Järnvägsbron i Karis har i dag (1.8) kl. 11 åter öppnats för biltrafik.
Tidigare uppgavs att bron ska vara stängd hela veckan, men reparationsarbetena är redan klara.
Bron skadades av fredagens (26.7) oväder.
Markfästet på södra sidan blev ostadigt när vattenmassorna sköljde bort jord.
Bromarf Bibliotekets Vänner (BBV) anordnar för tredje gången en författarträff i Gamla stallet på Rilax inkommande lördag 3.8.2013 kl 13.
Författare i år är Staffan Bruun, Sture Lindholm, Merete Mazzarella och Yrsa Stenius. Bokförsäljning och servering, inträdet är fritt.
Föreningens syfte är att försöka upprätthålla den hotade biblioteksverksamheten på Furutorp I Bromarf. Hittills i år har föreningen anordnat fem välbesökta tillställningar, där författare har berättat om sina böcker och lokala historiker har berättat om fiskeriet och jordbruket på orten. Föreningen kommer att fortsätta arbeta på samma sett. Ännu inkommande höst ordnas åtminstone två författarträffar till.
Janne Johnsson, bromarvbo och sekretare för biblioteksvännerna, betvivlar att en indragning av Bromarvfilialen skulle spara staden någon större slant.
- Vi har öppet några timmar, tre dagar i veckan, så lönekostnaderna kan inte vara stora. Biblioteket är ändå en viktig mötesplats för många.
Årets sommarkonserter ordnas för fjortonde gången i Ekenäs från idag torsdag (1.8) till söndag. Årets musik är knutna till Storbritannien och London.
- Jag har inspirerats av tonsättare som Benjamin Britten, berättar sommarkonserternas konstnärlige ledare Jukka-Pekka Saraste.
Sanna Lindholm är med och arrangerar för åttonde gången.Kulturplanerare Sanna Lindholm är med och arrangerar sommarkonserterna för åttonde gången.Yle/Malin Valtonen
Jukka-Pekka Saraste är konstnärlig ledare.Jukka-Pekka Saraste.YLE/Malin Valtonen
Sommarkonserterna inleds med en gratiskonsert på torsdagen klockan 15 i kyrkan. Under fyra dagar äger åtta konserter rum, både i kyrkan, på torget och på kulturhuset Karelia.
Förutom musik av finländska kammarorkestern uppträder mezzosopranen Lilli Paasikivi, violinisterna Jaakko Kuusisto och Elina Vähälä.
Över 50 musiker är involverade i konserterna. Det märks bland annat på hotellen men det kan också bli lite kö i restauranger, berättar kulturplanerare Sanna Lindholm från Kulturbyrån i Ekenäs.
Under sommarkonserterna är hela Kulturbyråns ordinarie personal på jobb och så får de förstärkning av två sommarjobbare.
Det finns mycket som ska pusslas ihop för att sommarkonserterna ska gå smidigt. Sommarkonserterna börjar planeras redan i september, nästa ett år före konserterna äger rum.
Det gäller att göra saker i god tid, förklarar Sanna Lindholm.
- Ett år hade vi väntat med att skriva ut programblad och när det skulle göras så var printern sönder!
Här kan du hitta mera information om årets sommarkonserter!
Ekenäslaget EIF/Akademi lyckades på torsdagen vinna över MPS från Helsingfors i fotbollens division 3. Matchen spelades på Österbyplanen i Ekenäs.
Slutsiffrorna skrevs 1-0 (0-0)
Segerskytt var 16 år gamla Tony Pihlström i sin andra match i EIF/Akademi. Robin Sid stod för den fina framspelningen till målet.
Motståndaren Malmin Palloseura från Helsingfors hade inför matchen en betydligt bättre placering i serietabellen. MPS var sjunde på 16 poäng, medan EIF/Akademi var nästsist eller elfte på sex poäng. Ändå var hemmalaget snäppet bättre.
Den 27.5 hade EIF/Akademi senast vunnit en match. Laget hade nu spelat fem matcher utan seger. I serietabellen avancerar en pinne och är nu på den bättre sidan av nedflyttningsstrecket.
Nämnvärt är att EIF/Akademis Rico Selenius blev utvisad på stopptid på grund av två varningar. Han är därmed avstäng från EIF/Akademis nästa match. Den går mot Puistolan Urheilijat fredagen den nionde augusti. Matchen spelas i Parkstad i Helsingfors.
EIF/Akademi: Martin Ekholm; Atte Holmberg, Max Arnkil, Jens Mattfolk, Jimmy Pulkkinen; Robin Sid (64 min Rico Selenius (v+v=utv), Daniel Haglund (75 min Jonathan Törnroos), Robert Rehnström (v) (55 min Lo Hägerfeldt), Robert Lindqvist (90+2 min John Illman); Tony Pihlström (84 min Dennis Westerdahl), Davy Wassell.
Länk till spelade matcher, serietabell och kommande matcher finns här
- Under ytan finns det en hel del negativa attityder eller ett revirtänkande som gör att man vill bevara det svenska så svenskt som möjligt. Det är inte med stor generositet man välkomnar finskspråkig inflyttning, säger forskaren Kjell Herberts som forskat mycket kring finlandssvenskarna.
Just nu pågår en livlig debatt om språkklimatet i Ekenäs efter att den tvåspråkiga musikern Mikko Sipola i en insändare klagat över det bemötande han fått då han uppträtt och spelat in musik på finska. Sipola upplever själv att det är lika naturligt att tala och sjunga på finska som att göra det på svenska, men det har svenskspråkiga haft svårt att acceptera.
Att det på många orter i Svenskfinland finns en avoghet mot inflyttade finskspråkiga syns också i de finlandssvenska barometrar som har gjorts vid Åbo Akademi. Intervjuade finskspråkiga vittnar om att de inte alltid känner sig välkomna.
Herberts efterlyser mera kontakt mellan språkgrupperna och en mera avslappnad inställning till tvåspråkigheten. Evenemang i Svenskfinland kanske inte behöver vara helt enspråkiga, eller exakt lika tvåspråkiga så att precis allt översätts så att det blir stelt och tråkigt för alla de som är tvåspråkiga, menar Herberts.
Herberts anser också att man borde sluta tänka så mycket på vilken språkgrupp som är i majoritet och i stället försöka se till att alla kunde få gott bemötande och den service de behöver oberoende av om de hör till majoriteten eller minoriteten.
Färre besökare men fler prenumeranter är resultatet av HSS Medias betalvägg på nätet, som togs i bruk i maj. Betalväggen gäller nästan alla artiklar på Vasabladets, Österbottens Tidnings och Syd-Österbottens webbsidor.
Vasabladets och Syd-Österbottens webbplatser hade mellan 15 till 20 procent färre besökare i juli jämfört med juli förra året.
- Det som är överraskande är att Österbottens Tidning hade 13 procent fler unika besökare under juli i år, säger Patrik Pada, chef för digitala medier på de tre tidningarna.
Att antalet besökare skulle sjunka var väntat, och Pada är nöjd med resultatet betalväggen gett.
- Våra annonsintäkter är på samma nivå som tidigare. Och antalet personer som prenumererar på vår digitala tidning har ökat med 50 procent, säger han.
Enligt Pada har läsarnas kommentarer om betalväggen varit både negativa och positiva.
Han säger att debatten på tidningarnas webbsidor och hur mycket läsarna kommenterar artiklarna inte påverkats speciellt mycket av det nya systemet. Läsarna har redan tidigare varit tvungna att ha ett konto på tidningarnas webbplatser för att kunna kommentera.
KSF Media, som ger ut Huvudstadsbladet, Västra Nyland, Borgåbladet och Östra Nyland, har inte ännu tagit i bruk en betalvägg.
I stället är läsare tvungna att registrera sig för att komma åt vissa artiklar på Hbl:s webbsida. Något som syns i statistiken, säger Fredrik Nars, digital chef för KSF Media.
- Vi har tio procent mindre sidvisningar nu, jämfört med tiden före läsare blev tvungna att registrera sig. Våra annonsörer har inte reagerat på det nya systemet.
I höst kommer Hbl att ta i bruk en betalvägg. Det är fortfarande oklart när.
Som bäst pågår inspelningen av filmen "Kesäkaverit" i Hangö. I en av birollerna ses Sampo Sarkola som trivs med filmjobbet och Hangö.
Filmen handlar om tre väninnors sommar i Hangö. Sampo Sarkola spelar den gifta man som blir förälskad i en av de tre kvinnorna och råkar förstås i strul på grund av detta.
- Rollen är bekant som man förstås, det handlar ju om kärlek, otrohet, långa sommarnätter. Det är ju sådant man, även om man inte alltid erkänner det, så har man ju varit med förut, säger Sampo Sarkola om hur det varit att leva sig in i rollen.
På frågan vilken scen eller vad som varit det bästa med filmen svarar han så här:
- Jag får ju spela mot Iina Kuustonen i den här filmen och hon är ju härlig. Det är fantastiskt att få spela med en så vacker kvinna som motspelare, säger han skrattande och fortsätter:
- Jag tror att vi har de bästa scenerna ännu på kommande utan att gå in på detaljer…
Inspelningen av "Kesäkaverit" började på måndagen i Hangö.Solar Films
Förutom Iina Kuustonen spelar Minka Kuustonen och Anna Paavilainen huvudrollerna i filmen. Den regisseras av Inari Niemi.
För 35 år gamla Sampo Sarkola, till vardags skådespelare vid Lilla Teatern i Helsingfors, har den första veckan av arbete i Hangö vari mycket givande. För honom är Hangö inte så värst bekant från tidigare.
- Jag har förstås varit här på Teaterdagarna, men aldrig till exempel på Hangöregattan, säger han.
Havsklimatet är något som fascinerar honom i Hangö.
- Jag bor i Helsingfors men här tycker jag det är hundra procent mera den här havskänslan.
Han säger att han tycker Hangö är en vacker stad, men han förundrar sig mycket över en sak:
- Folk säger att det är så dött på vintern, men, varför det, varför skulle man inte kunna vara här på vintern också, säger Sarkola.
Filmen Kesäkaverit (fritt översatt Sommarkompisarna) anlitar ett hundratal statister från Västnyland. Enligt Marko Kämäräinen från produktionsbolaget Solar films är det ett lämpligt antal.
- Största delen av statisterna är från Hangö, säger Kämäräinen.
När premiären för filmen blir är ännu inte fastslaget, men det sker under år 2014.
Sjundeåbon Antti "Aki" Rahikka jobbar som bäst med naturdokumentären "Joen lumo". Enligt honom är filmen en följd av kärlek vid första ögonkastet.
- Jag flyttade till Sjundeå för ungefär sju år sedan. Då snubblade jag över ån och blev genast fascinerad av den. Jag började undersöka den och fann den mycket fascinerande, berättar Aki Rahikka.
Han sammanfattar filmen så här:
- Det är en liten människas försök att förstå någonting som är större, något som vi ofta glömmer att göra i det jäkt och den brådska vi låtsas leva i.
Filmens titel "Joen lumo" har inget officiellt namn på svenska, men kan fritt översättas till "åns förtrollning" eller "Åns magi".
Antti Rahikka.Då man filmar en å måste man sänka sig in i den tycker Aki Rahikka. Bilden är tagen någonstans i Pickala, Sjundeå å.Antti Rahikka/TApani Kaseva
Rahikka är egentligen fotograf, men åns liv kommer enligt honom till sin fulla rätt bara i rörliga bilder. Beslutet att den skall filmas var lätt att fatta.
- Det här är mitt första egentliga filmprojekt och det går nog en tid innan jag ens börjar fundera på något nytt filmprojekt, säger han.
I filmen intervjuas många människor som bor vid ån. Berättelsen handlar också om en paddlingstur genom hela den långa ån från Enäjärvi till Finska viken.
Joen lumo är som Rahikka själv uttrycker det, gjord med en skosnörsbudget - en minimal budget. I själva filmteamet ingår fem personer. De första bilderna filmades i januari.
- Eftersom det är frågan om en naturdokumentär, är det viktigt att alla fyra årstider är med i filmen och så kommer det också att bli. De sista filmningssessionerna är inprickade i oktober, säger Rahikka.
I november börjar editeringen av det gedigna materialet och den färdiga produkten blir, enligt Rahikka, ungefär en timme lång. Hur den kommer att distribueras är ännu en oarbetad fråga.
Den västnyländska landsbygdsförvaltningen fortsätter att flytta.
Efter att i fjol ha funits i Ingå kommungård, flyttade landsbygdsförvaltningen till Västankvarn vid årsskiftet.
I och med att elever från den mögeldrabbade finska skolan Merituulen koulu är evaukuerade i Västankvarn, måste landsbygdsförvaltningen igen flytta på sig.
I förrgår (31.7) flyttade förvaltningen in i ett annat hus i Västankvarn, berättar Landsbygdsombudsman Anna Rönnberg.
- Vi sitter i samma hus som veterinären på Västankvarnvägen 373.
Lokaliteterna är lite mindre än de tidigare, men det är inget problem, enligt Rönnberg.
- Jag tror att det blir riktigt bra.
Flera båtmotorer har stulits i Ekenäs under den senaste tiden och nu har ytterligare en stöld uppdagats.
Den här gången stals en 4 hästkrafters motor från småbåtshamnen i Predium.
Sedan en dryg vecka tillbaka har vi berättat om ytterligare 4 stölder och två stöldförsök av motorer, i ett av försöken tappade tjuvarna motorn så att den sjönk ner i havet.
I Västnyland är det - i likhet med motsvarande period under de två tidigare åren - i Lojo som det spelas mest med penningspelautomater.
Det visar statistik från penningautomatföreningen RAY.
Statistiken visar att det i Lojo under årets första sex månader användes drygt 88 euro per invånare på sådana penningspel.
I Raseborg är motsvarande siffra närmare 67 euro, och i Hangö drygt 53 euro.
Minst pengar på penningautomater sätter man i Ingå - eller drygt 19 euro per invånare - och nästminst i Sjundeå med drygt 38 euro per invånare.
Intäkterna från RAY:s penningspel delas ut till organisationer i social- och hälsovårdsbranschen. Intäkterna används också för att vårda och rehabilitera krigsveteraner.
I år ger RAY understöd på över 413 miljoner euro.
En hangöbo har dömts till dagsböter efter att ha misshandlat sin hustru.
Mannen vägrade att infinna sig i tingsrätten och nekade till brottet i ett skriftligt utlåtande.
Men en polis som var på plats i parets bostad vittnade om att kvinnan hade blivit misshandlad.
Västra Nylands tingsrätt dömde mannen till 30 dagsböter på sammanlagt 540 euro.
En mopedist på väg mot Hangö körde ut vid riksväg 25 i närheten av Harparskog igår kväll (1.8.) vid elvatiden.
Mannen, misstänks för grovt rattfylleri. Vittnen hade sett mopedisten, som också hade en passagerare, vingla från sida till sida och han hade dessutom kört över i mötande fil. Han blåste 1,09 mg/ liter i polisens alkometer (gränsen för grovt rattfylleri går vid 0,53 milligram per liter utandningsluft). Både mopedisten och den år 1974 födda passageraren fördes till Ekenäs sjukhus för kontroll.
Språkkulturen och det språkliga klimatet har varierat beroende på vilken ort vi talar om i Västnyland, konstaterar Sture Lindholm, historiker och författare.
- Hela trakten var ursprungligen svenskspråkig men i och med industrialiseringen förekom en stor inflyttning. Det kom finska arbetare till trakten då Hangö grundades, så också till bruken i Billnäs och Fiskars.
Pojo och Karis lockade också nya och finska invånare. Ekenäs blev kvar som en svensk kärnbygd där den svenska befolkningen var i majoritet.
Om någon i dag tycker att det är svårt att förstå och acceptera det andra inhemska och människor som talar annat än ens modersmål så är det inget mot de språkstrider som blossade upp tidigare i vårt land.
- Det var verkligt hätska debatter på många håll i samhället på 1910 och 20-talen. Studerande ungdom i Helsingfors gick ute med målpytsar och målade över skyltar på det motsatta språket.
Det hela slutade med en kompromiss på nationell nivå: språklagen från 1922 garanterade två nationalspråk, påminner Lindholm.
Den 30 juli var det exakt 150 år sedan finskan blev ett officiellt språk i vårt land, vid sidan om svenskan. Kejsar Alexander den andre stadfäste det så kallade Snellmanska språkmanifestet vilket medförde att finsktalade nu kunde få service på sitt modersmål. Härefter svallade de nationalistiska känslorna höga bland fennomaner och svekomaner. En präktig språkstrid kulminerade då Finland blev självständigt och man frågade sig vilket språk landet skulle tala.
Nu talar vi mycket om svenskars inställning till finnar. De som nu har hörts är en liten grupp som håller sig till det äktsvenska tänkandet, precis som motsvarande grupp på finskt håll.
- Ett sätt att bekämpa fördomar är att lära känna någon från den motsatta språkgruppen. Gör man inte det blir man lätt inskränkt. Okunskap och ovana vid det nya gör att man låser sig i sina positioner. Det märks också i människors inställning till romer, ryssar eller kurder. Det florerar en hel del fördomar bland oss i dag, noterar Lindholm.
Sture Lindholms första bok Röd galenskap, vit terror ges nu ut i en fjärde upplaga. Boken som har varit slutsåld handlar om inbördeskriget och Västnyland 1918.
- Det var ett så känsligt år och ett ämne som det länge var omöjligt att prata om. På sätt och vis finns det många likheter med språkdebatten vi har här nu.
Lindholm deltar i författarträffen i Rilax, Bromarv på lördag. Där berättar han om sin bok En motgångarnas man. Den handlar om Tenalabon Ernst Wikstedts färgstarka levnadsöde, från rödgardist till socialdemokratisk lokalpolitiker.
För nästan 120 år sedan gick starten för den industri som skulle bli otroligt viktig för lilla Virkby. Då murades den första schaktugnen på Lojo kalkfabriks område med Petter ”Kalk-Petter” Forsström i spetsen.
Petter Forsström föddes och växte upp i Finby socken i Åboland. Hans far Karl Forsström började med kalkbrytning först i Finby och sedan också i Virkby i Lojo. 20 år gamla Petter fick av en slump ta över rodret vid Virkbyfabriken som senare var mer kända för att producera cement.
- Hans äldre bror Fredrik skulle ta hand om verksamheten i Virkby men Fredrik var vid tidpunkten då schacktugnen murades upptagen med studier så Petter fick rycka in istället, berättar Henrik Ekberg som skrivit boken Petter Forsström i med- och motgång.
Petter Forsström blev kvar vid styret i 65 år, något som man kan kalla ett finländskt rekord.
Det finns många historier om Petter Forsström som efter en tid som ledare för kalkfabriken fick smeknamnet Kalk-Petter. Kalk-Petter lyckades bygga upp en stor industri med runt 1500 anställda som mest, både kvinnor och män. Virkby växte och lades på kartan mycket tack vare kalkindustrin.
Men Kalk-Petter och hans företag gjorde så mycket mer än producera kalk och cement. Företaget såg till att elektrifiera hela Västnyland genom att grunda bolaget Lojo elektriska som hade verksamhet ända till Bromarv. Så grundades också ett läroverk, Virkby samskola, som blev viktig också för Ingå och Sjundeå. Ett av hans sista stora projekt var att få en hamn till Ingå.
Kalk-Petter var också generös och understödde bland annat Marthorna och scouterna i Lojoregionen.
Kalk-Petter är speciellt känd för de generösa förmåner som fabriken erbjöd sina arbetare. Bland annat byggde Kalk-Petter tjänstebostäder och erbjöd billigare bräder, cement och tegel till sina anställda. De anställa fick billigare el, ved och mjölk och han anlade en folkpark med badstrand och danslave, en sportinrättning och en swimmingpool. Dessutom införde han en slags sjukförsäkring för sina anställda långt före Finland fick sin allmänna sjukförsäkring på 60-talet.
- Petter insåg att folk som är nöjda så presterar bra. Men i gengäld ville han bestämma över sina anställda och det framkallade ett visst motstånd bland arbetarkåren, berättar Henrik Ekberg.
Kalk-Petter var en speciell man. Han lyfte alltid på hatten för kvinnor och han blev sur om folk inte hälsade på honom ordentligt.
- Han ville inte åka i bolagets stora amerikanska bilar, han skulle alltid sitta i baksätet på en liten Volksvagen, minns den gamla arbetaren Arne Malmberg som hann spendera 40 år av sitt liv på kalkfabriken.
Kurt Askolin började jobba för Kalk-Petter när han var 13 år år 1943. Kurt berättar historian om när Kalk-Petters hund, som var känd för att vara argsint, rymde och hade livet av alla Silanders höns som Kalk-Petter fick ersätta.
Efter 65 år som verkställande direktör avgick Kalk-Petter några månader innan han fyllde 85. Året var 1962. Egentligen hade han inga planer på att sluta men då styrelsen valde in en ny medlem så tog han illa upp och sa upp sig direkt. Brorsonen Börje Forsström tog då över som vd.
Kalk-Petter somnade in några dagar efter sin 90 årsdag 1967. Över trettio år senare såldes hans imperium och ett år senare, -94 lades verksamheten vid kalkfabriken i Virkby ner.
- Han skulle tycka väldigt illa om att hans arbete har satts såhär på fri fot, tror Kurt Askolin som minns att det funnits planer att riva de gamla industribyggnaderna och bygga bostäder istället.
- Men det kostar ju pengar att riva såhär stora betongindustrier, så det kan nog räcka.
Årets Faces-festival får under veckoslutet besök av prominenta gäster.
President Matti Ahtisaari besöker festivalen, som hålls i Gumnäs i Pojo, på lördagen (3.8) och på söndag är kulturminister Paavo Arhinmäki på plats.
En person som mycket lyfts under festivalen är Nelson Mandela och alla som vill kan skriva sina personliga hälsningar till honom under festivalen.
Karislaget BK-46 tog en välförtjänt seger över LPS från Helsingfors på fredagskvällen. Matchen som spelades på Karis spelades på Karis sportplan ingår i herrarnas fotbollstvåa.
Matchen slutade 2-0 (2-0).
Hemmalaget BK-46 sumpade bort minst ett halvt dussin lägen där laget kunde ha gjort mål. Motståndaren Laajasalon Palloseura som har rotats i tabellkön hade absolut ingenting att komma med under matchen. Bra spelade inte heller BK-46, trots att tränaren Markku Palmroos var relativt nöjd efter matchen.
- Vi styrde spelet dit vi ville och pressade LPS som inte kunde spela boll utan slog endast långbollar. Dem skötet vårt försvar enkelt om, summerade Palmroos.
I första halvleken gjorde alltså BK sina båda mål och båda målen var resultat av fint väggspel som enkelt öppnade det något stela LPS-försvaret. Första målet kom då matchuret gick på sin 25e minut. Kalle Tallqvist gjorde målet. Fyra minuter senare gjorde Nicholas Brain 2-0 från ett öppet läge.
Hemmalaget sumpade alltså en rad chanser, vilket också tränaren Palmroos grämde sig över.
- Vi borde ha gjort fyra eller fem mål i den första halvleken och några till i den andra. Vi hade lägen, bland annat en missad straffspark.
LPS har skaffat sig ett rykte som ett lag som spelar hårt och stundtals fult. Matchens domare Arton Ibrahimi kunde redan under den första kvarten ha varnat tre eller fyra spelare i LPS för ruff, men gjorde det inte.
Senare lyfte Ibrahimi upp det gula kortet fyra gånger, alla gånger till en LPS-spelare. Dessutom blev det ett rött kort då Kaleb Linnahalme fick två varningar vilket resulterade i en duschkommendering ungefär tio minuter före full tid.
Markku Palmroos gillade inte heller LPS fula spelstil.
- Man kan kalla deras sätt att spela fotboll för svinaktigt, LPS är inget trevligt lag att möta, sade han.
I BK-46 var mittfältsduon Kalle Tallqvist – Lassi Luoto lagets två bästa spelare denna gång. Dess värre tvingades Luoto utgå då hans gamla vristskada gjorde sig känd igen. Också vänsterbacken Christoffer Malmberg gjorde en bra match, den första inför hemmapubliken denna säsong.
Christoffer MAlmberg, BK-46, spelade sin första match i Karis den här säsongen.Yle/ Bubi Asplund
I LPS är endast målvakten Niko Ruuth värt ett omnämnande. Han stoppade ändå Lucas dos Santos något lösa straffspark i den 66e minuten.
BK-46 som efter 17 spelade matcher ligger på en fjärde plats i serietabellen möter Pallohonka i Hagalund på tisdag.
BK-46: Jonathan Jäntti; Christoffer Malmberg, Jarno Kritz, Mathias Holmqvist, Mergim Bushi; Daniel Stevens, Lassi Luoto (53 min Oscar Hafström), Kalle Tallqvist, Nicholas Brain; Joonas Siikala, Lucas dos Santos.
LPS: Niko Ruuth; Samuel Carter (5 min Georgios Mainas), Patrik Borg (33 min Jonathan Hyvärinen), Didier Emmanuel, Joni Ruuth; Mohammed Mubarik (v), Erno Kaplas, Khaleb Linnahalme (v+v=utv), Topias Hänninen, Ahmed Abdi (v); Jamy-Tommy Viljamaa,
Serietabellen finns på Yles tet-tv sidan 253.
Lojolaget Lohjan Pallo åkte på sin andra klara förlust på raken i division 3-fotbollen. LoPa förlorade på fredagskvällen mot Spartak från Helsingfors.
Slutsiffrorna blev hela 0-5 (0-2).
LoPa förlorade senaste match på måndagen mot tabellettan FC Myllypuro med 1-5. LoPa-tränaren Simo Ylä-Peräinen säger att spelarna börjar ta slut i hans lag.
- Vi har åtta eller nio skadade spelare just nu. I dagens match hade vi fyra B-juniorer på plan. Två av de äldre spelarna spelade dessutom sina första matcher för säsongen. De här skadorna kommer olämpligt för det här var ju vår tredje match på en vecka, sade Ylä-Peräinen efter förlustmatch på fredagen.
På måndag är LoPa i elden igen. Då möter laget FC Honka/3 i Otnäs i Esbo.
Raseborgs Skyttars Krister Holmberg placerade sig på en 16e plats i lördagens EM-skytte på 50 meters bana, rörligt mål. EM-tävlingarna ordnas i tyska Suhl.
Krister Holmbergs totala resultat på sex serier var 578 poäng (98, 97, 95, 94, 96, 98). Svensken Emil Martinsson var bäst med resultatet 591 poäng. Ryssen Mihail Azarenko var tvåa och polacken Lukasz Czapla trea.
De övriga finländarnas var 13e Sami Heikkilä 581 poäng och 14e Tomi-Pekka Heikkilä 580.
Länk till resultaten finns här
På tisdagen var Krister Holmberg 22a i rörligt mål, mixed, 50 meter.
På lördagen sköts det många fotbollsstraffsparkar på centrumplan i Ekenäs. Orsaken till de många straffarna var den, att finalturineringen i Lasse Näsman Cup 2013 ordnades då.
Riktigt lika stort var det inte på centrumplan på lördag som i USA 1994, men solen gassade precis som den gjorde under VM-turneringen. Sommaren 2013 ingick två straffsparksturneringar i Lasse Näsman Cup, en i Jomala på Åland (27.7) och finalturneringen i Ekenäs (3.8). Lasse Näsman Cup ordnades nu för femtonde gången.
Till finalturneringen hade 64 femmannalag anmält sig och turneringen började klockan 9.30. Lagen var sammansatta på olika vis, allt från jobbarkompisar till kvarterslag och fotbollsvänner deltog. I de olika lagen ingick spelare av olika kön och i alla åldrar. Och roligt hade de som deltog.
Men tungt var det säkert också, för finalmatchen mellan de två bästa lagen var över först 18-tiden, alltså över åtta timmar efter att de första straffarna hade lagts.
Segern gick till laget K-Supermarket som bestod av ett gäng glada killar från Grankulla. I laget ingick Timo Mikkonen, Toni Vuorinen, Jari Antikainen, Janne Törmänen och Petter Meyer. Vinnarlaget får som pris en oförglömlig fotbollsresa någonstans i Europa. Vart resan går får vinanrna själva bestämma.
Arrangörsorganisationen FC Raseborgs ordförande Nico Selenius var väldigt nöjd med arrangemangen.
- I Åland gick det också utmärkt, första turneringen med 24 lag spelades helt som i Ekenäs, i fantastiskt väder på Jomala konstgräsplan.
- Vi hoppas att utveckla konceptet fortsättningsvis och jag försäkrar att Lasse Näsman Cup alltid är ett roligt evenemang, som passar för alla, sade Selenius.
Lasse Näsmans Cups hemsida finns här
