det är inte bra att kommunen inte har någon som helst uppfattning om vad sådana projekt sist och slutligen kostar.
Inget att sopa under mattan
Problemen med upphandling och fantasifulla kostnadskalkyler är inte satta i system, vill Metsämäki trots allt understryka. Men det går heller inte att sopa under mattan.
- Det är beklagligt att det förekommer felaktigheter trots att vi pekar på bristerna. Nog finns det alltid arbete för revisionsnämnden.
- Det är ju det viktigaste i alla byggprojekt: man måste ha ett mål, sammanfattar pensionerade elföretagaren Rolf Lönnqvist.
Statligt stöd motiveras med nästan 30 jobb
Redan hösten 2011 ansökte staden om statliga stödpengar för bygget och då uppskattades kostnaderna till 800 000 euro.
Staden kommer att få nästan 200 000 i statligt stöd av NTM-centralen och motiveringen är att resecentrumet har en sysselsättande effekt.
Åtta personer har jobb under bygget. Det skapas sex nya jobb hos ansökaren av stödet, det vill säga Raseborgs stad, när bygget står klart.
Dessutom skapas tio jobb som en indirekt följd av resecentrumet.
Och tre existerande jobb tryggas tack vare resecentrumet.
Också stationsbyggnaden renoveras långsamt
I juni 2012 var en av de gånger som staden godkände mer pengar för resecentret