Det lämnas fortfarande en del skräp i våra skogar. Till polisens kännedom kom nyligen en skräpsamling i Lappvik. Men många av just de här brotten klaras aldrig upp och då blir markägaren skylig att städa upp, så länge det inte anses oskäligt. Då används istället skattebetalarnas pengar
Miljöchef Gustav Munsterhjelm vid Raseborg säger att det nog kommer många fall då någon dumpat skräp på fel ställe. Typiska fall då det uppdagas är då någon ska bygga hus och börjar gräva. Då kan det dyka upp någon gammal soptipp som måste saneras.
Om man får tag i förövaren är det han som står för kostnaderna men i de fall där man inte lyckas klarlägga vem som dumpat avfallet blir det markägaren som ska betala. Just nu utreds bland annat fall av gift som släppts ut på ett grundvattenområde och skrotfartyg som finns bland annat i vattnen utanför Hangö.
– Men fortfarande kommer också skrotfordon till vår kännedom. Till och med en buss och en kanon har vi hittat, säger Munsterhjelm. För att inte tala skrotfartygen som är i en klass för sig. Men det leder till en otrolig byråkrati för vår del.
Dyrt med sopstation
Orsaken till att man väljer att dumpa avfall i skogen kan vara att det kan kännas dyrt att föra avfallet till sopstationerna eller för att de inte har öppet. Men Gustav Munsterhjelm hittar främst andra faktorer:
– En gammal kultur och dåliga attityder, att man inte bryr sig, är orsaker till att folk fortfarande slänger tonvis med skräp i våra skogar.
En ur personalen på miljöbyrån sysselsätter sig en stor del av tiden med att reda ut de här miljöbrotten.
Ändå anmäls flertalet miljöbrott aldrig varken till staden eller till polisen.
– Men allt oftare kommer markägare eller bärplockare till oss för att informera om något de hittat i skogen, säger Munsterhjelm.
Stora mängder
Ett grovt fall av att dumpa avfall var det som företaget Lokapojat sysslade med för några år sedan i huvudstadsregionen, nämligen att dumpa närmare 3000 laster med avfall, till exempel spillolja, på olagliga platser så som i vattendrag och regnvattenbrunnar.
– Tänk att företaget bara får fortsätta, säger Johannes Runeberg från Hangö miljöförening.
Straffet för miljöbrott är i lindrigaste fall bötesstraff medan maximistraffet varierar från sex månader till sex år fängelse.
I en polisrapport om läget 2009 och 2010 lyfter polisen upp problematiken om att det handlar om också annat än en förstörd miljö, nämligen att kriminella företag som dumpar avfall i terrängen gör större vinster än ärliga företag och på det viset snedvrids konkurrensen.
Överlag kommer färre miljöbrott till polisens kännedom än i de övriga nordiska länderna, vilket gör att polisen tror att många fall mörkas.