Färre älgar och fler vitsvanshjortar får fällas under höstens jakt i Nyland.

Finlands viltcentral i Nyland har beviljat drygt 1700 (1723,5) jaktlicenser för älg och drygt 3600 (3624) jaktlicenser för vitsvanshjort. Det här är en minskning med fyra procent av älglicenserna och en ökning med sju procent av vitsvanslicenserna.

Dessutom beviljas 102 licenser för dovhjort, det här är två procent färre än i fjol. Det behövs ingen jaktlicens för rådjur, utan jakträttsinnehavarna fattar beslut om jakten.

Under viltinventeringen i mars fanns det drygt 3400 älgar, 7100 vitsvanshjortar, 3500 rådjur och 300 dovhjortar i Nyland.

Målsättningen är att det ska finnas 3500 älgar i Nyland och att man ska uppnå en jämnare könsfördelning genom att skjuta färre älgtjurar.

Antalet vitsvanshjortar ser inte längre ut att minska och därför har antalet licenser ökat.

Viltcentralen betonar att jägarna noggrant ska överväga att använda licenserna för dovhjort eftersom stammen har lidit av stränga vintrar och många dovhjortar har blivit rivna av lodjur.

Viltcentralen poängterar att jaktlicenserna är relativt rikliga och att jägarna måste ta sitt ansvar för hur många djur som kan fällas.

Hangö får sin egen fotofestival. I mitten av september (13-15.9) samlas fotointresserade till Hangö Foto Festival för första gången. Det blir föreläsningar med bland andra Markus Varesvuo, Heikki Willamo och Pekka Tuuri som alla är kända naturfotografer.

Till exempel Pekka Tuuri har nyligen gett ut boken "Vedenalainen Suomi" och en av hans bilder valdes till Årets naturbild 2010.

Under festivalen kan deltagare bland annat lära sig om naturfotografering, grunderna i digitalfotografering och om hur man gör sin egen fotobok.

En handfull olika företag inom fotoindustrin ställer ut sina produkter på Hangö Casino och under festivalen ordnas också flera olika utställningar och fototävlingar.

Målsättningen är att festivalen i Hangö ska bli årligen återkommande.

Musikern och Voice of Finland-vinnaren har reagerat på språkrasismen Västnyland. En insändare i dagens Västra Nyland har väckt debatt och fått folk att reagera.

I insändaren skriver Mikko Sipola bland annat så här: "Det har fallit en hel massa skit på mig efter att jag bestämde mig för att göra en skiva på finska! En del har kommit rakt fram och frågat vad fan jag håller på med?
Jag tycker att det är bra i det här skedet av texten att berätta, att vårt land inte slutar i Karis, inte heller efter Ingå."

Debatt och öppen linje till studion

I morgon bitti (onsdag 31.7) debatteras språkfrågan vidare. Gäster i studion är Mikko Sipola, finskläraren Benita Bittait och Salla-Maaria Lehmussaari som är Ekenäsbo inflyttad från Salo. Delta gärna du också genom att ringa till studion 019-264 88 55 ungefär en kvart över nio.

Läs också:Mikko Sipola ryter till

Årets sextonde Faces-festival närmar sig och den hålls i Gumnäs i Pojo. Faces "pappa" Börje Mattson tycker att Pojoborna bemöter Faces på ett mycket positivt sätt. Annat har det varit under åren som gått - Mattsson har blivit hotad och i en del kretsar många har man motarbetat festivalen.

Den första festivalen ordnades 1998 vid Raseborgs ruiner. Börje Mattson och Holger Wickström var initiativtagarna.

- Jag har själv svårt att fatta att det varit så långlivat, tänk att jag efter 16 år håller på med det här ännu.

Den fina stämningen som funnits med från början finns kvar ännu idag, tycker Mattsson. Den har varit intim och familjeaktig, en massa olika sorts människor som har det bra tillsammans. I början var det hela bara en musikfestival men nu finns kulturens alla uttryck med.

- Festivalen startade som en etnisk festival men vi har lämnat bort ordet "etno" ur namnet. Istället har vi velat ta fram så många andra grupper och minoriteter än de etniska, såsom handikappade eller sexuella minoriteter. Det är mångkultur ur alla synvinkar.

Som störst var festivalen under åren i Billnäs.

- Vi kan lugnt säga att det under de första åren i Billnäs fanns människor som reagerade mycket starkt på vår festival, Det var ortsborna och till och med personer från de "högre kretsarna" i Karis och Pojo som försökte hindra oss rent konkret, också från politiskt håll. Jag kunde få ohyggligt svåra samtal där jag uttryckligen blev hotad, säger Börje Mattsson.

Inte den lokala polisen, men den nationella ville också ha koll på Faces speciellt då det började utvecklas till en större festival.

Men toleransen har blivit mycket bättre.
- Allt motstånd har försvunnit. Numera möter vi mest ett positivt bemötande. Samma gäller också från stadens sida. Människor är trevliga här i Pojo.

Många försöker komma in gratis och genom åren har arrangörerna byggt upp system för hur de ska tackla problematiska situationer.
- Finland har säkert flest frilandsjournalister i världen. Det kommer en mängd journalister som säger sig vara från den ena mer konstiga tidningen än den andra. Många säger också att de är artister och ska in och uppträda.

Nelson Mandela är ett tema för årets Faces som ordnas mellan fredag och söndag (2-4.8.2013).

- Vi vill föra fram teman som samarbete och solidaritet. Och vem representerar bättre det här än Nelson Mandela? Det är en hälsning till honom där han ligger i sin sjuksäng, säger Mattsson.

Claes Andersson kommer också att uppträda på lördagen, han kommer bland annat att läsa en dikt där han skapat en personlig reflektion över Mandela.

Under förra veckan mellan måndagen den 22 juli och fredagen den 26 juli stals två båtmotorer.

I Ekenäs stals en 20 hästkrafters Honda från en båt vid bryggorna i Ormnäs och i Predium stals en 5 hästkrafters Honda båtmotor från en båt i hamnen.

Ett försök att stjäla en båtmotor i Tenala under nästan samma period misslyckades. I Tenala var tjuven ute efter en 8 hästkrafters Honda.

Hangölaget FC HIK tog en klar seger över Kyrkslätt IF på tisdagen. Matchen som ingår i herrarnas division 3 i fotboll spelades på Rukki Arena i Hangö.

Slutresultatet blev 5-0. I paus ledde FC HIK med 4-0.

Hickens spelande tränaren Alexander ”Acke” Österlund tyckte att matchen gick enligt planerna.

- Det var nog vår match från början till slut. Första halvleken spelade vi riktigt bra i den andra kanske vi närmast väntade på slutvisslingen, sade Österlund efter matchen.

Hickens mål: 12 min Patrik Lahti, 14 min Bruno Gomes, 28 och 34 min Alexander Österlund och 77 min Andreas Puno.

15-åring debuterade i målet

Nämnvärt är att femton år gamla Tatu Hämäläinen nu debuterade i Hickens mål. Han byttes in i stället för Cesar Cruz i slutminuterna. Joni Kinnunen tvingades utgår efter en dryg timme då han fick en smäll i huvudet. Kinnunen krockade med mittbacken Andreas Puno.

Sin följande match spelar FC HIK mot FC Espoo/2 på tisdag. Också den spelas på Rukki Arena. Österlund säger att jakten på serieledaren FC Myllypuro från Helsingfors fortsätter.

- Visst gör den det. Vi borde väl klara nästa match också utan större problem, sade HIK-tränaren.

Spelade matcher, tabell och kommande matcher finns här

FC HIK: Cesar Cruz (82 min Tatu Hämäläinen); Cleverson Souza (v) (46 Johnny Sandberg), Andreas Puno, Allan Souza, Marko Lahti; Patrik Lahti, Joni Kinnunen (66 min Ivar Stenman), Kristian Fast, Bruno Gomes (v); Alysson Soares (61 min Alexander Eklund), Alexander Österlund (46 min Andreas Björkqvist)

GRM-revisorernas antal är lågt i Västnyland och i hela Finland. Som det ser ut nu, kommer inte antalet heller att öka inom en snar framtid.

I Västra Nylands Handelskammares register finns för tillfället tio GRM-revisorer. GRM står för "godkänd räkenskapsman" och för att bli en sådan krävs förutom ett brinnande intresse för siffror och räkenskaper också en rätt lång utbildning.

Paul Packalen i Lojo jobbar som GRM-revisor och har varit i branschen i mer än tjugo års tid. Han säger att det knappast kommer att dyka upp nya GRM-revisorer i första hand.

- Utbildningen är svår, vi kommer från handelshögskolan och där skall man ha studerat förvaltning, beskattning och bokföring. Sedan måste man jobba med revisionsarbete i tre år och sedan får man genomföra provet som inte är lätt. Av 200 som deltar i provet, klarar endast tio eller tjugo provet, säger Packalen.
Han säger att det tar många år innan Västnyland får nya revisorer. Flera av de GRM-revisorer som finns i dag i Västnyland vill snart gå i pension och det gör ju att antalet revisorer kommer att minska ytterligare.

- Därför önskar vi att president Niinistö skall godkänna en ny lag som tillåter oss att jobba också då vi är över sjuttio år fyllda, säger Paul Packalen.
Han konstaterar att Västra Nylands Handelskammare har god koll på alla GSM-revisorer, så om de längre klarar jobbet och inte själva fattar att stiga åt sidan, ser handelskammaren till att så sker.

Cecilia LindholmBokförare Cecilia Lindholm och studerande Nikodemus Engberg i bokföringsföretaget Ten Service Lindqvist.Yle/ Bubi Asplund

Bokföring är roligt, tycker Cecilia

Cecilia Lindholm jobbar som bokförare hos Ten Service Lindqvist och trivs bra.

- Det här är jätteroligt och väldigt omväxlande. Det är intressant att följa med hur ett företag utvecklas på det här viset, säger hon.
Cecilia är hemma från Houtskär och hamnade i branschen lite av ett misstag.

- Jag är tradenom till utbildningen och hade min praktik här. Björn Lindqvist frågade sedan om jag inte vill stanna kvar, skrattar hon.

Finns jobb i branschen

Björn Lindqvist, VD:n för företaget där Cecilia Lindholm jobbar, säger att bokföringsbranschen också i framtiden kommer att vara en trygg plats att jobba i.

- Klart att det kommer nya dataprogram hela tiden, men det skall alltid finnas en människa som kan använda programmen och trycka på de rätta knapparna, säger Lindqvist.

Björn LindqvistYle/ Bubi Asplund

- Det kommer hela tiden nya lagar och bestämmelser så vi måste hela tiden vara på alerten. Varje dag är vi tvungna att kolla någonting med en kollega eller med någon myndighet, då vi inte är riktigt säkra. Men, det gör vi förstås, för att allting skall gå rätt till, säger Björn Lindqvist.

I Lappträsk i Sjundeå och i Källträsk på gränsen mellan Ingå och Raseborg undersöks vattenvegetationen som bäst. NTM-centralen undersöker inte bara vattenväxterna utan också till exempel växtplankton, fiskar och bottendjur.

Arbetet görs för att få en bild av sjöns ekologiska status.

Inom Lappträsk naturskyddsområde får man normalt inte röra sig med båt, men under den här undersökningen är det möjligt att man använder en lite aktersnurra. Då det gäller myndighetsuppdrag är det tillåtet. Forskarna har också markägarens tillstånd då det gäller naturskyddsområdet i den södra delen av Lappträsk.

Fältarbetet görs från en båt med hjälp av en vattenkikare och olika sorters krattor. Det pågår eventuellt också under veckoslut men sker i huvudsak vardagar mellan klockan 8 och 20 och man beräknar att fältarbetet tar 3-5 dagar per sjö.
Undersökningen fortsätter fram till mitten av augusti.

På statens miljöförvaltnings webbtjänst (http://www.ymparisto.fi/oiva) kan den som vill gå in för att sedan se resultaten, men man måste registrera sig. I systemet finns utöver uppgifter om vattenvegetationen också annan information, bland annat om vattenkvaliteten.

Den här kartläggningen av vegetationen ingår i en större uppföljning som utreder hur ytvattnet mår. Den görs årligen i några sjöar i under juli och augusti när vegetationen är som kraftigast.

En ung man har förfalskat läkemedelsrecept i Karis. Vid ett tillfälle lyckades han skaffa läkemedel från Karis apotek med det falska receptet.

Det var i slutet av november i fjol som den 17-årige mannen fyllde i och skrev ut ett falskt läkemedelsrecept på internet. Han använde en annan människas namn och personnummer och lyckades köpa ut allergimedicinen Cirrus på Karis apotek.

Fem dagar senare återvände han med ett nytt förfalskat recept i den andra personens namn och försökte köpa ut 300 tabletter av läkemedlet Rivatril som används för att behandla epilepsi. Men då visade det sig att receptet var förfalskat och den unge mannen fick inte köpa medicinen.

I slutet av maj i år visade det sig att mannen innehade marijuana för eget bruk.

Västra Nylands tingsrätt i Ekenäs har dömdt honom till 35 dagsböter på sammanlagt 210 euro.

Varje söndag under sommaren har Mikko Sipola uppträtt på restaurang Santa Fe med olika musiker. Musikerna har varit finskspråkiga. Därför har Sipola presenterat dem på båda språken, något som inte fallit Ekenäsborna i smaken.

- Vad håller jag på med, frågar sig folk.

I söndags rann bägaren över och på måndagsmorgonen skrev Sipola ihop en insändare där han ifrågasätter rasismen mot finskan som han upplever att finns i Ekenäs. Insändaren publicerades i tidningen Västra Nyland tisdagen den 30 juli.

- Jag skrev bara det jag tyckte och tänkte. Tycker det var dags att lyfta katten på bordet, säger Mikko Sipola i God morgon Västnyland.

Sämre människa om man är finskspråkig

Finskspråkiga Salla-Maaria Lehmussaari flyttade till Ekenäs från Salo för fjorton år sedan. Det var inte lätt i början eftersom Salla-Maaria inte förstod svenska. Men hon försökte och var väldigt ivrig att prata svenska.

- Det var sårande när jag försökte prata svenska och de jag pratade med bytte till finska när jag inte kunde prata svenska så bra, säger Lehmussaari.

- Man känner sig alltid lite sämre som människa när man är finskspråkig i Ekenäs.

Attityderna bättre nu än för 20 år sedan

Enligt finskalärare Benita Bittait har Ekenäsborna i alla tider haft svårt att lära sig finska eftersom man klarar sig med svenskan.

- Språkstriderna var ännu värre för 20 år sedan, säger Benita Bittait.

Idag vill elever överlag lära sig finska.

- Det har skett en attitydförändring bland eleverna i skolorna, konstaterar Bittait.

Salla-Maaria Lehmussaari håller med Benita Bittait om att språkklimatet i Ekenäs har blivit bättre med åren.

Insändaren inget PR-trick

Mikko Sipola säger att insändaren i Västra Nyland inte var menad som ett PR-trick. Sipola hade ingen aning om att insändaren skulle skapa så mycket debatt som den gjort. Men Mikko Sipola anser att insändaren knappast skulle fått så här mycket uppmärksamhet om den publicerats före han vann sångtävlingen Voice of Finland.

Två av Ekenäs IF:s bärande spelare, backen Johan Estlander och mittfältaren Lucas Mondino är ur spel på grund av skador. Fotbollslagets ledning letar nu efter ersättare.

Högerbacken Johan Estlander kommer att vara borta från fotbollsplanerna i omkring tre månader, det betyder att han inte kommer att spela flera matcher den här säsongen. Han fick en fraktur i foten för ett par veckor sedan i en match mot LPS i Degerö, Helsingfors. Han opereras onsdagen den 7.8.

Också hans lagkamrat mittfältsspelaren Lucas Mondino är ur spel för tillfället. Han har en skada i yttre ledbandet och måste vila 5-6 veckor.

Enligt EIF-managern Peter Haglund söker klubben nu efter ersättare för dessa spelare.

- Vi jobbar som bäst med att hitta någon eller några ersättare för de skadade spelarna, säger Haglund.

Ekenäs IF toppar division 2-tabellen med klar marginal och spelar sin följande match på söndag mot en av de hårdaste konkurrenterna Grankulla IFK. Matchen spelas i Grankulla.

Tre fordon var inblandade i en trafikolycka i förmiddags (31.7) på stamväg 51 utanför ABC i Pickala i Sjundeå.

En kvinna född 1993 körde personbil och saktade in för att svänga in på bensinstationsområdet. En lastbil körde då på personbilen bakifrån. Bakom lastbilen fanns en annan personbil som körde på lastbilen. Den här personbilen hade tre personer i sig och bilen förstördes.

Ambulanspersonal undersökte de inblandade. Men ingen skadades i olyckan. De kom undan med blotta förskräckelsen, meddelar polisen.

Olyckan inträffade lite före kl. 11. Under en halvtimmes tid var ena körbanan avstängd. Men eftersom bilar kunde köra på bensinstationsområdet, uppstod ingen större trafikstockning.

Den västnyländska styrkelyftaren Raija Jurkko har slagit tre världsrekord under World Games i Cali i Colombia. Jurkko representerar föreningen KK Eken från Ekenäs.

Jurkko slog världsrekord när hon lyfte 90 kg i bänkpress, 170 kg i knäböj samt med det sammanlagda resultatet på 410 kg.

Raija Jurkko tävlar i klassen damer över 50 år i viktklassen 47 kg.

Raija Jurkko slog också ett europeiskt rekord i marklyft då hon klarade 150 kg.

Totalt blev det en nionde plats för Jurkko i den allmänna lättviktsklassen med poängen 562,78.

Tävlingarna i styrkelyft avslutas imorgon (1.8) i Colombia.

Svenska folkpartiets ordförande Carl Haglund välkomnar Ekenäsmusikern Mikko Sipolas inlägg om hur en del Ekenäsbor förhåller sig till finskan och finskspråkiga. Vi skjuter oss själva i foten med anti-finska attityder, säger Haglund.

Sipola har fått stor uppmärksamhet för sin insändare i Västra Nyland där han beskriver hur han fått kritik för att han använt finska under en spelning i Ekenäs.

- Det här är tråkigt. Vi skjuter oss själva i foten, säger SFP-basen Haglund.

- Vi gör ett hårt arbete på många håll i landet med att betona att det är viktigt att landet är tvåspråkigt, att båda nationalspråken är lika värda och att vi alla är finländare men att det finns två modersmål .

- Då är det viktigt att vi svenskspråkiga där vi är i majoritet och i stark position behandlar den finska minoriteten såsom vi finlandssvenskar önskar bli behandlade då vi är i minoritet, vilket oftast är fallet.

Vad borde man då göra åt det här fenomenet?

- Jag tycker Mikko Sipola gör helt rätt som lyfter upp katten på bordet och säger som det är. Det är bra att det här diskuteras. Kanske det väcker en del tankar hos dem som har odlat sådana här stämningar. Jag tror inte det är ett jätteutbrett fenomen i Svenskfinland, men det förekommer.

Läs också:
"Diskussionen om språkrasism är inget pr-trick!"
Mikko Sipola väcker debatt
Svårt för finskspråkig att flytta till Ekenäs

Vårdutbildningarna intresserar rekordmånga ungdomar i Svenskfinland. Till exempel har yrkesskolan Axxell aldrig haft lika många förstahandssökande på närvårdarlinjen som finns i Ekenäs.

Det finns fortfarande studieplatser att få runtom i de finlandssvenska yrkesskolorna och yrkeshögskolorna, men vårdlinjerna har redan svämmat över.

På yrkeshögskolan Novia steg antalet förstahandssökande till social-, hälso- och idrottsområdet med tio procent från ifjol och på Arcada har ökningen var stabil redan i några år. Den klaraste tillväxten går ändå att skönja på Axxells närvårdarutbildning.

– Vi har 44 platser att erbjuda och det brukar vara 20-25 sökande, men i år har det varit ett otroligt tryck, hela 46 förstahandssökande. Det har aldrig varit så mycket förut, berättar Kjell Forsman, koordinator för vägledning och rekrytering.

– Varför det är just i år är svårt att säga, är det nu så att det äntligen biter att det finns jobb. Okej, de flesta är intresserade av barn- och ungdomssidan, och det är på äldreomsorgen det finns flest arbetsplatser, men roligt att branschen drar.

Teknikbranschen ett bekymmer

En bransch som inte drar för tillfället är tekniken. På Novia har alla utbildningsprogram inom teknik och kommunikation lediga studieplatser, och på Arcada är samtliga platser förutom inom tekniken fyllda.

En orsak är enligt Arcadas rektor Henrik Wolff att det uppfattas som en svår bransch och att många väljer bort de naturvetenskapliga ämnena redan i gymnasiet.

– Och sedan växte ju teknikbranschen och studieplatserna ökade alldeles enormt i och med den första Nokia-boomen, och när läget normaliserades hölls inte efterfrågan på samma höga nivå, säger Wolff.

– Men inte heller det förklarar allting. Fortfarande söker det alldeles för få i förhållande till det arbete som ska göras, i synnerhet om vi ska klara alla klimatmål, utveckla ren teknologi och hitta nya innovationer. Det är ett bekymmer.

Det är det även på yrkesskolan Axxell, där metallinjerna i både Karis och Pargas väckte svalt intresse i år.

– Eftersom det gick dåligt för FN-steel både i Lappvik och Dalsbruk, kanske man ser att det här inte är framtidens bransch, men samtidigt går ju stora årgångar i pension. Det är kanske inte en mediesexig bransch för tonåringar, menar Forsman.

"Platser finns det nog"

Förutom inom teknikbranschen fick det också flera andra områden där det fortfarande finns lediga studieplatser. Siffrorna över lediga platser lever hela tiden, men uppskattningar kan skolorna bjuda på.

På Axxell tar man emot sammanlagt 480-500 nya studerande. Man fick in 408 förstahandsansökningar och det finns i dagsläget 60-70 platser kvar. Siffrorna är i nivå med tidigare år, trots att antalet niondeklassare i Åboland var betydligt lägre än året innan.

– Inte kommer alla kanske in på sitt första alternativ, men platser finns det nog, till och med så det blir över, säger Kjell Forsman.

På Arcada har man i praktiken fyllt drygt 400 av totalt 443 studieplatser. Den största ökningen i intresse finns som kulturproducent, en utbildning som Arcada i år tagit över av Novia.

För Novias del fanns det i år 679 nybörjarplatser att erbjuda inom den svenskspråkiga ungdomsutbildningen och av dem är 70-100 fortfarande lediga.

Torkan har lett till att skörden på olika håll i Västnyland inleds tidigare än normalt. Det blir inga rekordskördar denna torra sommar.

Han tror inte att konsumentpriserna stiger. Det är främst Västnyland och Egentliga Finland som har drabbats värst av torkan, säger han.

- Stora delar av Finland har haft ganska hyggliga växter.

Han påpekar att det snarare ser ut som att världsmarknadsprisen på spannmål håller på att sjunka lite.

Mindre ax och kärnor

Jordbrukare Johan Andberg i Lappers i Sjundeå odlar i år vårvete, vårraps och tidigt foderkorn.
Han börjar skörda korn redan den här veckan. I och med den heta försommaren kommer han att skörda tidigare än vanligt.
Hettan ledde till att axen och kärnorna är mindre än vanligt. Andberg kallar det ändå inte för någon katastrofsommar, trots att det blir sämre skörd än normalt.

Mindre än 60 millimeter regn i Sannäs

Jordbrukare Annette Sjöblom har sitt jordbruk invid Svartån i Sannäs. Hon planerar att börja skörda korn om någon vecka, vilket är normal skördetid för henne. Hon odlar också höstvete och havre. Men det blir nog inte något rekordår.
- Vi har lidit av torkan i år. Det har kommit väldigt lite vatten. Vi har fått under 60 millimeter under hela sommaren.

Johan Holmström i Tenala framför torken som torkar upp skördat kryddkummin.Yle/Robin Lindberg

Mindre skörd i Tenala, men kvaliteten kan bli bra

Jordbrukare Johan Holmström i Tenala odlar havre, raps, vårvete och kryddkummin.
Han har redan börjat skörda kummin, vilket är enligt normal tidtabell. De övriga grödorna kommer antagligen att skördas lite tidigare än vanligt.
- För vår del blir skörden betydligt sämre än de två senaste åren, men de var å andra sidan ganska bra.

Trots att skörden i sig bli mindre i år, kan kvaliteten för Holmströms del nog bli riktigt god, om det vill sig väl.

På tisdag kvällen släpptes runt 2000 små babyålar ut i havet vid Kopparnäs i Degerby, Ingå.

Björn Lindholm släpper ålynglen fria i Kopparnäs.Björn Lindholm ordförande i Ingå Fiskeriförening släpper ålarna fria i Kopparnäs,Degerby.Yle/Marga Sandström

- De skall kunna känna vittringen av sött vatten så troligtvis söker de sig nu uppåt mot Ingarskila å, berättar Björn Lindholm.

Utplanteringar behövs

Totalt planterades 197 000 ålyngel ut i Finska viken. I Västnyland planterade man ut ålar i både Degerby och i Snappertuna. Det tar ungefär fem år innan ålarna blivit så stora att de kan fångas.

Innan ålarna planterades ut fick de bada i strontiumklorid, vilket ger möjlighet att följa med deras vandring. Ålarna har efter ungefär fem år nått fångststorlek. Det finska ålbeståndet är numera helt beroende av utplanteringar.

Största ålen över 4 kg

Ålarna lever runt 40 år i våra vattendrag, tills de blir könsmogna och börjar sin vandring till Sargassohavet i Atlanten där de fortplantar sig. Den största ålen som fångats i Finland vägde 4,666kg.

En stor transport kommer att gå genom Västnyland idag (1.8.). Det är delar till ett vindkraftverk som går från Vasa till Hangö hamn.

Transporten är hela 7 meter bred och 50 meter lång.

Genom Västnyland kommer den längs riksväg 1 till Lojo och kör genom Lempola-korsningen. Sedan fortsätter transporten längs riksväg 25 till Hangö.

Trafiken kommer att stoppas på ställen där det är trångt, men också i korsningar och på broar. Det betyder att det kan bildas köer till exempel vid bron över Pojoviken i Ekenäs.

Framme i Hangö kommer transporten att vara senast vid 13-tiden om allt går som planerat.

I dag väntas närmare 900 krigsveteraner och makar från Nyland och Tavastland till Nylands brigad i Ekenäs.

Redan i tjugo års tid har det på olika håll i Finland ordnats sådana här träffar, som kallas för Rosvopaisti, vilket betyder rövarstek.

Här får man trivas tillsammans, tala om gamla minnen och lyssna på musik.

Ett tema för träffen i Dragsvik är makar som har hittat varandra under krigsåren och som berättar hur de har hållit ihop genom svåra tider och fram till i dag.

De simskolor som i höst, vinter och vår ordnas i Ekenäs simhall är populära också i år.

I förrgår på morgonen (30.7) blev det möjligt att anmäla sig till simskolorna på Raseborgs stads webbplats.

Och i dag (1.8) på morgonen var redan 16 av 27 simskolor fullbokade.

Anmälning till simskolorna