De anhöriga riktar skarp kritik mot vården på Mjölbolsta där Raseborgs stad har både vårdavdelningar och långvårdsavdelningar.
Förvaltningsöverläkare Åsa A Westerlund, grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa och ordföranden för grundtrygghetsnämnden Roger Engblom (SFP)
medger att det finns problem i kommunikationen och informationen. Staden lovar nu följa upp kritiken och samla in respons.
I dagens samhälle kräver man svar på allt omedelbart
Många anhöriga var bekymrade över de mediciner som deras nära får på Mjölbolsta.
De undrar om de anhöriga får rätt mediciner, rätta mängder, får de träffa läkaren som skriver ut medicinen, används medicinerna för att lugna ned patienter som i annat fall skulle vara besvärliga, kanske rymma.
- Det har inte kommit särskilt många fall av misstankar om felmedicinering.
Stadens förvaltningsöverläkare Åsa A Westerlund poängterar att medicineringen är på den vårdande läkarens ansvar. Staden har ingen linje utan var och en ska få den medicinering som behövs.
Läkaren beslutar om medicinerna.Yle/Ludovic di Orio
Anhöriga berättade för Yle Västnyland att de inte förstår varför epilepsimedicinen Risperdal eller schitsofrenimedicinen Ketipinor ges till åldringar som inte lider av de här sjukdomarna.
- Så som många andra mediciner, har de här en bred profil. De används också väldigt mycket för gäller värk och olika symptom i minnessjukdomar. Det är inget tecken på felmedicinering att de används, förklarar Westerlund.
Hon nekar att patienter medicineras för att de inte ska rymma.
- Att man skulle binda patienter med medicinering och ta bort deras funktions- och rörelseförmågan - det är inte fallet. Det hör inte till vården av någon människa att ta bort den funktionsförmåga som finns.
Ordföranden för grundtrygghetsnämnden i Raseborg Roger Engblom (SFP) säger att också han får samtal av anhöriga. En del är nöjda, andra missnöjda.
- Kritiken är lite dylik som har tagits upp här nu, säger Engblom och hänvisar till de anhörigas kritik i Yle Västnylands inslag.
- Oftast tar jag då kontakt med tjänstemännen ifall det inte är ett problem som vi redan känner till, förklarar Engblom hur har reagerar på kritiken.
Ingen läkarbrist
Det finns tillräckligt många läkare anser vårdcheferna.Yle
Engblom och stadens grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa säger att läkarstyrkan nog borde räcka till. Nummenmaa skämtar om bråket kring sommaröppet på hälsostationen i Pojo. Avdelningen för stadens egen vårdproduktion föreslog sommarstängt i Pojo för att styra läkarresurserna till Ekenäs och avdelningarna på Mjölbolsta. Men grundtrygghetsnämnden och senare stadsstyrelsen beslöt att det ska hållas öppet. Resultatet blev att Pojo hvc har öppet två dagar i veckan under sommaren.
- Någonstans måste ju de läkare jobba som vi har! menar Nummenmaa.
Informationsbristen uppenbar
Det fungerar inte på Mjölbolsta.
Informationen och kommunikationen på Mjölbolsta fick en stor känga av de anhöriga.
De högst ansvariga medger att det finns problem och de är medvetna om dem.
Grundtrygghetsdirektören frågar sig ändå vad man upplever att brister.
- Är det den vård som ges, hur den ges eller är det frågan om missnöje med den allmänna stämningen.
Nummenmaa är inte helt säker på vad som ligger bakom problemen som leder till klagomål.
- Det är faktiskt inte helt klart för mig vad det är man klagar om.
Förvaltningsöverläkaren Åsa A Westerlund känner också till informations- och kommunikationsproblemen.
- Respons som gäller informationen är vanligare än respons som gäller medicineringen.
Målet är att varje patient har en egen vårdare som sköter informationen men i treskiftesarbete fungerar det inte alltid.
Anhöriga ställer för stora krav?
Mjölbolsta är ett gammalt lungsanatorium. Nu är staden Raseborg inhyrd i huvudbyggnaden.Huvudbyggnaden på Mjölbolsta sjukhus. Yle / Pia Santonen
Nummenmaa slår upp i lagboken och säger att alla patienter ska ha en vårdplan, gärna med tidtabell. Men verkligheten kan ställa till det, påminner han.
- Nu är det ju så att inte ens läkarna vet exakt hur någonting ska ske dag för dag eller vecka för vecka.
- I dagens samhälle kräver man svar på allt omedelbart men inte ens läkarna kan ge de här svaren.
Stadens produktionschef inom vården, Jeanette Pajunen, säger det motsatta. Enligt henne är många rädda att ta kontakt om de är missnöjda - de är rädda att kritiken leder till sämre vård för deras nära. En del tar därför kontakt först efter den anhöriges död.
- Är det så, så är det ju väldigt tragiskt, säger Nummenmaa. Men också här måste man se vad lagen säger. Är man missnöjd, ska man framställa en anmärkning till enhetens ansvariga chef.
Nummenmaa menar ändå inte att alla börjar skriva anmärkningar.
"Det finns plats för avsked i källaren"
En konkret brist på Mjölbolsta är avsaknaden av ett ordentligt avskedsrum där de anhöriga kan ta farväl av sin nära. En anhörig berättade hur hon tog avsked av sin avlidna mormor i ett rum på Mjölbolsta medan rumskamraten fanns bakom ett tunt draperi.
Nummenmaa tycker inte att problemet är så stort.
- Det finns inte ett fysiskt rum. Men det finns tre platser i ett kylrum i källarvåningen. Invid finns en avgränsad plats för avsked.
En plats för avsked finns i källaren invid kylrummet.Yle
Under Folkhälsans tid, fram till mars, fanns en separat byggnad för avsked på Mjölbolsta.
Åsa A Westerlund berättar att problemet försvinner med det planerade nybygget vid Västra Nylands sjukhus, inte minst för att antalet en persons rum ökar.
Nu ska det utredas
Staden ska samla in extra respons nu.Skolelev Yle
- Det man säkert efter den här responsen skulle kunna göra är att ta in någon form av respons av dem som använder vårdavdelningen och också dem som ligger på långvården. Vi har inte sysslat så mycket med det. Och man skulle också beakta de anhörigas åsikt, säger ordföranden för grundtrygghetsnämnden Roger Engblom.
- Helt uppenbart är det bra att göra kanske en större förfrågan nu och be in respons, lovar Nummenmaa.
- Vi måste ju diskutera frågorna med produktionens förmän. Alla respons används för att förbättra verksamheten, lovar för sin del förvaltningsöverläkaren Åsa A Westerlund.