Folkhögskolor ligger i farozonen då yrkesutbildaren Axxell samarbetsförhandlar. I farozonen är nu i varje fall folkhögskolorna i Lappfjärd i Sydösterbotten och i Kuggom i Östnyland.
Folkhögskolorna har det knepigt, säger Kerstin Romberg som är rektor för Västra Nylands Folkhögskola som är en fristående folkhögskola i Karis.
I den pågående diskussionen om nedskärningar är det viktigt att komma ihåg att folkhögskolor och yrkesskolor får helt olika finansieringar från statens sida, säger Romberg.
- Folkhögskolorna får endast cirka hälften av vad det egentligen kostar att driva skolorna medan yrkesskolorna får mera. Skillnaden är mycket stor, fortsätter hon.
Kommunerna finansierar också en del, men det går främst till att försöka hålla fastigheterna i skick, berättar Romberg.
Kerstin sitter i Finlands folkhögskolförenings styrelse. Föreningen som är tvåspråkig bevakar folkhögskolornas intresse i Finland.
”Små enheter har det värst”
Små enheter har svårt att klara sig, oberoende om de är en del av ett större nätverk med många skolor eller om de står ensamma.
Enligt Romberg hänger allting på att undervisningsgrupperna är tillräckligt stora.
- Med tillräckligt stora grupper kan man försöka klara av det ekonomiska läget.
Enligt en utredning som Svenska Folkskolans Vänner har låtit göra borde de fristående folkhögskolorna i Finland samarbeta för att klara sig på sikt. Det finns en risk för att finlandssvenska folkhögskolorna konkurrerar ut varandra om de inte samarbetar.
VNF avvaktar med samarbete
Kerstin Romberg tycker att det är för tidigt för att uttala sig om det skulle vara bra för Västra Nylands Folkhögskola att fortsätta självständigt eller inte. Det krävs att man ser några år framåt hur utvecklingen sker, konstaterar hon.
- 2013 tror jag att vi klarar bra, säger Romberg. Detta trots att undervisningsgrupperna i år är lite mindre än tidigare.
Västra Nylands Folkhögskola har för tillfället 180 studerande.
Läs också:
Folkhögskolorna borde samarbeta för att klara sig.
Folkiseleverna blir färre.