![]()
Kostnaderna för sysselsättandet av långtidsarbetslösa kommer att öka för kommunerna från och med nästa år. I Raseborg spås prislappen ligga på över två miljoner euro.
Från och med årsskiftet skyflas betalnings- och aktiveringsansvaret för långtidsarbetslösa tidigare på kommunerna. Det kommer belasta kommunerna mycket, säger Stefan Fri på Raseborgs avdelning för sysselsättningstjänster.
Idag får kommunerna aktiveringsansvar efter 500 dagar men från och med årsskiftet kopplas kommunerna in redan efter 300 dagar.
Grundtanken med de nya lagarna är bra, anser Stefan Fri.
- 500 dagar är en ganska lång tid, nu kommer vi tidigare in och kan erbjuda den expertis och den hjälp som vi har, säger han.
Stefan Fri tycker det är bättre att aktivera en långtidsarbetslös än att bara betala stöd.
Stefan Fri, tjänteman vid Raseborgs stad.
Bild: Yle/Malin Valtonen
Kostnaderna ökar
Men de nya reglerna betyder att kundgruppen ökar och med dem även kostnaderna för kommunerna.
Om kommunerna inte får en långtidsarbetslös aktiverad efter 300 dagar tvingas kommunerna att betala en del av det passiva arbetsmarknadsunderstödet. Det kostade ifjol 900 000 men kostnaderna beräknas stiga i nästa år till över det dubbla, 2,2 miljoner.
Det är enorma pengar konstaterar Stefan Fri, som anser att finansieringen haltar.
- Både att betala passivt arbetsmarknadsunderstöd och aktivering kostar, det har inte getts så mycket verktyg till kommunerna att påverka kostnaderna, förklarar han.
Nya metoder behövs
Raseborgs stad har i egen regi fyra sysselsättningsverkstäder för vuxna och två för ungdomar. Därtill köper staden tjänster av Emmaus Westervik (två verkstäder) och Ratatupa (en verkstad). I verkstäderna kan de långtidsarbetslösa aktiveras med matlagning, städning, träarbeten och så vidare.
Men Stefan Fri tror inte att det behövs flera verkstäder i nästa år även om kundgruppen ökar.
- Nu måste vi se över fältet med arbetspraktik, skolning och företagarsamarbete. Vi behöver resurser för en sysselsättningskoordinator och en samarbetscoach som jobbar med regionens företag, räknar Stefan Fri upp.
Fri hoppas att regionala företag hjälper till så att alla har en vettig aktivering.
- Kommunen klarar inte ensam av det här, säger han.
Rehabiliterande arbete stärker förtroende
Läget på arbetsmarknaden överlag är utmanade just nu och många har förlorat sitt arbete. I april var 344 människor långtidsarbetslösa i Raseborg. Samma tid ifjol var siffran 251.
En av Raseborgs långtidsarbetslösa är Gunnar Nyberg, 52 år från Ekenäs. Han har varit arbetslös i åtta år och har de senaste sex åren deltagit i rehabiliterande arbete vid Emmaus loppis i Ekenäs.
- Det är sysselsättning, social samvaro och det stärker förtroendet. Man halkar inte av kälken utan man hålls aktiv, säger Gunnar Nyberg som huvudsakligen jobbar med att reparera elektronisk utrustning.
Gunnar Nyberg har varit utan arbete i åtta år och tror inte oddsen är så bra för honom att återgå till arbetslivet.
Gunnar Nyberg vid Emmaus loppisavdelnings reparationsklinik.
Bild: Yle/Malin Valtonen
Inget hopp om jobb
Men trots att målet med rehabiliterande arbete är att få den långtidsarbetslöse tillbaks till arbetslivet så har Gunnar Nyberg inte stora förhoppningar om att få ett vanligt jobb.
- Åldern börjar komma emot och konjunkturerna i det här landet är inte de allra bästa för arbetslösa, säger han och berättar att han också har vissa begränsningar på grund av canceroperationer för några år sedan.
Gunnar försöker leva efter mottot att man får vara nöjd för det man har.
- Man klarar sig på det man får men det blir aldrig en cent över till vad man kan kalla lyx, berättar han och tillägger att han tar en dag i sänder och hoppas på en bättre morgondag.
Omöjligt att sysselsätta alla
Men trots att Gunnar Nyberg trivs bra med rehabiliterande arbete så kan kommunen inte aktivera alla som varit länge utan arbete.
- Det finns människor som av olika orsaker inte kan delta i verkstäderna och som lyfter passivt arbetsmarknadsunderstöd, förklarar Stefan Fri vid Raseborgs sysselsättningsavdelning.
I sådana fall ska man göra till exempel bedömningar av arbetsförmåga och pensionsutredningar.
- Det borde vi jobba på och bli bättre på, erkänner Fri.
Är det billigare att aktivera långtidsarbetslösa än att bara betala passivt arbetsmarknadsstöd?
- Det har gjorts mycket kalkyler på vad som lönar sig. En ungdom som man tappar i tidigt skede och inte får in i arbetslivet kostar minst en miljon euro för samhället, berättar Fri som personligen är för att aktivera människor istället för att bara betala stöd.
- Blir människor aktiverade och hittar bra innehåll i livet så mår de bättre och då blir det billigare för samhället. Mår man dåligt så behöver man många andra tjänster som kostar, säger Stefan Fri.
Situationen som efter kriget
Något ljus i tunneln på arbetsmarknaden ser Stefan Fri inte. På kort tid tror han inte att läget ändrar.
- Jag hoppas att jag har fel men det ser ut som om vi har några jobbiga år framför oss.
Att komma tillbaks till ett bra arbetsmarknadsläge som Finland tidigare haft tar omkring tio år, så det är långsiktigt arbete som gäller, säger Fri.
- Arbets- och näringsministeriet har konstaterat att det är den svåraste perioden i Finland just nu sedan efter kriget, så det säger ganska mycket om läget.
