Närmare 60 procent av de svenskspråkiga ettorna och tvåorna i Västnyland går i eftis efter skolan. Det visar uppgifter som Yle Fems granskande program Spotlight har tagit fram.
För hela Svenskfinland är siffran 65 procent.
I Västnyland ligger Raseborg och Lojo kring medeltalet för Svenskfinland. I Raseborg väljer 6 av 10 elever eftis och i Lojo är siffran 5 av 10.
I Ingå är eftis mycket populärt. 80 procent av barnen går i eftis. I Sjundeå och Hangö är det bara 40 procent av barnen som går i eftis.
Ingås bildningschef Minna Paanajärvi säger att det stora intresset för eftis säkert beror på att många föräldrar pendlar till huvudstadsregionen och behovet av längre vård är stort.
Å andra sidan kunde man ju tro att samma argument gäller för Sjundeå. Bildningschef Tina Nordman har ingen egentlig teori eller förklaring till varför det inte är så.
På finska sidan i Sjundeå är bara 24 procent av barn i eftis.
En möjlig förklaring är ett brett socialt nätverk med vänner och släktingar som kan hjälpa till efter skolan, säger Nordman.
Karta
Klicka på kartan för att granska din hemkommun - välj färgläggning med knapparna ovanför kartan.
Om du använder pekskärm finns kartan också i en annan version.
Siffrorna är inte helt exakta för varje kommun eftersom vissa kommuner även räknar in äldre barn med specialbehov i det totala antalet barn på eftis. I hela landet hör sex procent av barnen till denna grupp med specialbehov.
Kartan visar också vem som ordnar eftermiddagsverksamhet på svenska i kommunerna. I Svenskfinland har traditionellt tredje sektorn en stark position, främst på grund av Folkhälsans verksamhet. Det syns också i vår kartläggning. Trenden är att eftisar som drivits av små föreningar och föräldraföreningar, som till exempel Hem och skola, allt mer övergår i kommunal regi.