Regeringspartierna har kommit överens om hur sjuk- och hälsovården ska skötas. I stället för den nuvarande trestegsmodellen går man in för en modell i två steg. I den nya modellen ger kommunerna bashälsovård och universitetssjukhusen specialsjukvård.
De 20 nuvarande sjukvårdsdistrikten läggs ner. När de slopas och universitetssjukhusen tar över ansvaret blir områdena fem. Den specialiserade sjukvården ska alltså bygga på de nuvarande universitetssjukhusens distrikt. Kommunerna kan sköta hälsovården ensam eller tillsammans med en annan, eller flera kommuner, så att någon kommun bär huvudansvaret.
Enligt social- och hälsovårdsminister Paula Riskikko så är starka och stora baskommuner målet. Det är inte helt klart var gränsen ska gå mellan bas- och specialsjukvården, men i huvudsak hör bashälsovården i fortsättningen till kommunerna och specialsjukvården till universitetssjukhusen.
Risikko tar inte i det här skedet ställning till om kretssjukhusen hotas.
- Vi har utmärkta kretssjukhus och sjukhusen behövs, men i ett litet land med lite pengar kan de inte finnas kapprustning, det behövs smidigt samarbete och kretssjukhusen behövs, säger Risikko.
Vid Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS välkomnar man regeringens nya sjukvårdsmodell.
- Ett brett befolkningsunderlag garanterar hög kvalitet på vården samtidigt som den blir mer kostnadseffektiv, säger HNS vd Aki Lindén. Han räknar med att distriktet sannolikt slås ihop med Kymmenedalens och Södra Karelens sjukvårdsdistrikt och därmed får ansvar för vården av två miljoner finländare.
Institutet för Hälsa och välfärd, THL ställer sig däremot kritisk till den strama tidtabellen i beredandet. Enligt THL är sjukvårdsdistrikten den starkaste delen i hälsovårdssystemet, trots utmaningarna med förvaltningen.
Sjukvårdsreformen är en viktig del av kommunreformen, förhandlingarna om den är på slutrakan.