Resurserna inom miljöförvaltningen räcker inte till. Det har miljökatastrofen i Talvivaara i Kajanaland visat. Också på lokal nivå tampas tjänstemännen med brist på resurser inom miljösektorn.
- Talvivaara visar just det som vi här på lokala miljöbyrån har vetat länge redan. Statliga Närings- trafik och miljöcentralen är överbelastad, säger Gustav Munsterhjelm som är miljöchef vid Raseborgs stads miljöbyrå.
NTM-centralen har enligt lagstiftningen tagit över bland annat muddringar och vissa miljötillstånd. Raseborgs miljöbyrå märker av bristen på resurser i sitt dagliga jobb i kontakterna med NTM-centralen. Det kan handla om tjänstemän som det inte går att få tag i, om dåligt förberedda miljötillstånd och brist i kunskapen om de lokala förhållandena.
Övervakningen lider
Men också på det lokala planet tampas personalen inom miljösektorn med resursbrister. En försvinnande liten del av de kommunala pengarna används till miljöfrågor och arbetsbördan som består av lagstadgade uppgifter är betydligt större än vad resurserna räcker till för.
- Vi gör inte allt det som vi borde göra nu, säger Munsterhjelm.
Han säger att det finns allvarliga brister inom övervakningen.
- Vi ska följa upp bestämmelser som är givna i miljötillstånd och så vidare. Vi har inte resurser så att det räcker, så vi kan inte göra det. Där måste man använda erfarenhet och kunskap och satsa där som man tycker att det är viktigast.
Prioritera det viktigaste
Det gäller alltså att prioritera vad som är viktigast för tjänstemännen som helt enkelt inte hinner med alla lagstadgade uppgifter. Raseborgs miljöbyrå har hand om frågor som gäller, luft, vatten, olika miljötillstånd och utlåtanden. Markplaneringen är en väldigt viktig uppgift. Men de anställda räcker alltså inte till för alla uppgifter. Många lagstadgade inspektioner blir ogjorda.
- Brist i övervakningen kan helt enkelt leda till att man inte upptäcker någonting som håller på att ske, säger Raseborgs miljöchef Gustav Munsterhjelm.
Munsterhjelm ger som exempel att man i tid skulle kunna upptäcka att kemikalier är fel förvarade och någonting håller på att övergå från trygg förvaring till katastrof.
- När någonting kommer ut i marken har vi plötsligt att göra med kostnader som uppstår och som någon ska betala. När miljöskador uppstår är de i allmänhet väldigt dyra.
Då det sker en olycka och skadliga ämnen läcker ut är det för det mesta företaget själv som måste betala.
- Om det inte på något märkligt sätt går att bevisa att något annan har gjort fel så är det företaget själv som står för det. Men totalt blir det också väldiga kostnader för samhället.
Konsulttjänster blir dyra
Också Mikael Kilpi (SFP) som är medlem i Hangö miljönämnd och forsknings- och utvecklingsledare vid Aronias miljöcenter säger att det inte finns tillräckligt med resurser.
- Pratar du med vilken som helst miljötjänsteman i våra Västnyländska kommuner så säger de samma sak. Under de senaste åren har de fått sju till åtta gånger mer lagstadgade uppgifter än tidigare. Det betyder att de har en konstant press av ogjort arbete.
Kilpi påpekar att det här leder till att kommunerna hamnar i ett konsultträsk. Och det kan bli väldigt dyrt för kommunerna.
- Jag tror att det på längre sikt skulle vara fiffigt att ha mera resurser och kunskap inom kommunerna så att man inte måste köpa precis allting.
Hälsoinspektioner blir lidande
Det har snart gått två år sedan Sydspetsens miljöhälsa bildades av de tre västnyländska kommunerna Hangö, Raseborg och Ingå. Hangö är huvudman för miljöhälsan som sköter de lagstadgade hälsoinspektionerna och veterinärvården i regionen. Också där märks resursbristen av, säger Katianna Kuula som är direktör för hälsoövervakningen.
- Vi skulle behöva tio årsverken och vi har sex och ett halvt att använda i övervakningen, så det är litet tufft.
Kuula säger att de är tvungna att skära ned på lagstadgade uppgifter.
- I stället för att göra tre inspektioner till storkök kan det hända att vi gör två. Vi har helt enkelt gjort en prioriteringsordning. Kemikalieövervakningen hör till dem som har lidit. Det samma gäller tobaks- och nikotinövervakningen och i någon mån konsumentsäkerhetsövervakningen. Det mest riskabla klarar vi av.
Enligt lagen borde Sydspetsens miljöhälsa göra närmare 1500 hälsoinspektioner. Nu görs litet över 500. Det här är ändå en klar förbättring jämfört med år 2010, alltså året innan Sydspetsens miljöhälsa bildades. Då utfördes endast en femtedel av de lagstadgade inspektionerna.
Förening kan hjälpa till med provtagning
Den ideella föreningen Västra Nylands vatten och miljö finns i tio kommuner i hela Västnyland. Den fungerar som sakkunnig inom frågor som berör vatten, miljö och miljöhälsovård och sköter bland annat om obligatoriska kontroller av vattendragen. Den kan också hjälpa till med provtagningar om kommunerna inte har resurser.
Minttu Peuraniemi är sakkunnig inom glesbygdens avloppsvatten vid Västra Nylands vatten och miljö. Hon märker också av resursbristen inom miljövården och miljöhälsovården.
- Resurserna i kommunerna är förstås ganska små och det påverkar ju allt. Ärligt talat så tycker jag att man skär ned från fel ända. Miljövården och miljöhälsovården har en hel del lagstadgade uppgifter att sköta. De har redan från början väldigt små resurser och att ta bort därifrån är litet fel.